Hoppa till huvudinnehåll
RISE logo

Effektivare tillståndsprocesser för den gröna omställningen

Tillståndsprocesser är idag onödigt långa och ineffektiva. För att den gröna omställningen ska kunna ske och kunna ske i snabbare takt behöver tillståndsprocesser blir mer effektiva. RISE kan bland annat bidra med expertis inom relevanta områden för processen och juridisk kompetens under hela processen, och på det sättet skapa förutsättningar för smidiga tillståndsprocesser.

I princip alla branscher berörs av tillståndsprocesser. I miljöprövningsförordningen räknas de verksamheter upp som är tillståndspliktiga – det handlar om allt från djurhållning till kemisk industri, till täkter och vindkraft.  Tillståndsplikten berör de verksamheter som lagstiftaren ansett har en större miljöpåverkan.

Inledande samråd

Innan tillståndsprocessen kan dra i gång krävs en samrådsprocess; den inleds med att verksamhetsutövaren har en idé på en verksamhet eller åtgärd. Verksamhetsutövaren anmäler till länsstyrelsen att man vill inleda ett samråd kring den här idén. Det är verksamhetsutövaren som håller i samrådsprocessen och driver den framåt. Det är också verksamhetsutövaren som ska ta fram ett samrådsunderlag.

– Samrådet har bland annat till syfte att ge allmänheten som kan beröras information om verksamheten och möjlighet att lämna synpunkter på verksamheten, förklarar Anna Månsson, expert på tillståndsprocesser på RISE. I samrådet ska också frågan om verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan utredas och besvaras om det inte är klarlagt från början.

Länsstyrelsen har en viktig roll i samrådet och ska bland annat fatta beslut i frågan om betydande miljöpåverkan. Vissa verksamheter anses per automatik ha betydande miljöpåverkan. De pekas ut i miljöbedömningsförordningen. För andra verksamheter behöver frågan undersökas.

Vill du diskutera tillståndsprocesser med oss? Fyll i formuläret så hör vi av oss.

* Obligatoriskt Genom att skicka in formuläret behandlar RISE dina personuppgifter

Om verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan ska en specifik miljöbedömning göras. Att göra en specifik miljöbedömning innebär bland annat att ett avgränsningssamråd ska hållas om hur en miljökonsekvensbeskrivning ska avgränsas och att en miljökonsekvensbeskrivning ska tas fram. Länsstyrelsen ska verka för att miljökonsekvensbeskrivningen och ansökan får den avgränsning och omfattning som behövs för prövningen. Verksamhetsutövaren kan begära att länsstyrelsen ska redovisa sin bedömning i frågan, men redovisningen är inte bindande.

– Det är viktigt att så mycket som möjligt lyfts tidigt, helst redan i samrådsprocessen, säger Anna Månsson. Ju mer man kan lösa tidigt, desto smidigare löper processen vidare. Och uppfyller inte den plats där verksamheten är tänkt att ligga miljöbalkens krav är det bättre att det kommer fram så tidigt som möjligt.

Tillståndsprocessen initieras av verksamhetsutövaren

Efter samrådsprocessen väljer verksamhetsutövaren om man vill gå vidare och söka tillstånd och lämnar i så fall in en ansökan och en miljökonsekvensbeskrivning av den omfattning som krävs till prövningsmyndigheten. Här startar själva tillståndsprocessen. För att tillståndsprocessen ska fungera effektivt är det viktigt att underlaget är så komplett som möjligt. Annars hamnar man lätt i det så kallade kompletteringsträsket och det gynnar inte någon part.

När prövningsmyndigheten anser att ansökan är komplett kungörs den och miljökonsekvensbeskrivningen. Ansökan skickas ut på formell remiss till remissinstanser och ev. andra berörda för att prövningsmyndigheten ska få ett yttrande i sak. Allmänheten får i detta skede också möjlighet att yttra sig – man ska få minst 30 dagar på sig.  Syftet med bestämmelsen är att säkerställa allmänhetens möjlighet till effektivt deltagande i tillståndsprocessen och det är ett minimikrav från EU. Prövningsmyndigheten kan bestämma att yttrandetiden får vara längre.

Yttranden skickas in till prövningsmyndigheten och bolaget får sedan bemöta yttrandena.

– Om målet prövas i mark- och miljödomstol hålls oftast huvudförhandling och syn, dvs när man tittar på själva verksamheten och lokaliseringen, säger Anna Månsson. Miljöprövningsdelegationen har möjlighet att hålla offentligt sammanträde och syn, men skriftlig handläggning är vanligast.

Därefter meddelas dom eller beslut. Miljöprövningsdelegationens beslut kan överklagas till mark- och miljödomstol och därefter till Mark- och miljööverdomstol om prövningstillstånd meddelas. Mark- och miljödomstolens avgöranden kan överklagas hos Mark- och miljööverdomstolen om prövningstillstånd meddelas. I vissa fall kan Mark- och miljööverdomstolens domar överklagas till Högsta domstolen.

Vi ser att det finns stor potential att utveckla processerna

Överklagan från sakägare

Ett beslut får överklagas bland annat av den som beslutet angår. Det finns ingen entydig och klar definition av begreppet sakägare. För att någon ska vara sakägare i förhållande till ett beslut krävs att beslutet angår denne på ett mera konkret sätt. Detta brukar uttryckas som att beslutet ska påverka dennes rättsställning eller beröra ett intresse som på något sätt har erkänts av rättsordningen. Tolkningen av vem som ska ses som sakägare ska enligt förarbetena till miljöbalken vara generös.

