Hoppa till huvudinnehåll
RISE logo

Återvunna batterier öppnar för industriell tillväxt

Elfordonens uppladdningsbara litiumjonbatterier skickas ofta till andra länder för återvinning. Ett stort slöseri med resurser – istället skulle de kunna återbrukas och användas i andra sammanhang. 
– Sverige måste ta ett helhetsgrepp kring batterier och sluta värdekedjan, säger Kalle Pelin, chef för enheten resurser ur avfall på RISE. 

Andelen elbilar som kör på våra vägar ökar snabbt för varje år. 2030 är prognosen att hälften av alla bilar kommer vara laddbara. När det handlar om elbilar pratas det ofta om att landets infrastruktur för laddning måste utvecklas - men frågan om hur batterierna till alla elfordon ska tas om hand nämns inte lika ofta.

Kina och andra länder i Asien har kommit längre än Sverige och Europa när det gäller återvinning av batterier. En rapport från Energimyndigheten visar att elektronikåtervinningsföretag i stor utsträckning säljer vidare litiumjon-batterier till Kina och Sydkorea för återvinning eller återanvändning i andra sammanhang. Rapporten visar också att det finns stora ekonomiska och miljömässiga vinster att göra genom en ökad batteriåtervinning i Europa. 

– En sund batteriekonomi skulle betyda enorma värden i termer av fossilfrihet och i termer av nationellt oberoende för vi har både sol, vind och vatten att tillgå i olika former. Det öppnar samtidigt för industriell tillväxt i Sverige och Europa, säger Kalle Pelin, chef på RISE enhet för resurser ur avfall.

Kan vi förlänga livslängden på ett batteri, och ge det ett ”second life” så skulle det skapa stora värden

Omfattande batterisatsning

På RISE pågår just nu en större satsning för att bygga upp infrastruktur och kunskap kring batterier med syftet att stärka Sveriges position inom området. Frågan kring batteriåtervinning är extremt viktig, att använda batterier med ett livscykelperspektiv och att inte skicka dem till materialåtervinning direkt. 

– Kan vi förlänga livslängden på ett batteri, och ge det ett ”second life” så skulle det skapa stora värden, säger Kalle Pelin. Då utnyttjar vi resurserna på ett bra sätt.

Batterilager för energilagring i fastigheter

Ett sätt att förlänga livslängden på batterier från elfordon är att använda dem för energilagring i fastigheter. En kombination av solceller och batterier skulle göra det möjligt för många hushåll att bli helt eller delvis självförsörjande på elenergi under en stor del av året. Batterilagret används för att jämna ut belastningen i nätet under dagen, särskilt under morgonen och kvällens toppar. Sen laddas de när belastningen inte är lika stor.

Ett lyckat exempel på återanvändning av batterier kan man hitta hos bostadsrättsföreningen Viva i Göteborg. Där används batterier från elbussar för att lagra energi som genererats av solpaneler på husens tak och sedan fördela effektuttaget vid exempelvis laddning av elbilar och föreningens elanvändning i stort. Batteriernas livscykel kan sammanfattas i produktion, användning i buss, användning i hus och återvinning.

Men det finns också utmaningar när det gäller regelverket kring användning av second life-batterier från elfordon för energilagring i fastigheter.

– Det finns helt andra regler när det kommer till batterier i elfordon än vad det gör i fastigheter, säger Lars Fast, forskare inom batterier och bränsleceller på RISE. Här krävs godkännande från Elsäkerhetsverket. Samtidigt kan det vara svårt att säga hur mycket effekt du kan ta ut ur ett återvunnet batteri. Det finns många faktorer som spelar in, bland annat vilken typ av batteri det rör sig om och hur det använts.

Det är oerhört viktigt att vi hushåller med jordens resurser

Infrastruktur för återbruk behövs

En annan utmaning rör återbruk av batterier från elfordon, där det inte finns någon etablerad infrastruktur för att ta hand om batterier som kan återbrukas och användas i nya sammanhang finns inte idag i Sverige. Den återvinning vi har handlar främst om när batterierna slängs för gott, och även här finns utmaningar.

– Idag finns få möjligheter i Sverige att återvinna till exempel litium eller kobolt från gamla batterier, säger Lars Fast. Det är också energikrävande och därmed dyrt att extrahera rena metaller från gamla batterier, och det gör att det vi kan få ut är av sämre kvalitet. Det blir ett slags återvinningsspiral som vi förhoppningsvis ska kunna platta ut på sikt.

Hushållning med innovationskritiska material

Att vara sparsam med det som brukar kallas för innovationkritiska material, det vill säga de metaller och mineraler som till exempel är vitala för klimatomställningen, är också av stor vikt. 

– I Europa bryter vi ungefär 3 procent av vår förbrukning av de här materialen men vi använder 25 procent av den globalt tillgängliga mängden. Det är oerhört viktigt att vi hushåller med jordens resurser och att vi kan säkra vårt behov, säger Kalle Pelin. 

Samtidigt är det viktigt att sätta batterifrågan i relation till andra tekniker och energislag som behövs för klimatomställningen. 

– Det är lätt att suboptimera. Det finns många särintressen, kanske exempelvis elbilsbranschen får ett större utrymme än vad som är rimligt. Det finns inte en lösning på allt, därför är det viktigt att ta ett helhetsgrepp, säger Kalle Pelin. 

Published: 2021-03-22
Lars Fast

Kontaktperson

Lars Fast

Teknologie doktor

Läs mer om Lars

Kontakta Lars

* Obligatoriskt Genom att skicka in formuläret behandlar RISE dina personuppgifter.

Kalle Pelin

Kontaktperson

Kalle Pelin

Enhetschef

Läs mer om Kalle

Kontakta Kalle

* Obligatoriskt Genom att skicka in formuläret behandlar RISE dina personuppgifter.