Hoppa till huvudinnehåll
RISE logo

Städerna behöver data för att bli smarta

En förutsättning för att skapa smarta städer där digitala verktyg och tjänster underlättar invånarnas vardag och effektiviserar stadens funktioner ur ett hållbart och långsiktigt perspektiv är data. Sverige ligger långt fram när det gäller digitalisering men långt efter många andra länder när det gäller öppna data.
- Kommunerna behöver ta kontroll på sin data för utan tillgång till data blir det ingen datadriven innovation, säger Claus Popp Larsen, forskare inom Connected Cities på RISE.

Datan i städerna behöver vara tillgänglig och hålla hög kvalitet. Det är utifrån tillgång till data i städerna som system baserade på t ex AI, artificiell intelligens, kan ta smarta beslut.

– Det finns jättemycket data i städerna idag, men tyvärr är den oftast helt otillgänglig av olika skäl. Och data som finns tillgänglig, som öppna data, har ofta för låg kvalitet. Sverige ligger långt fram när det gäller digitalisering men väldigt långt efter många andra länder när det gäller tillgång till data i städerna. Utan tillgång till data blir det ingen datadriven innovation, säger Claus Popp Larsen, forskare inom Connected Cities på RISE. 

Att Sverige ligger långt efter beror på flera faktorer bland annat att de svenska kommunerna är självstyrda och att vi i Sverige varken har någon grundläggande infrastruktur för data eller guidelines från nationellt håll. Dessutom finns det i Sverige ett visst etiskt hinder och många är försiktiga med att dela data.  

Kommunerna behöver ta kontroll på sin data

Det krävs data för att bygga digitala verktyg och tjänster som underlättar och effektiviserar funktionerna i städerna ur ett långsiktigt och hållbart perspektiv. Idag finns det grovt sagt två olika typer av data i städerna. Den öppna datan är ofta av dålig kvalitet och underhålls sällan. Den stängda datan är av bättre kvalitet men är inlåst i enskilda system på en förvaltning och ofta, vilket är ännu värre, av leverantörer till kommunerna. Det behövs en kombination av dessa; det vill säga data som är lika tillgängliga som öppna data men av lika bra kvalitet som stängda data.

– Kommunerna behöver ta kontroll på sin data. Det betyder att de måste ta ägandeskap över sin data samt strukturera, kvalitetssäkra och tillgängliggöra data internt och externt. Kommuner med storstäder är lite bättre på att ta hand om sin data än kommuner med mindre städer. Mindre kommuner kan å andra sidan vara mer snabbfotade. Men generellt har de svenska städerna mycket att arbeta med, säger Claus Popp Larsen som dock har höga förhoppningar på data som insamlas via IoT, internet of things.

– IoT-data används än så länge i ganska begränsade volymer, men det är en typ av data som kommer att explodera framöver. Den kan vara öppen eller stängd beroende på hur man hanterar den, men det är en ny typ av data som ger kommunerna en möjlighet att ”göra rätt” och hantera och tillgängliggöra av data på ett mycket bättre sätt än idag, säger Claus Popp Larsen.


Vi behöver nationella standarder och guidelines som alla kommuner följer

Nationell standard för skalbarhet

Det räcker dock inte med mycket data eller med högkvalitativa data. Datan behöver också vara i samma format. I dag är datan både inom samma kommun och mellan kommuner i olika format. Det innebär att de olika systemen inte kan ”prata” med varandra och går då inte att skala upp.

– Vi behöver nationella standarder och guidelines som alla kommuner följer. Någon behöver helt enkelt peka med hela handen från nationell nivå. Det är först när det finns en gemensam standard som förutsättningar för att skala upp skapas. Hantering av data i kommunerna borde ses som en kritisk infrastruktur och Sverige som land är för litet för att vi ska ha råd med att kommunerna gör på olika sätt, säger Claus Popp Larsen.

Konsekvenser om PSI-lagen ej följs

PSI-lagen (Public Sector Information) är ett EU-direktiv och är lagen om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen och innebär bland annat att all data som kan göras tillgänglig i en kommun ska vara tillgänglig.

– Tyvärr är det inte många aktörer som följer PSI-lagen i Sverige. Och det får inga konsekvenser att inte följa lagen. Jag anser att man i ett första steg bör införa någon typ av konsekvens för om man inte följer direktivet. På så vis kan mycket mer data bli tillgänglig och kan då förädlas till olika typer av nyttor. Och för att det ska bli riktigt bra måste kommunerna dessutom säkerställa att datan har hög kvalitet och är välstrukturerad, säger Claus Popp Larsen.


Myndigheterna behöver börja arbeta på nya sätt

AI upptäcker mönster

Vi använder redan olika typer av AI dagligen. Om du har ansiktsigenkänning på din telefon är det AI som avgör om du släpps in i telefonen eller inte. Googles sökfunktion och sociala medier använder AI i sina algoritmer för att skapa relevans och träffsäkerhet. Facebook har också ansiktsigenkänning där AI kan känna igen ditt ansikte i en bild som någon annan person har lagt upp och tagga dig.

– AI upptäcker mönster som skapas av en stor mängd data. I Eindhoven finns det en partygata som övervakas av AI-assisterade gatukameror. De kan uppfatta om ett gatubråk håller på att trappas upp innan det blir slagsmål och i realtid ge exakt position till polisen. Tack vare en oerhört stor datavolym av bland annat rörelsemönster kan AI se på de inblandades kroppsspråk att något är fel. En människa hade aldrig kunnat processa den mängden data och larma i tid. Ett annat exempel är en Youtube-film som visar hur en Tesla larmar för en olycka framför bilen precis innan olyckan inträffar. Med AI är det möjligt, säger Claus Popp Larsen.

Men svensk lagstiftning är ännu inte anpassad efter de nya möjligheterna som AI innebär.

– Myndigheterna behöver börja arbeta på nya sätt. Ibland handlar det om hur man tolkar lagarna, men lagstiftningen är ofta från en annan tid och tar inte höjd för sofistikerade digitala verktyg. Samtidigt kan det på andra sätt vara bra att det inte går allt för fort. Kameror som sensorer i gatumiljö kan vara oerhört effektivt för många olika användningsområden och det kan som sagt även användas för att bekämpa brottslighet. Men det finns en hårfin gräns innan det slår över i ett övervakningssamhälle och det behövs helt grundläggande diskussioner runt etik och vilken typ av samhälle vi vill leva i framöver, säger Claus Popp Larsen.

City as a Platform

RISE arbetar idag med data och AI inom många olika forskningsprojekt inom flera olika områden. Ett av dessa är projektet CaaP, City as a Platform, som har samlat 18 svenska kommuner för att utforska, implementera och samverka kring gemensamma IoT-plattformar som stöd för samhällsnytta i städerna. CaaP ska också säkra en nationell förankring och föreslå en nationell förvaltningsmodell för att möjliggöra uppskalning. Idén är att om tillräckligt många och tillräckligt stora kommuner samsas om standarder och principer runt datahantering kan det kompensera för bristen på att en nationell aktör idag pekar med hela handen.

– Tekniken ska förenkla för både staden, dess invånare samt leverantörerna. Men invånarna i staden ska inte behöva se tekniken, den ska bara finnas där i bakgrunden och göra livet enklare för oss, helt automatiskt, utan att vi tänker på det, avslutar Claus Popp Larsen.


Claus Popp Larsen

Kontaktperson

Claus Popp Larsen

Forskare

+46 10 228 41 15
clauspopp.larsen@ri.se

Läs mer om Claus Popp