Hoppa till huvudinnehåll
RISE logo

När vattentillgången tryter

Mindre än tre procent av vattnet på jorden är sötvatten. Sötvatten är livsnödvändigt för oss och ändå hanterar vi det vårdslöst.För tredje året i rad drabbades Sverige 2018 av torka och en minst sagt ansträngd situation vad gäller tillgången till vatten. Vattenbristen som uppstod medförde stora konsekvenser för det svenska samhället. RISE stöttar kommuner och privata aktörer med beslutstöd för att underlätta informerade beslut vid val och prioriteringar av åtgärder för vår framtida vattenförsörjning och vattenanvändning.

En trygg och säker vattentillgång är en förutsättning för ett funktionellt samhälle och för en hållbar utveckling. För närvarande bor dock nästan hälften av jordens befolkning, cirka 3,6 miljarder människor, i områden där brist på vatten kan uppstå minst en månad per år. En siffra som uppskattas kunna öka till mellan 4,8 och 5,7 miljarder människor år 2050.

I Sverige har vi generellt sett en god tillgång till vatten. Men både vattentillgång och efterfrågan varierar stort över landet och vattenbrist förekommer tidvis även i Sverige, särskilt i södra och mellersta Sverige och i kustområdena. Det är dock inte förrän efter torrperioderna 2016, 2017 och 2018 som vattenbrist började diskuteras på allvar i Sverige.

– Vattnet är vårt viktigaste livsmedel, och vi måste kunna hantera torrperioder, vattenbrist och andra utmaningar för att säkerställa en god vattenförsörjning. I högriskområden som Kalifornien och Australien har man arbetat länge för att främja en mer effektiv och hållbar vattenanvändning. I Sverige har behovet inte varit lika stort och incitamenten för vattenbesparing har ofta saknats. Men de senaste somrarnas långvariga torrperioder medförde stora konsekvenser för det svenska samhället och det blev tydligt att vi behöver stå bättre förberedda för en framtid där vattenbrist och torka kan bli mer vanliga, säger Karin Sjöstrand som arbetar på RISE med utveckling och tillämpning av beslutstödsmetoder för att främja en mer hållbar vattenresurshantering.

Prioritering av åtgärder

Vid vattenbrist är en huvudfråga hur man ska prioritera mellan olika åtgärder för att säkerställa att vattentillgångarna kan möta det framtida behovet. För att skapa en bättre vattensituation behövs åtgärder som fokuserar både på efterfrågan och tillgången.

– I Sverige har vi oftast bemött ett ökat vattenbehov från samhället genom att helt enkelt ta ut mer vatten från nuvarande råvattenresurser eller börja nyttja nya grund- och ytvattenresurser. Men är det verkligen den bästa strategin för framtiden? Och kan vi ens fortsätta så i områden med redan låg vattentillgång? Från ett samhällsperspektiv kan det bättre att försöka minska på efterfrågan istället, Karin Sjöstrand.


Arbetet för att uppnå en hållbar vattentillgång kan inkludera åtgärder av olika slag inom olika sektorer i samhället. Men det är inte alltid helt enkelt att avgöra vad som är den bästa strategi eller de bästa åtgärderna. Hur ska man gå tillväga för att prioritera mellan alla potentiella åtgärder som skulle kunna utföras för att förbättra vattensituationen i ett område med vattenbrist? På vilken grund ska prioriteringen göras och på vilken nivå? Bör man se till vad som är bäst för hela samhället eller vad som är bäst för varje enskild aktör?

– Ja, det är inte lätta frågor. Men det finns olika metoder som kan användas för att ge guidning och stöd för prioritering och beslut, både för enskilda verksamhetsutövare och för myndigheter, så att de beslut som fattas är informerade och tar hänsyn till det som anses viktigt för just den specifika situationen eller regionen man befinner sig i, berättar Karin Sjöstrand.

