Skapar den perfekta antikroppen

Publicerad 2012-02-22

På Delhi University arbetar man nu med att ta fram specialdesignade antikroppar mot tuberkulos. I ett samarbete med RISE-institutet Imego ska antikropparna användas till att upptäcka sjukdomen snabbare och till en lägre kostnad än i dag.

En trappa upp i biokemilaboratoriet vid University of Delhis södra campus arbetar Vijay Chaudhary, professor och chef för biokemiavdelningen, och forskaren Kapil Mathur med att testa sina framodlade antikroppar på proteiner som härstammar från en tuberkulosbakterie.

- Vi har studerat vilka proteiner som antikropparna binder till genom genomanalys och klonat dem. Nyckeln är att ta fram antikroppar som kan binda specifikt till tuberkulosbakterier och som fäster tillräckligt länge för att man ska kunna se dem i ultraviolett ljus, berättar Vijay Chaudhary, chef för biokemiavdelningen vid universitet i Delhi i Indien.

De specialdesignade antikropparna har fått nya egenskaper. "Vanliga" antikroppar agerar på två sätt: några binder snabbt för att sedan släppa taget, andra binder långsamt men sitter sedan fast.

– De antikroppar vi tar fram binder snabbt och när de väl har bundit sitter de fast, säger Vijay Chaudhary.

Snabbare test

Antikropparna binder till proteinet på cirka en minut, vilket innebär att testet på en misstänkt tuberkulospatient ska kunna göras på cirka fem minuter.

- Patienten ska kunna diagnostiseras och påbörja sin behandling samma dag, vilket är en stor fördel i låginkomstländer där människor kan ha svårt att ta sig till en klinik för uppföljningsbesök, säger Vijay Chaudhary.

Det ligger helt i linje med det tankesätt som sjukvården i tredje världen i dag försöker implementera, kallat DOTS - direct observed, treatment short course.

Färre bakterier krävs

En annan fördel med den nya diagnosmetoden är att det krävs betydligt färre bakterier för att upptäcka sjukdomen. Vid odlingar kan det krävas upp till 50.000 bakterier per milliliter prov för att kunna ställa en diagnos. Med denna metod kan det räcka med några tusen. Kan tuberkulosen detekteras med färre bakterier innebär det att sjukdomen kan upptäckas innan patienten blir ordentligt sjuk.

- Att vi kan diagnostisera tidigare innebär att vi kan behandla snabbare, att färre människor blir smittade och att den som är sjuk får en bättre prognos. Så en ökad snabbhet är ett stort framsteg i bekämpningen av tuberkulos. Svenskarnas mål är att det ska räcka med 500 bakterier, själv tror jag att 2.000 är ett mer realistiskt mål, säger Vijay Chaudhary.

Drabbar immunsvaga

Tuberkulos är en vanlig komplikation hos hiv-smittade, aidssjuka och andra patienter med ett försvagat immunförsvar. När hiv sprids, ökar också spridningsrisken för tuberkulos. Uppkomsten och spridningen av bakteriestammar som är resistenta mot tuberkulosläkemedel är en annan viktig orsak till att förbättrade diagnosmetoder brådskar.

Nu har arbetet på universitetet i Delhi pågått i snart två år. Under 2013 räknar man med att kunna testa metoden i pilotprojekt på flera sjukhus i Indien, både i Delhi och i Bombay.

- Sedan, om allt går bra, är det tänkt att den ska spridas ut på landsbygden där de stora behoven finns. I framtiden kan det förhoppningsvis också bli möjligt att använda metoden vid diagnos av andra bakterierelaterade sjukdomar, till exempel kolera och syfilis, berättar Vijay Chaudhary.

Catharina Bergsten och Tomas Eriksson

Fakta

• 2009 inleddes ett forskningssamarbete mellan det svenska forskningsinstitutet Imego i Göteborg och University of Delhi. Projektets mål är att snabbare, säkrare och billigare kunna detektera tuberkulos under enkla förhållanden.
• I New Delhi ska forskare under ledning av professor Vijay Chaudhary ta fram specialdesignade antikroppar som säkrare och bättre fäster på tuberkulosbakterierna.
• I Göteborg ska forskare under ledning av forskningsledaren Dag Ilver ta fram en bärbar och billig utrustning för flödescytometri som kan användas vid enkelt utrustade läkarstationer i låginkomstländer.

Projektet ska ha tagit fram en färdig prototyp under 2012. Det har fått 4,5 miljoner i finansiering från Vinnova. Den indiska delen av projektet stöds av Indiska DBT.

Tuberkulos (TBC)

Tuberkulos är en av de mest spridda infektionssjukdomarna i världen. Varje år insjuknar minst nio miljoner människor i aktiv tuberkulos och cirka två miljoner dör. Tuberkulos är en luftburen smitta som sprids genom upphostningar.

Källa: Smittskyddsinstitutet