Hoppa till huvudinnehåll
RISE logo
Bild på Martin och Narges ilabbet. Dom håller upp två trådar (olika långa)
Foto: Anette Persson

Ny metod för djurfri prediktion av ögonirritation

I projektet utvecklas en metod för att förutsäga om ett ämne är ögonirriterande eller ej utan att behöva använda djurförsök.

Att testa kosmetikaråvaror i ögonen på kaniner är inte längre tillåtet men ögonirritationstester på kaniner förekommer fortfarande när andra typer av kemikalier ska testas.

Ett ämne kan vara ögonirriterande av många olika anledningar, och det är därför komplext att förutse om ett ämne irriterar ögat eller inte.  Produkter som ska användas måste vara säkra och, i förekommande fall, ofarliga för våra ögon.

Forskaren Martin Andersson fick en idé då han såg några kollegors forskningsresultat kring ögonirritation. Han hade då jobbat med substitution av farliga lösningsmedel och polymerer och i samband med det lärt sig om Hansens lösningsparameter som kan förutse om en viss polymer kommer att svälla eller lösas upp av ett visst lösningsmedel eller inte. Tanken slog honom att hornhinnan borde bete sig som vilken annan polymer som helst och att de irriterande och icke irriterande ämnena kanske skulle kunna betraktas som lösningsmedel.

Om det här stämde skulle alla irriterande lösningsmedel (som inte irriterar p g a att dom är sura eller basiska eller reaktiva) befinna sig på ett speciellt område i den sk Hansenrymden (inuti en sfär som anger hornhinnans position) – och alla icke-irriterande lösningsmedel skulle ligga utanför denna sfär. Martins tester visade att alla ögonirriterande ämnen (15 st) hamnade inom ett givet område (inom den gröna sfären i figuren och alla icke-irriterande ämnen (14 st) hamnade utanför denna.      

Eftersom hornhinnan alltså verkar kunna betraktas som en polymer gick forskningsgruppen vidare i arbetet och kunde då visa preliminära positiva resultat där en polymertråd (som kemiskt liknar hornhinnan) kan doppas ned i den vätska man vill undersöka  - och om vätskan är ögonirriterande förlängs tråden med upp till 50 procent i längd. Om vätskan inte är ögonirriterande händer inget med trådens längd.

Under 2017-2018 har forskningsgruppen fått anslag från Forska utan Djurförsök och då kunnat gå vidare, nu med bättre statistik, och kunnat befästa att konceptet fungerar och korrelerar med verkliga ögonirritationsdata och även framställt en skräddarsydd polymer som liknar hornhinnan. Forskningsgruppen undersöker också flerkomponentsblandningar och hur metoden reagerar på dessa.

Metoden kommer nu att vidareutvecklas även för andra membran i kroppen, med målsättningen att ersätta och minimera mängden djurförsök också i läkemedelsindustrin.

Det slutgiltiga målet är att kunna erbjuda denna metod till industrin, till att börja med som ett ”första filter” för att snabbt få bort produktkandidater som kan vara ögonskadande och därmed minska antalet djurförsök. Metoden har också implementerats i ett unikt substitutionsverktyg som utvecklats på RISE och som nu kommer att användas skarpt när industrin vill byta ut farliga ämnen mot mer miljövänliga.



Sammanfattning

Projektnamn

Ögonirritationstest utan djurförsök

Status

Pågående

RISE roll i projektet

Projektledare

Projektstart

Varaktighet

8 månader

Total budget

1 Mkr

Finansiärer

Forska Utan Djurförsök, RISE

Extern press

Bidrar till FN:s hållbarhetsmål

9.Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
12.Hållbar konsumtion och produktion
Martin Andersson

Kontaktperson

Martin Andersson

Teknologie doktor

+46 10 516 60 25
martin.andersson@ri.se

Läs mer om Martin