Senast 2050 ska Europa bli världens första koldioxidneutrala kontinent. En konkret färdplan började formas 2019, då den europeiska gröna given klubbades igenom. EU har nu föreslagit ett stort antal uppdaterade och nya policyer inom ramen för den gröna given. Så här kommer din verksamhet att påverkas.
– För att använda EU:s egna ord: Målet är att skapa en hållbar ekonomi som är konkurrenskraftig och en kontinent som är relevant på lång sikt, säger Lukas Hallquist, innovations- och processledare på RISE.
Emanuela Vanacore, forskare på RISE:
– Och då behövs starka regelverk som skapar förflyttning på samhällsnivå. Det finns ett behov av att stärka det som redan finns och pusha framåt.
Den europeiska gröna given, eller the European Green Deal, är en stor och komplex samling politiska åtgärder i form av regler och incitament för att integrera hållbarhetsaspekter i företagens ansvarsområden, samt skapa rättvisande underlag för finansmarknaderna. CPR, CS3D, CSRD, CRD, ESPR och UCPD är policyer inom EU:s gröna giv som på olika sätt ska bidra till målet om koldioxidneutralitet.
Dominoeffekt väntas när den gröna given tas i bruk
CSRD, Corporate Sustainability Reporting Directive, är ett helt nytt direktiv. Det införs för att stora företag och i princip alla börsnoterade bolag utom de allra minsta (så kallade mikrobolag), ska bli mer transparenta med de sociala och miljömässiga effekterna av sina verksamheter. Direktivet innebär striktare krav på hållbarhetsrapportering och innehåller standarder för hållbarhetsredovisning. För aktörer som inte efterlever de nya reglerna väntar sanktioner.
– Eftersom företagen som omfattas av CSRD har ett nätverk av underleverantörer och kunder kommer vi att se en dominoeffekt. När ett stort företag måste rapportera mer detaljerat om vilken påverkan deras produkt har från leverantör till kunder och till slutanvändare är det mycket troligt att alla aktörer i deras värdekedja påverkas. Ändringar i regelverken kommer därmed sippra ner till företag som inte direkt omfattas av CSRD, säger Emanuela Vanacore.
Dessa företag kan behöva dela information för att deras partners i värdekedjan ska kunna rapportera på rätt sätt.
– Kan en underleverantör inte leverera information från sin del av värdekedjan blir de irrelevanta som partner. Särskilt om andra leverantörer redan har tagit sig an uppgiften, säger Lukas Hallquist.
Från och med nu förväntas företag inkorporera hållbarhet i sitt DNA
Läget för svenska företag att sätta sig in i förslagen
De nya och uppdaterade regelverken inom ramen för EU:s gröna giv är fortfarande under utveckling. Det är för tidigt att säga exakt vilka effekter dessa kommer att få för den breda massan av svenska företag.
– Även om exemplet CSRD har antagits av EU är det fortfarande upp till varje medlemsland att implementera direktivet i nationella lagar. Olika länder kan ha olika tillvägagångssätt för att göra detta. Jag skulle dock råda företag som kommer att behöva följa CSRD att titta på utkasten för European Sustainability Reporting Standards som ingår i direktivet, säger Lukas Hallquist.
– Alla företag är inte uppdaterade på nuvarande regelverk, så att börja med att ta reda på vad som gäller nu och vad som förväntas gälla längre fram är en bra start. Delta i webinars, läs på och kontakta dina partners i värdekedjan för att initiera informationsdelning och ett bättre kommunikationsflöde, säger Emanuela Vanacore.
Rapport ger överblick av regler och policier
Lukas Hallquist och Emanuela Vanacore har tagit fram en rapport som ger en överblick över regelverken inom EU:s gröna giv. I rapporten finns också en guide som kan hjälpa företag att navigera framåt. Här handlar det om att kartlägga vilka regler och policyer som berör den egna verksamheten, och att hitta lämpliga verktyg och instrument för att nå efterlevnad.
– Lukas och jag har affärsmodellsutveckling som utgångspunkt, vi är inga jurister. Vår approach när vi sitter ner med företagen är att ge dem den breda överblicken, att guida dem i att förstå vad som kommer och vad som är relevant. Vi kan också få företagen att inse var och när de behöver inblandning från en jurist eller annan specialist. På RISE har vi ett brett utbud av specialister, och vi har starka kopplingar till andra forskningsinstitut som också kan hjälpa företagen när de behöver dyka djupare, säger Emanuela Vanacore.
Företag kan också använda RISE som bollplank i arbetet med att omforma sina affärsmodeller, så att dessa riktar mot minskade resurs- och klimatavtryck.
– Från och med nu förväntas företag inkorporera hållbarhet i sitt DNA. Med EU:s nya regelverk kommer ”business as usual” och lite mindre hållbarhetssatsningar inte att fungera. Företagen har inte råd att inte göra den här förändringen, säger Emanuela Vanacore.
Om den europeiska gröna given
Den europeiska gröna given, eller the European Green Deal, omfattar en rad politiska åtgärder och initiativ som syftar till att göra Europa till världens första koldioxidneutrala kontinent till år 2050, genom att minimera utsläppen av växthusgaser och öka användningen av förnybara energikällor.
EU:s policyer inom ramen för EU:s gröna giv
Construction Products Regulation (CPR)
Miljö-, funktions- och säkerhetskrav för nya och begagnade byggprodukter.
Corporate Sustainability due Diligence Directive (CS3D)
Skyldighet för företag att ta hänsyn till negativa effekter på mänskliga rättigheter och miljön, både upp- och nedströms i värdekedjan.
Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD)
Ersätter det tidigare direktivet NFRD. Skärpta rapporteringskrav gällande hållbarhetsfrågor för stora företag samt noterade små och medelstora företag.
Consumer Rights Directive (CRD)
Informationskrav till konsumenter om hållbarhetsgarantier, programuppdateringar, betyg för reparerbarhet med mera.
Ecodesign for Sustainable Products Regulation (ESPR)
Prestanda- eller informationskrav som syftar till att göra produkter mer miljömässigt hållbara.
European Sustainability Reporting Standards (ESRS)
Rapporteringsstandarder som ingår i CSRD.
Unfair Commercial Practices Directive (UCPD)
Krav på att näringsidkarna inte får vilseleda konsumenter om produkternas miljömässiga eller sociala påverkan, hållbarhet och reparerbarhet.
