Hoppa till huvudinnehåll
RISE logo

Nervstimulans kan ge skadade känsel tillbaka snabbare

En skada där en nerv har gått av kan ge lång konvalescens för patienten. Läkare vid hand- och plastikkirurgiska kliniken vidLinköpings universitetssjukhus har tillsammans med RISE och Linköpings universitet startat ett arbete för att undersöka om kontinuerlig nervstimulering kan förbättra regenerering av de skadade nerverna.

Om du skär dig i handen så djupt att en nerv går av kommer en handkirurg sy ihop ändarna så att nerven har förutsättningar att växa samman igen. Det är dock en väldigt långsam process med en återväxt på ungefär en centimeter i månaden. Men nu sker forskning som kan förändra den tidshorisonten radikalt. 

– När det kommer till läkning av nervskador blir man ganska fort ”gammal” och möjligheten att få tillbaka full funktion hos skadade nerver avtar redan efter 16 års ålder, förklarar Simon Farnebo, handkirurg vid Linköpings universitetssjukhus. Ju snabbare läkeprocessen går desto större är chansen att få funktionen tillbaka, så vi försöker hela tiden hitta sätt att snabba på läkningen.

Elektroniska impulser gynnar nervåterväxt

Studier från andra universitet har visat att återväxten av en trasig nerv stimuleras genom en elektronisk puls i samband med kirurgin, så att funktionen förbättras. Att elektroniska pulser gynnar nervväxt är således fastslaget, men det saknas långsiktiga försök. 

– Vi måste skapa en anordning som gör det möjligt att överhuvudtaget se om långsiktig stimulering av nerven har den positiva effekt vi hoppas på. Och om så, skapa ett implantat som kan ge stimulans över tid, säger Roman Lassnig, forskare på RISE.

Implantat ska ge stimulans över tid

Teamet vid Linköpings universitetsjukhus hade sedan innan gjort försök med implantabla interface som gick att kommunicera med via NFC.Töjbara, biokompatibla elektroder fästs runt nerven, och patienten kan sedan initiera nervstimuleringen via en app i sin mobiltelefon.

– Vi vill plantera in en enhet i den skadade nerven som kan ge kontinuerlig pulsstimulering i ett, eller kanske så länge som två, år. Vi tror att det kan ge två resultat. Dels att regenereringen av de skadade nerverna går väsentligen snabbare, dels att den del av hjärnan som svara på nervens impuls inte stagnerar, något den tidigare gjort säger Roman Lassnig, forskare på RISE.

Ökad delaktighet för patienten

I appen kan patienten också få direkt feedback från implantatet och kan på så vis följa läkeprocessen, något som gör att patienten blir mer delaktig i vården.

– Patientens eget deltagande är en viktig faktor, säger Simon Farnebo. Att som patient bara hoppas och vänta på resultatet av vårdinsatsen kan vara jobbigt och frustrerande. Med den här lösningen kan patienten dels ge sig själv vård genom att styra den elektroniska pulsen, dels se resultaten och på så vis få feedback på sin vård.

Stort intresse för nervstimulering

Olika typer av nervstimulans har blivit ett hett ämne och även om det här projektet riktas mot handens nerver kan samma teknik tillämpas på alla avskurna nervtrådar. Simon Farnebo ser flera olika tänkbara användningsområden för implantaten:

– Formfaktorn hos de tryckta implantaten i kombination med biokompabiliteten gör att den här tekniken skulle kunna användas för till exempel behandling av kroniska nervskador, smärtlindring eller varför inte för att styra biomekaniska proteser.

Projektet har involverat både kliniker och ingenjörer från Linköpings universitetssjukhus, experter inom organisk elektronik, elektriska kretsar och system från Linköpings universitet och forskare inom tryckt elektronik på RISE.  

– Att det här projektet har efterfrågats, initierats och sker i tätt samarbete med kirurgerna är en viktig anledning till att vi från RISE sida intresserade oss för samarbetet och hur vi kunde sammanföra våra respektive expertiser. Kirurgernas incitament var möjligheten att verkligen förbättra livet för sina patienter och att vi och tekniken kan bidra med det är fantastiskt, avslutar Roman Lassnig.