Digital teknik skulle kunna bli en katalysator för ökad produktivitet och hållbarhet inom lantbruket. Men då gäller det att lösningarna som tas fram hjälper och inte stjälper.
Digitala verktyg kan hjälpa lantbrukare att öka produktiviteten och stärka konkurrenskraften, vilket på sikt leder till ett starkare svenskt livsmedelssystem. Digitaliseringen kan också förbättra spårbarheten och möjliggöra att pengar som konsumenter är beredda att betala för ökad hållbarhet går tillbaka till lantbruket som står för kostnaderna för hållbarhetssatsningarna.
Stor potential men stöd till lantbrukare viktigt
Kort sagt – potentialen är stor. Men utvecklingen går inte framåt av sig själv.
– Som lantbrukare är du oftast småföretagare och har ingen it-avdelning som kan stötta implementationen av teknik. Därför är det viktigt att de digitala verktygen är användarvänliga och inte krånglar. En lantbrukare har inte tid att stå på fältet och vackert vänta på att en teknisk lösning ska börja fungera igen, säger Jonas Engström, senior projektledare på RISE och verksamhetsledare för Testbädd digitaliserat jordbruk.
– Lantbrukaren kan gå kurser för en viss teknik, men sedan när de vill komma i gång på den egna gården finns inte rätt hjälp tillgänglig, säger Anna Rydberg, senior forskare på RISE som bland annat arbetar med projekt som rör data- och informationshantering i lantbruket, och fortsätter:
– Ofta uppstår problem som hamnar mellan stolarna mellan olika leverantörer, eftersom lantbruket har många olika system från olika leverantörer som ska fungera ihop. Det finns ett behov av stöttning kring hur tekniken kan användas i den egna miljön och med de verktyg som man har själv.
Dagens digitala lösningar för lantbruket
Ett bra exempel på en digital lösning som är på väg in i jordbruket är robotmaskiner som rensar ogräs. Lösningen gör att kemisk bekämpning kan undvikas eller minskas kraftigt. För ekologisk odling av till exempel sockerbetor är lantbrukaren annars beroende av manuell rensning, vilket är ett kostsamt och resurskrävande arbete.
– En annan lösning som är på väg in och som kommer att förändra betesdrift i grunden är virtuella stängsel, där djuren hägnas in digitalt genom GPS-halsband och ljud. Hagar kan flyttas med ett knapptryck samtidigt som lantbrukaren får in data om hur varje ko mår, säger Anna Rydberg.
Även ogräsrobotar genererar värdefulla data. Anna Rydberg berättar att den här typen av information ofta hamnar i silos i dag, och att det kräver mycket handpåläggning för att samköra data och flytta information från ett system till ett annat.
– Det pågår just nu ett arbete med att bygga upp lantbrukets dataplattform. Företaget Agronod utvecklar plattformen som ska ge lantbrukare bättre kontroll och överblick över sina data. Tanken är att underlätta för datadelning och att lantbrukaren ska kunna dra nytta av att dela sina data med andra företag och organisationer. Mycket handlar också om att kunna jämföra sig med andra gårdar för att se hur man själv ligger till, säger hon.
Som lantbrukare är du oftast småföretagare och har ingen it-avdelning som kan stötta implementationen av teknik
Dataplattform ger minskad administrativ börda
Dataplattformen kan även frigöra lantbrukare från den administrativa börda som träffar dem när lagarna och reglerna att förhålla sig till blir fler.
– Ofta är det samma data, information om gården till exempel, som ska rapporteras in till flera ställen. Det innebär att denna data måste matas in i olika system till olika aktörer. Det är väldigt repetitivt, och det är lätt att skriva fel. Med en dataplattform för lantbruket hoppas man slippa detta, säger Anna Rydberg.
En annan viktig pusselbit för att få det digitaliserade lantbruket att fungera är standarder för datahantering. Det handlar till exempel om att sätta en standard för vad olika saker ska kallas, så att gårdarnas data blir jämförbar. RISE kan bistå i framtagningen av dessa standarder.
Test- och demomiljö sänker trösklar
I Uppsala driver RISE en test- och demonstrationsmiljö för digitaliserat jordbruk. Här kan kommersiella aktörer få hjälp att utveckla användarvänliga och robusta produkter, som till exempel digitala system och eldrivna jordbruksmaskiner. Test- och demonstrationsmiljön kan bidra till att sätta fart på utvecklingen och minska riskerna med att utveckla nya innovationer, genom att arbeta med prototyper och demonstrationer.
Lantbrukets dataplattform
2021 utlyste Jordbruksverket 50 miljoner kronor för ett samarbets- och utvecklingsprojekt som skulle ta fram en plattform för delning av lantbruksdata. Uppdraget gick till startupbolaget Agronod som ägs av Lantmännen, LRF, Hushållningssällskapet, Växa, HKScan och Arla. Sommaren 2023 lanserades lantbrukets dataplattform i en första version.
Testbädd för digitaliserat jordbruk
I Ultuna strax utanför Uppsala, granne med Sveriges lantbruksuniversitet, finns RISE:s testbädd för digitaliserat jordbruk. Här har RISE också en prototypverkstad samt åkermark där ny teknik kan testas. Starten av testbädden finansierades av Vinnova och utvecklades i samarbete med 18 företag, myndigheter och organisationer med koppling till lantbruket. Med start 2023 är Testbädd digitaliserat jordbruk en del i projektet agrifoodTEF, som är en stor EU-satsning på att bygga upp test- och experimentfaciliteter runt om i Europa. I agrifoodTEF kan företag få hjälp med att testa och verifiera AI- och robotiklösningar för jordbruk. De första åren får SME-bolag 100 procent rabatt på kostnaden.