Hoppa till huvudinnehåll
RISE logo

Så ska Sverige bli antibiotika­smart

Vår hälsa och vår moderna sjukvård är beroende av effektiva antibiotika som kan bota och förhindra infektioner. Antibiotikaresistens gör att antibiotika inte längre fungerar och är ett allvarligt och växande problem. Enligt Världshälsoorganisationen WHO utgör antibiotikaresistens en av mänsklighetens största hälsoutmaningar.

I Europa dör varje år 35 000 människor på grund av antibiotikaresistens och över hela världen ligger motsvarande siffra på över 1,2 miljoner. Antibiotikaresistens utgör dock inte bara ett hot mot människors hälsa utan även mot djurens hälsa och hållbar utveckling då fungerande antibiotika krävs för att uppfylla flera av de globala hållbarhetsmålen. Utmaningen är dock komplex och kan inte lösas av en enda aktör – alla behöver hjälpas åt.

Antibiotikasmart Sverige är en nationell kraftsamling som arbetar för visionen om ett samhälle där alla bidrar till att antibiotika fungerar och fortsätter rädda liv. Innovationsmiljön leds gemensamt av RISE och Folkhälsomyndigheten tillsammans med ett kärnteam där även Nationell arbetsgrupp Strama och ReAct ingår. I miljön ingår även tre kommuner och fyra regioner, men samverkan sker med många fler aktörer och verksamheter. Finansieringen kommer till största del från Vinnovas program Visionsdriven hälsa.

– Det finns många olika initiativ på området, men resistensfrågan angår inte bara enskilda aktörer, den är en grundläggande folkhälsofråga, djurhälsofråga och hållbarhetsfråga som rör hela samhället. Alla måste hjälpas åt, säger Camilla Björn, forskare på RISE och en av två innovationsmiljöledare för Antibiotikasmart Sverige.

Invånare, kommuner och regioner

Antibiotikasmart Sverige vänder sig i nuläget till invånare, kommuner och regioner, samt internationella aktörer. När det gäller de enskilda invånarna handlar det om att öka kunskapen om antibiotikaresistens och vad man som individ kan göra för att minska infektioner och använda antibiotika på rätt sätt. Inom kommuner och regioner vill man inspirera till att antibiotikaresistensproblematiken lyfts och prioriteras inom alla deras verksamheter. Då hotet med antibiotikaresistens är av global art, vill man också skapa internationella samarbeten och dialoger få att få inspiration av vad man gör i andra länder och uppmuntra andra länder att testa liknande koncept.

Ett av syftena med initiativet är att belysa att antibiotikafrågan har en tydlig koppling till de globala målen för hållbar utveckling.  

– Hållbarhet är något som alla kommuner och regioner jobbar med. Antibiotikasmart Sverige vill trycka på att även tillgång till fungerade antibiotika är en del av hållbar utveckling, säger Camilla Björn.

Vi vill engagera och stimulera till en förändring

Realistiska men framåtskridande kriterier

Ett led i det pågående arbetet är att ta fram och pilottesta kriterier för hur kommuner och regioner samt deras respektive verksamheter kan bli antibiotikasmarta. Camilla Björn understryker att kriterierna ska vara realistiska men samtidigt utmanande så att verksamheterna inte nöjer sig med de vedertagna basinsatserna på området utan tar extra steg. Kriterierna för förskola, skola, äldre- och funktionshinderomsorg testas nu för fullt i olika pilotverksamheter runt om i landet, och snart hoppas de även påbörja testning och utvärdering av kriterier för sjukhus, primärvård samt kommuner och regioner.

– Vi vill engagera och stimulera till en förändring, vi vill förstärka och sprida bra arbetssätt som redan finns och testa och utvärdera nya angreppssätt där det finns behov, vi vill skapa något av en folkrörelsekänsla, säger hon.

Bidrar till FN:s hållbarhetsmål

3.Hälsa och välbefinnande

Bromsat av pandemin

Projektet startade i november 2019, men coronapandemin har bromsat upp arbetet.

– Folkhälsomyndigheten, regionerna och kommunerna har alla haft händerna fulla under hela pandemin, så vårt arbete har inte riktigt gått så snabbt fram som vi önskade. Å andra sidan har pandemin haft det goda med sig att alla har fått upp ögonen för vad en smitta som man inte har något botemedel mot innebär för samhället och för individen. Fler förstår hur illa det kan gå och man ser också vikten av smittförebyggande åtgärder, säger Camilla Björn.

Camilla Björn

Kontaktperson

Camilla Björn

Forskare

+46 10 516 59 95

Läs mer om Camilla

Kontakta Camilla
CAPTCHA Den här frågan är till för att testa om du är en mänsklig besökare eller inte för att undvika automatiska skräppostmeddelanden.

* Obligatoriskt Genom att skicka in formuläret behandlar RISE dina personuppgifter.