Blåbär och lingon – vad vet vi om deras hälsoeffekter?

De nya Nordiska Näringsrekommendationerna (NNR), som lanserades i juni 2023, tydliggör att bär, tillsammans med frukt och grönsaker, har en given plats i en hälsosam och hållbar kost. Rekommendationen är att vi bör äta 500 – 800  g grönsaker, frukt och bär om dagen. Det finns också ett stort intresse för att utveckla nya, innovativa, hälsosamma och hållbara produkter av svenska skogsbär, som idag är en underutnyttjad resurs (läs gärna mer i "Bärometern"). Inom FINEST har till exempel potentialen av så kallad malolaktisk fermentering för att minska surheten av juicer från lingon och blåbär, studerats. Det är därför intressant och relevant att titta lite närmare på frågan om vad vi vet om hälsoeffekter av svenska skogsbär, som lingon och blåbär, och vad livsmedelsföretag får säga om deras hälsoeffekter i märkning och marknadsföring till konsument. 

Bär – en del av en hälsosam kost. 

Rekommendationer om att äta mycket grönsaker, frukt och bär grundar sig på att dessa livsmedelsgrupper bidrar till intaget av viktiga näringsämnen, plus att epidemiologiska studier påvisat samband mellan högre intag av dessa livsmedelsgrupper och positiva hälsoeffekter, framför allt lägre förekomst av vissa cancerformer, hjärt-kärlsjukdomar och förtida död. Rekommendationerna avser dessa livsmedelskategorier sammantaget, och det saknas rekommendationer om hur mycket vi bör äta av specifika bär, frukter eller grönsaker. I den vetenskapliga litteraturen diskuteras även att bär kan ha andra hälsoeffekter, till exempel positiva effekter på tarmens mikrobiota, immunsystemet, syn och kognition. 

Möjliga mekanismer 

En generell begränsning av epidemiologiska studier är att de behöver kompletteras av mekanistiska och/eller kontrollerade studier, för att orsakssamband ska anses bevisat. För bär finns flera möjliga mekanismer, som kan förklara långsiktiga positiva hälsoeffekter. Det kan till exempel handla om mekanismer kopplade till bärens låga energiinnehåll eller deras innehåll av fibrer, vitaminer och andra bioaktiva ämnen (läs mer i artikel av Rosell och Fadnes, 2024). Många ämnen i bär, både vitaminer och andra ämnen, fungerar som antioxidanter. Det har dock varit svårt att påvisa hälsoeffekter av enskilda antioxidanter. Istället handlar det troligen om en kombinerad effekt, som uppstår genom den naturliga blandningen av ämnen. De eventuella synergistiska effekterna mellan olika bioaktiva ämnen i bär (eller andra växtbaserade livsmedel) är dock ännu inte fullt klarlagda. I diskussionen om antioxidanter är det viktigt att understryka att antioxidativ kapacitet som visats i provrörsmodeller inte per automatik betyder en positiv hälsoeffekt i kroppen. På samma sätt bör man vara försiktig med att dra starka slutsatser om hälsoeffekter hos människa, baserat på endast resultat från djurmodeller. För att mer säkert uttala sig om hälsoeffekter av specifika bär hos människor bör man i första hand utgå från kontrollerade studier på människor, som ätit just det bär man är intresserad av. Om man är intresserad av hälsoeffekter hos friska personer, bör man dessutom vara försiktig i tolkningen av resultat från studier med patienter, det vill säga personer med sjukdom. 

Blåbär eller blåbär?

När man diskuterar hälsoeffekter av blåbär är det viktigt att skilja på nordiska vilda blåbär (Vaccinus myrtillus) och amerikanska blåbär. De nordiska vilda blåbären har ett mörkt, blårött fruktkött, medan fruktköttet hos amerikanska odlade blåbär är betydligt ljusare, oftast gulvitt. De nordiska blåbären innehåller bland annat mer antocyaniner (en grupp polyfenoler), som ger fruktköttet dess karakteristiska blåröda färg och som ofta antas ha positiva effekter i kroppen. På engelska används ”blueberry” för amerikanska odlade blåbär medan nordiska vilda blåbär heter ”bilberry”. I vetenskapliga studier anges oftast även det latinska namnet, för att ytterligare klargöra vilket bär det handlar om. Det finns generellt fler studier med amerikanska blåbär, än med nordiska blåbär.

Få studier med nordiska blåbär och lingon

Inom FINEST gjordes under våren 2023 en litteraturscreening för att bättre förstå vilka hälsoeffekter av nordiska vilda blåbär (eng. bilberries) och lingon som studerats vetenskapligt i kontrollerade studier på friska personer. Screeningen begränsades till studier av hela (färska eller processade) lingon eller blåbär samt studier på presskaka, pulver eller juice av lingon eller blåbär. Studier med blandningar av lingon/blåbär och andra bär, löv, extrakt eller renframställda substanser från lingon och blåbär, liksom provrörsstudier, djurstudier och epidemiologiska studier, liksom studier med fokus på terapeutiska effekter, det vill säga behandling av sjukdom, utelämnades. 