– Även till exempel miljöorganisationer har under vissa förutsättningar rätt att överklaga beslut om tillstånd, säger Anna Månsson. Det finns också en bestämmelse i miljöbalken som säger att vissa uppräknade myndigheter har talerätt för att tillvarata miljöintressen och andra allmänna intressen. Detta innebär att de också har rätt att överklaga ett beslut om tillstånd. En kommun får också föra talan för att tillvarata miljöintressen och andra allmänna intressen inom kommunen.

59 prövningsärenden har överklagats under 2020 i mål där mark- och miljödomstolen var första instans. Den största delen, 40 procent, stod myndighet eller kommun för.

71 prövningsärenden har överklagats under 2020 i ärenden där miljöprövningsdelegationen var första instans. Den största delen, 66 procent, stod sökanden för.

Lång handläggningstid

Handläggningstid i dagar för överklagade ärenden som gällde miljöfarlig verksamhet med mark- och miljödomstol som första instans och som fått slutligt avgörande under 2020 var i snitt 853 dagar. Alltså nästa två och ett halvt år från inkommen ansökan till beslut i överinstans.

Handläggningstid i dagar för överklagade ärenden med miljöprövningsdelegationen som första instans och som fått slutligt avgörande under 2020 var i snitt 643 dagar.

– Det saknas statistik för den totala omloppstiden för mål och ärenden som återförvisas från Mark- och miljööverdomstolen eller Högsta domstolen till en lägre instans där handläggningen fortsätter, förklarar Anna Månsson.

RISE kan stötta

RISE har identifierat fyra områden där vi kan göra stor skillnad. De är samrådsprocessen, beslutsunderlag, expertkunskap och digitala lösningar.

Samrådsprocessen

En väl utförd och effektiv samrådsprocess är en viktig pusselbit för att få en framgångsrik tillståndsprocess.  Här kan RISE bidra med att utveckla samrådsprocessen och åstadkomma ett mer tidseffektivt arbete för både näringsliv och myndighetshandläggare. Genom till exempel workshops där vi samlar de olika inblandade aktörerna identifierar RISE problem och lösningar för en mer effektiv samrådsprocess. Det handlar om att tillsammans hitta bättre processer, öka dialog och bygga tillit.

Beslutsunderlag

Att man har rätt beslutsunderlag är oerhört viktigt. RISE kan bidra med att ta fram avancerat beslutsunderlag och hjälpa till med uppgifter om hur en hållbar innovation inverkar på verksamheten, hur påverkan blir på miljön och hur hållbarhetsaspekter och -mål påverkas på lokal, regional och global nivå för att verksamhetsutövaren ska få rätt underlag till en tillståndsprocess. RISE kan tillsammans med uppdragsgivare ta fram modeller för att hantera och/eller tydliggöra både intresseavvägningar och målkonflikter. Tillståndsprocessen innebär ofta att olika intressen vägs mot varandra. Genom att samla, sammanställa och tydliggöra information kan bättre beslutsunderlag skapas. Det kan till exempel handla om att ta fram verktyg och stöd för systematisk hantering av målkonflikter.

Expertkunskap

För att underlätta både i och inför tillståndsprocessen kan RISE också bidra med expertkunskap inom flera relevanta områden för processen – till exempel artificiell intelligens, vatten, mineralutvinning, elektrifiering, vätgas och CCS samt områden med systemperspektiv som cirkulär omställning och kompetensomställning och juridisk kompetens kring tillståndsprocesser.

Digitala lösningar

Digitala lösningar är ofta en bra förutsättning för att stötta och förenkla komplexa processer. Här kan RISE hjälpa till att utveckla verktyg och system för att effektivisera och göra tillståndsprocessen mer transparent. Exempel digital plattform för tillståndsprocessen, automatiska baskravskontroller omedelbart vid inlämnande av ansökan, språkteknologiska stöd för att snabbt kunna få svar på frågor om tidigare ärenden.

– Vi ser att det finns stor potential att utveckla processerna och att det finns mycket vilja och kraft från många olika aktörer. Vi på RISE kan spela en stor roll och göra stor skillnad som objektiv och neutral aktör, avslutar Anna Månsson.

 

 

 

Så fungerar tillståndsprocesser

Anna Månsson är jurist och expert på tillståndsprocesser på RISE. I denna film berättar Anna hur tillståndsprocesser går till. Filmen ger en överblick av processen. Vill du veta mer eller vill du komma i kontakt med Anna Månsson så ser du hennes kontaktuppgifter nedan.

Vill du använda filmen i din egen verksamhet? Fyll i uppgifterna och ladda ner den.

Kan vi hjälpa dig med något annat?
* Obligatoriskt Genom att skicka in formuläret behandlar RISE dina personuppgifter
Publicerad: 2022-01-28
Anna Månsson

Kontaktperson

Anna Månsson

Projektledare

Läs mer om Anna

Kontakta Anna
CAPTCHA This question is for testing whether or not you are a human visitor and to prevent automated spam submissions.

* Obligatoriskt Genom att skicka in formuläret behandlar RISE dina personuppgifter.