Hoppa till huvudinnehåll
RISE logo

Så ska den svenska industrin bli hållbar

RISE har tillsammans med representanter från industri, institut, akademi och arbetsmarknadens parter arbetat fram en Framtidsplan Hållbar produktion. Syftet med framtidsplanen är att skapa en samsyn kring prioriterade utmanings- och satsningsområden inom hållbar produktion samt att verka för att sammanbinda och förstärka regionala och nationella initiativ inom produktionsområdet. I slutet av november 2021 sjösattes planen via en digital kickoff.

I Framtidsplan Hållbar produktion har klimat och miljö i kombination med konkurrenskraft, resiliens samt kompetensförsörjning identifierats som centrala utmaningar för industrin. För att möta dessa utmaningar har fyra centrala utvecklingsområden lyfts som möjliggörare:

  • Produktionsutveckling
  • Cirkulär omställning
  • Digital transformation
  • Kompetensomställning och utbildning

Var och en av dem är utvecklingsområden som i kombination möjliggör en omställning kopplat till de centrala utmaningarna.

På kickoffen i november var samtliga medverkande talare från industri-, akademi- och institutshåll, eniga om att en hållbar produktion är avgörande för vår konkurrenskraft som nation. Man var också eniga om att en omställning mot hållbar produktion bara kan lyckas om det finns en gemensam samsyn om vilka riktningar och satsningsområden som ska bedrivas.

– Då vi är en liten nation krävs det att vi är överens på ett övergripande plan inom industrin, akademin och instituten. Vi måste ha ett holistiskt perspektiv och enighet om de övergripande planerna; vilka utmaningarna är, vad vi behöver göra, vilka arbetssätt och vilken kompetens vi behöver för att uppnå visionen noll nettoutsläpp av växthusgaser med bibehållen eller ökad produktionsvolym, förklarar Anders Gotte, avdelningschef Tillverkningsprocesser på RISE

Vi måste också ha livskraftiga företag som tjänar pengar så att vi har råd att fortsätta investera i utvecklingen mot en mer hållbar produktion

Produktionsutveckling

I framtidsplanen står det att produktionssystem ska utvecklas så att producerade produkter har högt resursutnyttjande, hög beständighet och låg miljöbelastning i sin applikation och vid sitt återförande till värdekedjan. Vidare står det att nya material, cirkularitet och digitalisering avgörande för ett effektivt resursutnyttjande.

Målet är att svensk industri år 2040 ska generera noll nettoutsläpp av växthusgaser med bibehållen eller ökad produktionsvolym. Av de tre övergripande utmaningarna som pekats ut i framtidsplanen ses klimat och miljö i kombination med konkurrenskraft, som den största utmaningen.

Lars-Henrik Jörnving, Head of Global Industrial Development vid Scania, berättar att de sedan 1990-talet utvecklat sitt produktionssystem SPS, som en tolkning av Lean och som deras verktyg för kontinuerlig utveckling och förbättring.

– Att utveckla produktionen mot en hållbar produktion skiljer sig i det perspektivet inte speciellt mycket. Självklart är ju den delen med klimat, klimatpåverkan och nyttjande naturresurser en viktig del i vår utveckling. […] Men vi måste också ha livskraftiga företag som tjänar pengar så att vi har råd att fortsätta investera i utvecklingen mot en mer hållbar produktion, säger han

Johan Svenningstorp, Director Research and Technology Development Truck Operations, Volvo, anser inte att minskade naturresurser och ökad konkurrenskraft behöver vara motsatsförhållanden.

– För oss är ökad produktion och konkurrenskraft i kombination med miljö ett synergiförhållande. Eftersom digitaliseringen ökar både spårbarhet och processhastighet, är omställningsarbetet snarare en fantastisk möjlighet.

Företagen måste äga sin egen digitala utveckling, våga prova själv och ge sig in i detaljer och ta till sig den nya tekniken

Digital transformation

I framtidsplanen anges det att digitalisering är ett viktigt redskap för hållbarhet, bland annat genom spårbarhet och interaktionstjänster för delningsekonomi. Det står också att digitalisering möjliggör ökad grad av automation och processtyrning vilket i sin tur medför robustare processer, ett ökat resursutnyttjande och ökad produktivitet.

– I vår industri står vi inför en jättetransformation som vi endast kan klara av via ditalisering. Fordonsindustrin har tillbringat 100 år med att tillverka motorer, men nu kommer en större omställning då vår produkt ska bli elektrifierad, autonom och uppkopplad och för att uppnå det måste vi se en ökad digitalisering. Ditalisering är därför inte bara en möjlighet utan också det enda sättet att öka produktionen, hållbarheten och spårbarheten, säger Johan Svenningstorp.

Clas Tengström, VD, på Bror Tonsjö mekaniska verkstad i Kode, håller med om resonemanget. Företaget har sedan 2017 satsat hårt på digitalisering och med det lyckats få högre produktivitet. Men det har definitivt funnits stora utmaningar på vägen.

