Hoppa till huvudinnehåll
RISE logo

Så ska kompetensbrist i underhållsbranschen motverkas

Hur tar man tillvara och vidareutvecklar värdefull kunskap när det gäller underhåll av infrastruktur, samtidigt som man lockar unga människor till branschen? Mikrolärande och samverkan kan vara svaret. I programmet Mistra InfraMaint sätter man fokus på utvecklingen av det professionella livslånga lärandet, bland annat genom användning av digitala verktyg.

Hållbar förvaltning kräver bra beslutsunderlag; bättre än vad som ofta finns idag. Det ställer höga krav på både människorna och systemen som arbetar med detta, och innebär för många även behov av ny kompetens. Dessvärre är kompetensbristen i branschen ett utbrett problem – som inte är på väg att försvinna.

– Vi kan, utifrån den allmänna demografiska utvecklingen, ungas studieval, rekryteringsutmaningar et cetera, förstå att branschen kommer att ha utmaningar att rekrytera personal med den kompetens som behövs. De som arbetar i den har en relativt hög medelålder och stora pensionsavgångar väntar, säger Kristina Björn, projektledare inom livslångt lärande på RISE.

Underhållsbehovet ökar

Parallellt med ökande kompetensbehov ökar underhållsbehovet för samhällskritisk infrastruktur, i takt med att befintliga anläggningar åldras. Syftet med att satsa på kompetensbyggande är att vända trenden, och bidra till kompetensbristen i underhållsbranschen halveras. Den plan, eller roadmap, som tagits fram, lyfter fram flera metoder för kompetensutveckling, och nu har man inom projektet valt ut två att fokusera på, benämnda ”mikrolärande” respektive ”samverkansprojekt”.

– Mikrolärande handlar i stora drag om att tillgängliggöra intressant och relevant kunskapsinnehåll i ”små portioner”, och göra dem möjliga att ta del av när och var helst man vill och kan. Det görs bäst digitalt, säger Kristina Björn.

Programmets hemsida blir plattform för mikrolärandet, med ett material som successivt byggs upp av olika former av Youtube-filmer, podcasts och metodstöd på temat smart underhåll, med målet att nå ut till många.


Det är en utmaning att rekrytera kvalificerad personal som vill jobba med underhållsfrågor

Samverkansprojekt fördjupar lärandet

Den andra metoden, samverkansprojekt, innebär en betydligt större satsning än mikrolärandet för de deltagande organisationerna. Här får befintlig personal ta del av både kurser och seminarier, samt handleds i sin egen tillämpning av kunskaperna under 12–18 månader, förklarar Gunn-Mari Löfdahl, kompetenskoordinator och biträdande programchef.

– På så sätt fördjupas lärandet, samtidigt som det ger direkt effekt i producerat resultat för verksamheten.

Dessa två metoder tillämpas dels för att etablera en dela-kultur, där de som besitter värdefull expertis får en plattform och verktyg för att sprida sina kunskaper. Och dels för att attrahera ny kompetens som ska täcka branschens framtida behov. Gunn-Mari beskriver yrkeskunskap som en färskvara, vilken kräver kontinuerlig uppdatering för att följa med i utvecklingen. Men hon understryker också behovet av att tillföra ny kompetens.

– Det är en utmaning att rekrytera kvalificerad personal som vill jobba med underhållsfrågor. Studenter är alltför sällan intresserade av att utbilda sig inom underhåll av väg- och VA-infrastruktur. IT-sektorn uppfattas som ”mer spännande”.

Här hoppas man med insatserna för kompetensbyggande åstadkomma en kursändring.

– Programmet som helhet arbetar för att ungdomar ska upptäcka att området underhåll av infrastruktur är både intressant, utvecklande och en reell möjlighet till att själv bidra till ett mer hållbart och tillgängligt samhälle, avslutar Gunn-Mari Löfdahl.


Kristina Björn

Kontaktperson

Kristina Björn

Senior projektledare/utbildningsstrateg

+46 70 310 15 45
kristina.bjorn@ri.se

Läs mer om Kristina

Gunn-Mari Löfdahl

Kontaktperson

Gunn-Mari Löfdahl

Senior Projektledare

+46 10 516 53 81
gunn-mari.lofdahl@ri.se

Läs mer om Gunn-Mari