Hoppa till huvudinnehåll
RISE logo

Cirkulär ekonomi och material­omställning är en nyckelfråga

KRÖNIKA Den 2:a april 2020 har vi i Sverige förbrukat de resurser som jorden klarar av per år. Då är nästan tre fjärdedelar av året kvar. Endast 8,6 procent av de material vi använder idag är cirkulära. Vi måste ställa om till en cirkulär ekonomi och använda våra resurser mer effektivt, till exempel genom uppvinning. RISE är en oberoende innovationspartner och en svårslagen plattform för utvecklingssamarbeten där flera aktörer i samma eller olika branscher kan agera tillsammans för att nå framtidens lösningar.

Vi måste här och nu, och alla, ställa om till cirkulär ekonomi. Vi måste ta vårt ansvar för att inte förbruka jordens resurser utan agera så att våra barn och barnbarn ska ha en värld kvar att leva i. Idag lever vi i en framför allt linjär ekonomi där vi utvinner naturresurser, producerar, konsumerar och sen slänger. Endast 8,6 procent av våra material är cirkulära. En cirkulär ekonomi handlar om kretsloppsmodeller där produkterna är producerade så att de kan återanvändas och återvinnas, för att ingå i ett tekniskt eller biologiskt kretslopp.

Cirkulär ekonomi - en enorm potential

Ska vi klara våra miljömål, att inte överförbruka jordens resurser och dämpa vår klimatpåverkan markant, så är det cirkulär ekonomi som gäller. Och det viktigaste inom cirkulär ekonomi är hur vi använder material. Om målet framöver är att använda allt material vi extraherat från vår planet så många gånger som möjligt och så länge som möjligt har vi i de flesta användningsområden hittills varit urusla. Vi återvinner till exempel bara 10 procent av plasten till nya material (även att vi samlar in nästan 40 procent i EU). Och endast en procent av textilier i kläder återvinns (till detta tillkommer två procent återvunnet från andra värdekedjor så som PET-flaskor men totalt lägre än tre procent globalt). Lägg till att användningen av material som stål, cement, cellulosa och plast beräknas öka med en faktor 2 till faktor 4 fram till 2050 så är behovet av att lyckas med cirkulär ekonomi baserat på material enorm. Potentialen för de som lyckas först är nästan omätbar.

Varför går utvecklingen inte snabbare?

Trots detta tydliga behov och den enorma potential som finns så går utvecklingen tyvärr mycket långsamt. Några orsaker till det är:

  • Företag lägger ofta sina begränsade utvecklingsresurser på inkrementell förbättring som tyvärr sällan eller aldrig kommer leda till cirkulär ekonomi.
  • Nordiska företag satsar ganska lite på forskning och innovation generellt, med ett fåtal undantag. De stora materialtillverkarna och de stora varumärkesägarna som är beroende av material satsar oftast under 1 procent av sin omsättning på forskning och innovation, medan de 1000 mest innovativa bolagen i världen satsar 4,5 procent av sin omsättning på detsamma [1]. Här platsar tyvärr ytterst få materialbolag från Sverige in - endast Essity (1,1 procent), StoraEnso (1,3 procent, Finland/Sverige) och Sandvik (3,9 procent).
  • Systemförändring till förmån för mer bioekonomi kräver långt mer än inkrementella förbättringar.
  • Cirkulär ekonomi är beroende av genomgripande beteendeförändringar, och att satsa på design eller systemförändringar är något som få bolag är vana vid i sina utvecklingsprocesser.

Uppvinning, återvinning och återanvändning

Det går också att sammanfatta utmaningarna ovan med att - många företag måste vilja ungefär samma sak samtidigt i många länder, om vi ska åstadkomma cirkulär ekonomi. Men storbolag är tyvärr inte vana vid att samarbeta med sina konkurrenter för att åstadkomma systemförändringar så som till exempel nya pantsystem, återbruk av förpackningar eller återvinning och uppvinning av material. RISE är en oberoende innovationspartner och en svårslagen plattform för utvecklingssamarbeten. På RISE arbetar vi tvärvetenskapligt inom nästan alla materialområden. Vi har bland annat jurister, team som arbetar med policyutveckling och governance frågor och vi har fler testbäddar och pilotutrusning än någon annan. Och det är tillsammans med er, företag, som vi finner framtidens lösningar.

Exempel på tvärdisciplinära program inom RISE är Mistra Closing the loop som arbetar för att industrins bi- och restprodukter ska återföras till samhället som värdefulla resurser och Mistra Future Fashion som under åtta år arbetade för en hållbar framtida modeindustri tillsammans med både industrin och forskningen. Vi arbetar även med produktsäkerhet, spårbarhet och standardisering för att kunna få lagstiftning och framtida behov att gå hand i hand.

Materialekosystem ger uppvinning och återvinning flera gånger om

Detta är inget som de stora varumärkesägarna hanterar själva. Hur stora och globala de än må vara. Förpackningar, plastprodukter, textiler med mer måste kunna dela system och lösningar och bygga så kallade materialekosystem där man kan spåra material, säkra återvinning och uppvinning flera gånger om, möjliggöra bra affärsmodeller och skapa mervärde för samhället i stort. Detta är en stor omställningsresa.

Politiker, producenter och konsumenter – vi måste alla arbeta för att höja andelen cirkulära material. I dag använder vi 8,6 procent cirkulära material och Earth Overshoot Day är i Sverige 2020 den 2:a april. När vill vi att den inträffar 2025 och 2030?

/ Jon Haag, Chef affärs- och innovationsområde Materialomställning på RISE

 

[1] PwC Global Innovation 1000 study, 2018


Jon Haag

Kontaktperson

Jon Haag

Chef Affärs- och Innovationsområde Materialomställning

Läs mer om Jon

Kontakta Jon
Image CAPTCHA
Skriv in de bokstäver du ser i bilden ovan

* Obligatoriskt Genom att skicka in formuläret behandlar RISE dina personuppgifter.