Hoppa till huvudinnehåll
RISE logo

Så ska Sverige bli antibiotika­smart

Världshälsoorganisationen WHO klassar antibiotikaresistens som ett av de allvarligaste hoten mot global hälsa, livsmedelssäkerhet och utveckling, och är något som kan drabba vem som helst, i alla länder. Antibiotikasmart Sverige är ett projekt som vill medverka till en nationell kraftsamling mot antibiotikaresistens där medborgare, kommuner och regioner är med och bidrar. Det leds gemensamt av RISE och Folkhälsomyndigheten.

Antibiotikaresistens är ett reellt hot som måste tas på allvar. Vår hälsa och vår moderna sjukvård är beroende av effektiva antibiotika som både kan bota och förebygga infektioner, exempelvis vid cancervård, höft- och knäledsplastik och vård av för tidigt födda barn. I Europa dör varje år 33 000 personer på grund av antibiotikaresistens. Görs inget kommer siffran att stiga dramatiskt på bara några decennier.

För att möta det ökande hot antibiotikaresistens innebär finansierar Vinnova projektet Antibiotikasmart Sverige. Projektet är ett samarbete mellan RISE, Folkhälso­myndigheten, Sveriges kommuner och regioner (SKR), Strama och ReAct samt tre kommuner och tre regioner.

– Det finns många olika initiativ på området, men resistensfrågan angår inte bara enskilda aktörer, den är en grundläggande folkhälsofråga som rör hela samhället. Alla måste hjälpas åt, säger Camilla Björn, forskare på RISE och en av två projektledare för Antibiotikasmart Sverige.

Medborgare, kommuner och regioner

Projektet vänder sig till såväl enskilda medborgare som kommuner och regioner. När det gäller de enskilda medborgarna handlar det om att öka kunskapen om antibiotikaresistens och hur man som individ kan göra för att minska infektioner och använda antibiotika på rätt sätt. Inom kommuner och regioner vill man inspirera till att antibiotikaproblematiken lyfts inom alla deras verksamheter och att detta skapar nya arbetssätt, rutiner, roller, tekniska lösningar och andra projekt inom exempelvis barnomsorg, skola, äldreomsorg och sjukhus.

Ett av syftena med projektet är att belysa att antibiotikafrågan har en tydlig koppling till de globala målen för hållbar utveckling.   

– Hållbarhet är något som alla kommuner och regioner jobbar med. Antibiotikasmart Sverige vill trycka på att även tillgång till verksam antibiotika är en del av hållbar utveckling, säger Camilla Björn.

Vi vill engagera och stimulera till en förändring

Realistiska men framåtskridande kriterier

Ett led i det pågående arbetet är att ta fram kriterier för hur både medborgare samt kommunala och regionala verksamheter kan bli antibiotikasmarta. Camilla Björn understryker att kriterierna ska vara realistiska men samtidigt framåtsträvande och utmanande så att verksamheterna inte nöjer sig med de vedertagna basinsatserna på området utan tar extra steg.

– Vi vill engagera och stimulera till en förändring, skapa något av en folkrörelsekänsla, säger hon.

En annan del i arbetet syftar till att skapa en miljö för samarbete, koordinering, genomförande, uppskalning och spridning av antibiotikasmarta aktiviteter, arbetssätt, tekniska lösningar och organisering. Insamling av goda exempel pågår fortlöpande, men skapandet av en konkret plattform för att dela dessa har ännu inte kommit igång.

En enkätundersökning ska ge information om medborgarnas förhållningssätt till antibiotika, hur kunskapsläget ser ut och vilken inställning de har i frågan. Undersökningen är bland annat tänkt att utgöra ett hjälpmedel vid utformningen av framtida kommunikationskampanjer riktade till allmänheten. 

Bidrar till FN:s hållbarhetsmål

3.Hälsa och välbefinnande

Bromsat av pandemin

Projektet startade i november 2019, men coronapandemin har bromsat upp arbetet.

– Folkhälsomyndigheten, regionerna och kommunerna har alla haft händerna fulla under hela pandemin, så vårt arbete har inte riktigt gått så snabbt fram som vi önskade. Å andra sidan har pandemin haft det goda med sig att alla har fått upp ögonen för vad en smitta som man inte har något botemedel mot innebär för samhället och för individen. Fler förstår hur illa det kan gå och man ser också vikten av smittförebyggande åtgärder, säger Camilla Björn.

Publicerad: 2021-04-22
Camilla Björn

Kontaktperson

Camilla Björn

Forskare

Läs mer om Camilla

Kontakta Camilla

* Obligatoriskt Genom att skicka in formuläret behandlar RISE dina personuppgifter.