Att kunna mäta värden som upplevelser, symptom och beteenden relaterat till hälsa är väsentligt för att kunna möta de utmaningar som bland annat finns inom hälso- och sjukvården. RISE besitter en generisk mätexpertis och kan möta de olika mättekniska utmaningarna som finns inom folkhälsoområdet.
En förutsättning för all utveckling och förbättring är förmågan att mäta, och vi har kommit långt inom medicin och hälsovård med klassiska fysikaliska och kemiska mätningar, såsom vikt, volym och koncentration. Nutidens hälsoutmaningar är dock många gånger komplexa och ’bortom’ det klassiska biomedicinska perspektivet. Exempelvis är många ohälsotillstånd en kombination av så väl psykologiska, sociala och medicinska faktorer, interventionseffekter knyts till symptomupplevelser när medicinsk bot inte är möjligt, eller en tidig upptäckt av ohälsa kan knytas till livsstilsfaktorer. Därför behövs precision och riktighet i mätresultat av olika storheter och egenskaper. RISE arbetar för att möjliggöra så noggranna och riktiga mätunderlag för så väl de klassiska storheterna i SI-systemet som mer beteenderelaterade egenskaper.
Behöver pålitliga mätvärden
Den tekniska utvecklingen har i många fall gagnat hälso-och sjukvården, med en ökad mängd teknisk utrustning för förbättrad livslängd hos befolkningen. Kända uppfinningar som dialysmaskiner, respiratorer och röntgen, men även små prylar som febertermometern eller den lilla fingerklämman med rött ljus som mäter puls och syresättning i blodet, hade aldrig kunnat komma till så stor användning om det inte funnits kvalitetssäkrad metrologi. När uppfinningarna lämnar ritbordet måste användningen luta sig tillbaka på pålitliga mätvärden.
– Mängden aktiv substans i läkemedel, transparens i visir och partikelfiltrering i munskydd är aktuella exempel, där RISE genom både forskningsprojekt och direkta uppdrag säkerställer att mätningar utförs på rätt sätt, och med spårbar referens till SI-systemets grundrealiseringar, säger Per Olof Hedekvist, senior forskare på RISE.
Mätkvalitetssäkring av upplevelse- och beteendebaserade mätningar har inte haft en lika självklar roll som vid de traditionella storheterna
I begreppet pålitlighet ligger även användningen av mätosäkerheter, där RISE under lång tid har byggt upp en hög kompetens relevant för samhälle och industri. Aktuella exempel i dagens läge är till exempel nyheterna om att vården kan utvinna 6 doser ur en ampull som bara innehåller 5 doser. Matematiken stämmer inte om alla värden är exakta, men med korrekt bedömning och användning av befintliga mätosäkerheter, tillsammans med medicinska regelverk, så är resultatet uppenbart.
För att övervaka den egna hälsan finns en uppsjö av tekniska hjälpmedel. Smarta klockor som även mäter antal steg, puls och position, och ur detta beräknar kaloriförbrukning. Inverkan av mätmetoden blir uppenbar när du försöker mäta steg i ett armbandsur, medan du går runt på IKEA med en kundvagn. Som en förlängning av den stora mängd mätdata som kan genereras av alla sensorer har det också blivit uppenbart att det finns andra mätbehov relaterat till hälsa och välmående.
Hur kan man mäta upplevelser av hälsotillstånd på ett tillförlitligt sätt?
Inom hälso- och sjukvården har mätningar av patientens egna erfarenheter av sitt (o)hälsotillstånd, exempelvis symptom och vardagsfunktioner fått en alltmer central roll. Likaså står samhället inför nya utmaningar då man vill göra riktade insatser för så väl prevention som promotion på folkhälsoområdet och man behöver då mäta och förstå befolkningens hälsotillstånd som till exempel välbefinnande och stress.
En utmaning utifrån ett mätkvalitetsperspektiv är att dessa mätningar dels är på ordinala skala, vilket betyder att svar endast kan rangordnas, exempel på detta är att svar som kan inte respektive kan eller från håller inte alls med till håller helt med, saknar metrologisk spårbarhet. Många gånger bortser man från svårigheterna med att hantera upplevelse- och beteendebaserade mätningar, trots att det finns väletablerade metoder för att säkerställa den metrologiska spårbarheten och på så vis erhålla tillförlitligare mätunderlag.
– Mätkvalitetssäkring av upplevelse- och beteendebaserade mätningar har inte haft en lika självklar roll som vid de traditionella storheterna, säger Jeanette Melin forskare på RISE.
RISE arbetar med mätkvalitetssäkring
RISE arbetar nu med att tillgängliggöra, implementera och utveckla metodik för mätkvalitetssäkring för hälsorelaterade upplevelser och beteenden. Dessa typer av mätningar går brett under benämningen Kategoriskt Baserade Mätningar (KBM)
– Vi på RISE besitter en generisk mätexpertis och är involverade i forsknings- innovations- och utvecklingsprojekt tillsammans med hälso- och sjukvården, där vi arbetar med mätningar som exempelvis spänner från kognitiva förmågor till välbefinnande till vårdupplevelser, säger Melin.
– Genom att forska och bygga kompetens både inom den klassiska fysikaliska metrologin och inom beteenderelaterade mätningar stärker vi vår roll som välkänd och attraktiv innovationspartner och kan möta de olika mättekniska utmaningarna som finns inom folkhälsoområdet, avslutar Hedekvist.
Världsmetrologidagen
Den 20 maj 1875 signerades ett avtal mellan 17 länder om att införa ett gemensamt system av mätstorheter, det som började som meterkonventionen men så småningom moderniserades till internationella systemet för måttenheter, SI-systemet. Därför är 20 maj den årliga världsmetrologidagen, där samtliga nuvarande 63 medlemsstater och 39 anknutna stater uppmärksammar nyttan av gemensamma referenser i till exempel internationell handel och kvalitetssäkrad produktion. År 2021 är temat för världsmetrologidagen ”Mätningar för Hälsa”.
RISE som är nationellt metrologiinstitut (NMI) och ansvarar för mätstorheterna i SI-systemet, har identifierat behoven av att även kunna mäta egenskaper utöver det som täcks av SI-systemets fysikaliska storheter.