Totalt identifierades fem kvalificerade blåbärsstudier, som sammantaget tyder på positiva effekter av blåbär på inflammation och risk för hjärt-kärlsjukdom och typ 2-diabetes (Habanova et al 2016, Karlsen et al 2010, Kolehmainen et al 2012, Lehtonen et al, 2011), medan en studie visade viss ökad träningsinducerad muskelsvaghet, efter intag av blåbär (Lynn et al 2018). För lingon identifierades endast en kvalificerad studie, som visade att munsköljning med lingonjuice minskade den inflammatoriska belastningen i munhålan (Pärnänen et al 2019). Litteraturscreeningen kan ha missat någon studie, eftersom den inte genomfördes systematiskt. Man kan dock konstatera att det finns väldigt få studier som tittat på hälsoeffekter av nordiska vilda blåbär och lingon, hos friska personer. Här finns med andra ord en viktig kunskapslucka att fylla. 

Svenska studier på väg

Det finns relativt lite forskning kring bär och hälsa i Sverige, men ett par spännande studier är på gång. En av dem har genomförts under ledning av Lovisa Heyman-Lindén, vd för det forskningsbaserade företaget Berry Lab, som är en del av Aventure-gruppen.  

– Med den aktuella studien ville vi undersöka effekten av en produkt, som till största delen består av svenska blåbär och lingon, på kognitiv förmåga, riskmarköer för hjärt-kärlsjukdom och tarmflorans sammansättning, hos friska personer. I studien ingår cirka 60 personer, som under 12 veckor har ätit antingen den aktuella bärprodukten eller en referensprodukt utan bär. Tillsammans med en studie som vi nyligen avslutat i samarbete med Ängelholms sjukhus, hoppas vi bidra till ett stort kunskapskliv framåt i frågan om hur vi påverkas av att äta bär från de svenska skogarna, säger Lovisa Heyman-Lindén.

En annan intressant studie är den så kallade BioAMI-studien, som leds av Ole Fröbert och Cecilia Berg, Örebro universitet, och görs i samarbete med Lunds universitet, Chalmers, Umeå universitet, Karlstad sjukhus, Region Västmanland och Sahlgrenska universitetssjukhuset och Glukanova. I BioAMI-studien vill forskarna studera om blåbär och havre, tillsammans eller var för sig, är användbart i sekundärprevention av hjärtsjukdom. Studien görs på patienter som antingen har haft hjärtinfarkt eller har typ 2-diabetes. Målet är att studien ska pågå tills den inkluderar 900 patienter. En av forskarna som medverkar i studien är Rikard Landberg, professor vid Chalmers tekniska högskola. 

–  BioAMI-studien görs på patienter, men kan bidra till ökad förståelse för mekanismer som kan vara relevanta även för att förstå hur blåbär kan bidra till att förebygga hjärtsjukdom hos friska personer. Det finns redan vissa teorier om sådana mekanismer från tidigare studier på patienter, som i sin tur lett fram till genomförandet av BioAMI-studien, säger Rikard Landberg.   

–  I anslutning till BioAMI-studien görs även stabilitetsstudier för att säkerställa att de molekyler som forskarna tror har hälsoeffekt finns kvar efter processning och lagring, vilket är en viktig kunskap att ha med sig vid utveckling av innovativa livsmedel, säger Rikard Landberg.

Inga hälsopåståenden om bär

För företag regleras möjligheterna att märka och marknadsföra livsmedel med hälsobudskap av EU-förordning nr 1924/2006 om närings- och hälsopåståenden. Grundprincipen är att endast påståenden som godkänts enligt reglerna i denna förordning får användas i kommersiell kommunikation till konsument. För att godkännas behöver påståenden styrkas av välgjorda kontrollerade studier, som ger stöd för effekter hos friska personer. Med tanke på att FINEST litteraturscreening identifierade så få studier, är det knappast förvånande att det hittills saknas godkända hälsopåståenden för blåbär och lingon. Faktum är att det hittills inte finns godkända hälsopåståenden för några specifika bär, eller för bär som produktgrupp. Däremot finns det sedan flera år tillbaka en ”väntelista” med förslag till hälsopåståenden för växtbaserade livsmedel (så kallade ”botanicals”) som ännu inte har bedömts. På väntelistan kan man hitta vissa förslag till påståenden för blåbär (men inte för lingon). Det finns ännu ingen tidsplan för beslut avseende påståenden på väntelistan. Fram tills beslut har tagits finns vissa möjligheter för företagen att på eget ansvar använda hälsopåståenden på väntelistan. 

Det saknas även godkända hälsopåståenden om polyfenoler. Däremot finns ett stort antal godkända hälsopåståenden för de flesta vitaminer och mineraler, varav vissa skulle kunna vara relevanta och tillåtna att kommunicera för bärprodukter. En grundförutsättning är att den slutliga produkten har ett tillräckligt högt innehåll av det aktuella näringsämnet. För bär skulle det till exempel kunna handla om påståenden kopplade till innehållet av C-vitamin  och folat. Produkter baserade på endast blåbär och/eller lingon riskerar dock att inte nå upp till de nivåer som krävs, för hälsopåståenden om något vitamin.

Ät mer bär! 

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att blåbär och lingon har en självskriven plats i en hälsosam kost, tillsammans med övriga bär, frukter och grönsaker. Eftersom många av oss äter för lite grönt finns goda skäl att äta mer bär – och då gärna blåbär och lingon som är en hittills underutnyttjad resurs i våra svenska skogar. Däremot behövs fler välgjorda studier för att bättre förstå om och hur blåbär och lingon bidrar till specifika hälsoeffekter och för att livsmedelsföretag ska kunna kommunicera dessa.