På RISE stöttar man kommuner och privata aktörer i beslutssituationer kring vattenanvändning och vattenförsörjning. RISE arbetar med att anpassa, utveckla och tillämpa olika beslutsstödsmetoder i syfte att kunna väga olika åtgärder mot varandra på ett strukturerat och transparent sätt och därmed möjliggöra informerade beslut vid val och prioriteringar av åtgärder. Beslutsstödsmetoderna kan exempelvis baseras på riskanalyser, kostnads-nyttoanalyser eller multikriterieanalyser, för att kunna avgöra vilka åtgärder som till exempel är samhällsekonomiskt lönsamma och vilka som leder till en ökad hållbarhet.

Exempel från Gotland

Som exempel kan nämnas ett forskningsprojekt där RISE, Chalmers, Anthesis och Sveriges Geologiska Undersökning arbetade tillsammans med Region Gotland, LRF Gotland och många andra aktörer för att utvärdera hur olika sektorer kan bidra till en bättre vattensituation på Gotland. På Gotland är vattentillgången på sina ställen mycket begränsad. Men trots den begränsade tillgången förväntas det totala vattenbehovet på ön att öka med ungefär 40 procent till 2045.

– I projektet undersöktes hur man kan jämföra åtgärder från flera olika samhällssektorer för att skapa sig en bild över vilka sektorer och åtgärder som har en stor potential att förbättra vattensituationen samt vilka åtgärder som kostar mycket och vilka som kostar lite, säger Karin Sjöstrand.

I projektet jämfördes kommunala åtgärder med lantbruksåtgärder och åtgärder för hushåll, industri och turismnäringen.

– Ett exempel på beslutstöd som vi använde för Gotland är ett visualiseringsverktyg som kallas åtgärdskostnadskurva. Åtgärdskostnadskurvor används ofta inom klimatpolitiken när man behöver jämföra många olika slags åtgärder för att till exempel minska koldioxidutsläppen i ett land. I en åtgärdskostnadskurva sorteras åtgärder efter deras kostnadseffektivitet och för Gotland kunde vi jämföra åtgärder som syftar till att minska på vattenbehovet med åtgärder som syftar till att öka tillgången på ett likvärdigt sätt, berättar Karin Sjöstrand.


17 möjliga åtgärder

I projektet för Gotland togs 17 åtgärder fram i ett stort workshoparbete med olika intressenter i regionen. Därefter genomfördes analyser av åtgärdernas kostnader och potential. Med potential menas här den teoretiska potentialen vatten som åtgärden kan bidra med per år om åtgärden utförs till fullo av alla verksamhetsutövare. Det var alltså åtgärdernas övre gräns som analyserades. För både kostnader och potential gjordes även uppskattningar om hur säker den informationen var eller hur den kunde variera. Och det ansattes osäkerhetsfördelningar på alla dessa parametrar.

– Åtgärdskostnadskurvorna kan sedan färgkodas baserat på alla de parametrar som är viktiga för det enskilda beslutet, till exempel för att visualisera vilka åtgärder som sparar eller tillför olika slags vattenkvalitet, vilka åtgärder som är förknippade med implementeringssvårigheter såsom juridiska hinder, vilka åtgärder som kan implementeras direkt eller vilka som kräver lång tid. Allt för att ge en lättöverskådlig bild av vilka möjligheter som finns och vilka svårigheter som olika åtgärder kan vara förknippade med, säger Karin Sjöstrand.

Allt fler ser nyttan

Att arbeta proaktivt för en förbättrad vattenresurshantering är viktigt. Med bra beslutsunderlag skapas förståelse för vilka avvägningar som krävs och vilka åtgärder som är ekonomiskt fördelaktiga samt socialt och miljömässigt hållbara.

– Att utveckla en bättre förståelse för vattenbesparande åtgärders samhällsekonomiska och finansiella kostnader och nyttor, samt värdet av vatten för olika användningsområden är viktigt för att kunna göra välgrundade prioriteringar om åtgärder som syftar till att stärka det svenska samhällets förmåga att motstå och hantera vattenbrist och torka, avslutar Karin Sjöstrand.


Karin Sjöstrand

Kontaktperson

Karin Sjöstrand

Projektledare

+1 551-240-9909
karin.sjostrand@ri.se

Läs mer om Karin