Framsyn pekar ut vägen framåt för Trafikverket

Det händer, minst sagt, mycket inom flyg- och luftfart just nu. För att få hjälp att titta i kristallkulan och se vart den här utvecklingen kan ta vägen vände sig Trafikverket till RISE.
– Vi behövde göra en forskningsplan för Trafikverkets ansvarsområden, och för att göra den planen behövde vi ta fram en omvärldsanalys, säger Lars Spångberg, strateg på Trafikverket.

Ska vi flyga mindre i framtiden för att rädda klimatet? Eller ska vi flyga lika mycket, men med små elflygplan som landar på små flygplatser vid små orter? Eller ska vi mest åka tåg, och bara flyga i stora överljudsplan mellan kontinenter, och vilka bränslen ska de här planen i så fall drivas av, och vilka investeringar kräver i så fall det? Och så vidare, och så vidare. Frågorna just nu när det gäller framtidens flyg och luftfart är många.

Ansvarig myndighet för delar av det här forskningsområdet i Sverige är Trafikverket, men precis som alla andra organisationer är deras forskningsbudget begränsad. Oavsett hur intressanta de olika frågorna är går det inte att lägga full kraft på alla, utan myndigheten måste prioritera.

– Vi behövde göra en forskningsplan för Trafikverkets ansvarsområden, och för att göra den planen behövde vi ta fram en omvärldsanalys, säger Lars Spångberg, strateg på Trafikverket. Då skadar det inte att få ett utifrånperspektiv.

Tog hjälp av RISE

Eftersom det dessutom inte fanns tid att göra analysen internt vände sig Trafikverket till RISE, där frågan landade hos Johan Granberg och Björn Persson, experter på framtidsanalys och framsyn.

– Uppdraget var att titta på vad som kan tänkas hända inom flyg och luftfart dels på fem till tio års sikt, dels på tjugo års sikt, säger Björn Persson, innovations- och processledare på RISE. Genom att låta oss göra en omvärldsanalys blev det lättare för dem att se hur de ska prioritera sin forskningsbudget framöver.

Det är dessutom minst lika viktigt att identifiera vad vi inte vet, att skapa förståelse för var det finns osäkerhet

Både brett och på djupet

Arbetet inleddes genom att söka brett och titta på olika trender och utvecklingsströmmar i grova drag, för att sedan kombinera ihop dem och med hjälp av olika expertfunktioner inom RISE gå mer på djupet.

– Vi visste till exempel att drönare kommer att vara viktigt, men inte hur. Så där fick vi titta på hur utvecklingen kan komma att se ut, hur teknik och regelverk kan driva utvecklingen och vad det i sin tur kan komma att leda till. Framsyn, metoden vi använde, handlar mycket om att först identifiera de stora dragen, sedan koka ner dem till sina beståndsdelar och titta på de olika nyanserna, säger Björn Persson.

Fördelen med det arbetssättet är att det både mynnar ut i ett antal olika möjliga framtidsscenarier samtidigt som det blir tydligt hur vägen dit kan komma att se ut.

– Det är dessutom minst lika viktigt att identifiera vad vi inte vet, att skapa förståelse för var det finns osäkerhet. Gör man en vanlig prognos får man en tydlig bild av hur något kan komma att utvecklas i framtiden. Men samtidigt riskerar man att det kommer att komma in nya saker från sidan, osäkerheter, som påverkar utfallet. Och har man inte tittat på dem har man ingen förståelse för hur alternativen kan komma att se ut, säger Johan Granberg, analytiker på RISE.

Bred kompetens kan ge nyanserad bild

I Trafikverkets fall har RISE kommit fram till ett antal forskningsområden där de rekommenderar fördjupad forskning, samtidigt som man har identifierat de största osäkerheterna att hålla koll på.

– Vår stora fördel i det här arbetet är att vi har så bred expertis på RISE. Vi involverade tretton personer från olika områden, allt från alternativa bränslen till policyfrågor, som gav sin syn på flyg och luftfart. Just den här bredden gör att vi kan ta fram den här nyanserade bilden på ett trovärdigt sätt, säger Johan Granberg.