Sandra Siljeström är forskare på kemisk problemlösning på RISE och ingår i Nasas Mars-team 2020 som ska välja ut de första proverna som någonsin ska skickas från Mars till Jorden för analys. Förhoppningen är att finna fossilt liv.
Redan som barn tittade Sandra Siljeström upp på stjärnorna och drömde om rymden. Hon intresserade sig för astrobiologi och ville söka efter liv på andra planeter. När Sandra skulle skriva sitt exjobb fick hon möjlighet att göra det för RISE som har det avancerade analysinstrument, ToF-SIMS (time-of-flight secondary ion mass spectrometry) som hon ville använda. Sandra doktorerade i geokemi och hennes doktorandprojekt handlade om att utveckla nya metoder för att studera organiska molekyler i stenar. Idag är hon astrobiolog och arbetar bland annat med Nasa för att finna liv på Mars.
Liv på Mars
Första gången man landade på Mars var 1976. Nasa har flera aktiva sonder på Mars just nu men har aldrig tidigare genomfört ett så kallat Mars sample return-projekt (som kommer genomföras tillsammans med ESA). Det vill säga ingen har någonsin fört prover från Mars till Jorden. Den 18 februari 2021 landade Nasas rymdsond Perseverance på Mars. För första gången förs prover från Mars yta till Jorden för analys. Man hoppas på att finna spår av liv.
– En av de största vetenskapliga frågorna gäller ju om vi är ensamma i universum. Om vi hittar aktivt liv eller spår av fossilt liv är det en stor upptäckt. Kan man dessutom bevisa att detta liv på Mars inte är besläktat med livet på Jorden så betyder det att liv kan ha uppstått på flera andra ställen i universum också. Det är en spännande tanke, säger Sandra Siljeström.
Landade i Jezero-kratern
I Nasas Mars-team 2020 ingår runt 400 personer runt om i världen. De flesta bor i Nordamerika men en av forskarna är svenska Sandra Siljeström på RISE. Hennes uppgift är att hjälpa till att välja vilka prover som samlas in på Mars och att säkerställa att rätt information samlas in om dessa prover.
– Perseverance landade i Jezero-kratern som, ligger i Isidis Planitia regionen på Mars. Kratern orsakades av ett meteoritnedslag och har tidigare varit vattenfylld. Vi är intresserade av bland annat det floddelta som funnits där. Ett delta ackumulerar material och vi tror att det är störst chans att finna spår av fossilt liv här, berättar Sandra Siljeström.
I Jezero-kratern ska man kunna finna stenar som är nästan 4 miljarder år gamla. Men det finns tydliga begränsning kring proverna som tas med. De kommer max kunna ta med sig 30 stycken prover som tillsammans får väga max 0,5 kg. Det beror på densiteten i Mars atmosfär som motverkar lyft från planeten.
Proverna beräknas vara på jorden tidigast 2031
Provernas kontext är viktig
Sandra har redan analyserat stenar från Mars men dessa har varit meteoriter och de vet man inte var ifrån på Mars de kommer ifrån.
– Kontexten är oerhört viktig. Nu kommer vi kunna analysera proverna med kunskap om området de kommer från och det ger oss mycket bättre förståelse om Mars, berättar Sandra Siljeström.
Men det dröjer innan Mars-proverna når Jorden. Det kommer ta upp mot tio år innan proverna som börjar samlas in 2021 kommer hit.
– Jag hoppas att jag får möjlighet att analysera proverna som jag varit med att välja ut men på grund av de långa ledtiderna så vet man ju inte helt säkert. Proverna beräknas vara på jorden tidigast 2031. Eftersom vi idag bara känner till liv från Jorden så är det viktigt att använda agnostiska metoder när man letar efter liv på Mars. Det vill säga att anta så lite som möjligt för att säkerställa att man inte exkluderar det vi letar efter. Och eftersom vi inte vet vad vi letar efter så behöver man använda många olika tekniker, allt från kemiska metoder till mikrobiologiska metoder, säger Sandra Siljeström.
Få rymdforskare
Det händer mycket inom rymden nu. Intresset är stort och både statliga och privata aktörer ser möjligheter och tar stora steg. Forskning om rymden var tidigare oerhört dyrt men i och med att man nu kan återanvända både material och design så har den blivit lite mer lättillgängligt. I Sverige finns det dock inte så många som sysslar med rymden. Många tittar faktiskt inte ut i rymden utan använder rymden för att studera jorden för att till exempel följa klimatförändringar.
– På RISE arbetar vi också med så kallade Earth observations. RISE rymddatalabb är initiativ från bland andra Rymdstyrelsen och är en nationell kunskapshub för analys av rymddata. Syftet är att öka användningen av data från rymden för utvecklingen av samhället och industrin, berättar Sandra Siljeström.
Att lära sig mer om rymden är oerhört spännande
Det handlar om kemisk problemlösning
När Sandra inte arbetar med Nasa och Mars jobbar hon på uppdrag mot olika industrier, bland andra fordonsindustrin, energibranschen, kemiindustrin och läkemedelsindustrin.
– Jag analyserar ytor med ToF-SIMS som är ett instrument som kan ge kemisk information om ytor på mikrometernivå. Det kan röra sig om geologiska forskningsprojekt med industrin men det kan också vara uppdrag från företag där jag analyserar ytor för att undersöka till exempel varför lacken släpper eller varför olika komponenter klibbar ihop när de inte ska det. Allt handlar om kemisk problemlösning, säger Sandra Siljeström.
Men forskningen om liv på mars tar mer och mer tid.
– Intresset blir bara större och större, vilket är roligt, säger Sandra Siljeström. Självklart rekommenderar jag andra att utbilda sig till och arbeta som astrobiolog. Jag tror att behovet för duktiga astrobiologer kommer öka ytterligare och jag vet inget bättre! Att lära sig mer om rymden är oerhört spännande!
Bilder från Mars
Varje vecka publicerar NASA foton tagna av Perseverance Rover på Mars. Här är några exempel. Fler finns att hitta hos NASA.
NASA's Mars Perseverance rover acquired this image using its onboard Right Navigation Camera (Navcam). The camera is located high on the rover's mast and aids in driving.
NASA's Mars Perseverance rover acquired this image using its onboard Left Navigation Camera (Navcam). The camera is located high on the rover's mast and aids in driving.
NASA's Mars Perseverance rover acquired this image using its Left Mastcam-Z camera. Mastcam-Z is a pair of cameras located high on the rover's mast.