­– Vår egen kompetens har varit en begränsning i arbetet med att ta digitaliseringen i vårt företag till nästa nivå. Det finns ingen färdig lösning att köpa och stoppa in i en fabrik, utan vi har själva fått bygga upp kompetensen i vår fabrik, berättar han.

Johan Svenningstorp betonar i sammanhanget att företagen måste äga sin egen digitala utveckling.

– Det funkar inte med att man naivt tar in en IT-konsult som ska digitalisera fabriken, utan här måste man ha eget ansvar och äga processen, våga prova själv och ge sig in i detaljer och ta till sig den nya tekniken. 

Att äga sin egen digitala utveckling motsäger inte att man inom industrin kan samarbeta och delar på kostnader och investeringar som är gemensamma.

– Partnership is the new leadership. Med det menar jag att man tänka sig att dela på investeringskostnader inom den våg av nyheter som kommer nu. Framför allt rör detta utbildningskostnader, då utbildning och kompetensutveckling är den största möjliggöraren för att lyckas med den digitala omställningen.

Det handlar till stor del om att byta perspektiv från stuprörsmodeller till en cirkulär ekonomi

Cirkulär omställning

I framtidsplanen står det att man för att nå cirkularitet behöver identifiera alla aktörer i respektive värdekedja och arbeta med produktionsutveckling i respektive aktörsgrupp. Vidare står det att man genom att dra nytta av digitaliseringens möjligheter, avancerade tillverkningsprocesser och nya affärsmodeller, möter kravet på ökad resurseffektivitet genom cirkulär omställning.

Hur ska svensk industri komma framåt och förbereda för cirkularitet? Framtidsplanen pekar ut vägen menar Mats Lundin, verksamhetsledare för den nationella noden för hållbar produktion (SuPr), men säger att det blir en stor utmaning för industrin att ställa om till cirkularitet. Han menar att industrin tidigare har arbetat med hållbarhet inom sin egen process, men att det inte räcker längre, utan att man nu måste visa hur produkterna kan återföras in i produktionen igen.

– De senaste 100 åren har man byggt och trimmat produktionsapparaten, men nu handlar det om att återföra material och komponenter på ett effektivt sätt. Det är ett jättesprång för både företag och forskning att lyfta blicken och definiera en produktionsprocess som sätter in produkten i hela livscykeln och förbereder för återvinning av material och komponenter. Till stor del handlar det om att byta perspektiv från stuprörsmodeller till en cirkulär ekonomi, säger han.

Mats Lundin tar i sammanhanget upp Northwolt som ett tydligt exempel på hur man bygger en fabrik för framtiden. Detta genom att både satsa på att tillverka batterier och att återföra resurser från uttjänta batterier som återkommer från kunderna.

– Av alla de utmaningar vi står inför nu, så är det största utmaningen att börja tänka cirkulärt. Men framför allt; Hur ska vi mäta att vi kliver framåt? Hur ska vi kunna bevisa för våra kunder och leverantörer att vi verkligen har gjort något? Det tror jag blir en viktig det för det fortsatta arbetet med framtidsplanen, framförde Hans Olofsson, Senior Advisor Global Industrial Development Scania.

De individuella kompetensbehoven kommer att röra livslångt lärande under hela arbetslivet

Kompetensomställning och utbildning

Framtidsplanen poängterar att ett system för effektiv kompetensomställning, utbildning och livslångt lärande är en nödvändighet för att klara den digitala transformationen och den gröna omställningen. Inom teknik- och tillverkningsindustrin kommer behovet av vidareutbildning för yrkesarbetande operatörer och ingenjörer bli stort till följd av ökad automation, uppkoppling av produktion, cirkularitet och elektrifiering.

Utbildning och kompetensutveckling är en nyckelfaktor för att lyckas med omställningen till en hållbar produktion. Det handlar inte bara om grundutbildning av nya studenter utan också om en kompetensomställning av dagens arbetskraft för att kunna matcha de förändrade kompetensbehov som teknikutveckling och digitalisering kommer att medföra.

– De individuella kompetensbehoven kommer att röra livslångt lärande under hela arbetslivet, säger Bengt-Göran Rosen, professor Högskolan i Halmstad, och menar därför att det är viktigt att såväl högre utbildning som vidareutbildning svarar mot industrins behov.

– Vi på högskolorna måste var lyhörda genom och koppla vår forskning och utbildning till marknadens behov. Vi har förstått hur viktigt det är för företagen att de kan jobba med kursinnehållet kopplat till egna projekt och problem. Det försöker vi nu lösa inom Svenska Produktionskademien där vi är 13 högskolor som samverkar kring framtidens konkurrenskraft inom produktion, berättade han.

Framtida hållbara affärsmodeller kommer normalt inkludera fler tjänster och servicelösningar, inte bara de producerade varorna. Kompetenser som kan behövas är organisationsförändring och affärsutveckling, modellering och simulering samt cirkulär ekonomi och livscykelanalys.

Arbetet framåt måste styras av industrin och därför krävs det ett stort industriellt engagemang för att det ska fungera

En agil och levande plan

Framtidsplan Hållbar produktion syftar till att skapa en samsyn kring prioriterade utmaningsområden inom hållbar produktion samt verkar för att sammanbinda och förstärka regionala och nationella initiativ inom produktionsområdet.

– Arbetet framåt handlar inte om att skapa nya strukturer utan vi ska samverka inom de initiativ som redan finns som  exempelvis ProduktionslyftetSveriges produktionsklusterNationell Nod för hållbar produktion och Produktion 2030. Vår uppgift är att synliggöra satsningar och sprida exempel på lyckade initiativ, säger Anders Gotte, RISE.

Anders Gotte poängterar att de företag och regioner som inte lyckas med omställningen mot klimatneutralitet tillräckligt snabbt, kommer att förlora i konkurrenskraft. Därför är det viktigt att det praktiska omställningsarbetet drivs av industrin.

– Vi andra kan inte berätta för industrin hur de ska angripa utmaningarna, utan vi ska i stället stötta och hitta möjligheter. Men arbetet framåt måste styras av industrin och därför krävs ett stort industriellt engagemang för att det ska fungera. Framtagandet av framtidsplanen har visat att vi redan har ett mycket stort engagemang från industrin i Sverige, främst från de stora företagen, vilket är bra. Små och medelstora företag kan sedan ta rygg på industrijättarna och låta dem visa vägen och peka ut riktning, avslutar han.

Forum för hållbar produktion 

Framtidsplan Hållbar produktion har initierats av RISE och arbetet inleddes hösten 2020. För det fortsatta arbetet har Teknikföretagen skapat Forum för hållbar produktion som ger RISE i uppdrag att årligen revidera framtidsplanen, finansierat av Vinnova.

Medverkande i arbetet är Teknikföretagen, Svenska produktionsakademin, Produktion 2030 och Nationell nod för hållbar produktion, SuPr, IF Metall, Vinnova, Tillväxtverket. Arbetet leds av Björn Ekelund, Ericsson, utsedd av Teknikföretagen. Teknikföretagens produktionsreferensgrupp är referensgrupp även för framtidsplanens innehåll.

Publicerad: 2022-02-28
Anders Gotte

Kontaktperson

Anders Gotte

Avdelningschef

Läs mer om Anders

Kontakta Anders
CAPTCHA This question is for testing whether or not you are a human visitor and to prevent automated spam submissions.

* Obligatoriskt Genom att skicka in formuläret behandlar RISE dina personuppgifter.

Relaterat

Berättelse

Från hållbar produkt till hållbar produktion

Vår resursanvändning ökar varje år. I Sverige lever vi som att vi hade fyra jordklot. En hållbar produktion innebär att man konstruerar produkter för att vara resurseffektiva i alla faser. Det vill säga hållbarhet från råvara till…
Berättelse

"Hållbarhet är business!"

”Det börjar bli business i alla delar av cirkeln i den cirkulära ekonomin.” Orden är Anders Gottes och han är chef på avdelning för tillverkningsprocesser vid RISE. Med sin kollega Christina Jönsson summerar han slutsatser efter m…
Berättelse

Återtillverkning – ett viktigt verktyg för en cirkulär ekonomi

Vi får svårt att nå hållbarhetsmålen med en fortsatt linjär ekonomi. Cirkulärekonomi och delningsekonomi är vägen för ett hållbart samhälle. De nya affärsmodellerna kommer handla om tjänster istället för att leverera produkter och…
Projekt

Produktionsklustren - en mötesplats för företag med tillverkning i Sverige

Under 2020 fick RISE i uppdrag att samordna Sveriges produktionskluster, som samtidigt har vidgat sin målgrupp till alla företag med tillverkning i Sverige.
Berättelse

Sveriges produktionskluster bidrar till hållbar produktion

Sedan mer än tio år tillbaka samarbetar svensk fordonsindustri med forskning och utveckling i produktionskluster som numera samordnas av RISE. Resultatet har blivit hundratals innovativa projekt, där fokus kommit att ligga alltmer…
Projekt

Kompetensutveckling genom testbäddar för nya material och processer

För att öka användningen av svenska testbäddars tillverkningsexpertis och utrustning har materialrelaterade testbäddsnoder inom formning försetts med uppkopplade experiment som kan användas vid utbildning, fortbildning och interak…

Kontakta Framtidsplan Hållbar produktion

Event

Kickoff - Framtidsplan hållbar produktion

Framtidsplan hållbar produktion – en riktning för kommande satsningar och prioriteringar inom tillverkningsindustrin. RISE leder arbetet i bred samverkan med Teknikföretagen, industri, akademi, arbetsmarknadens parter, etablerade …