Regeringen vill förbättra innovationssystemet
I Forskningspropositionen Ett lyft för forskning och innovation 2008/09:50 förtydligar regeringen sin syn på ett effektivt innovationssystem:
”Innovation är införandet av en ny eller väsentligt förbättrad produkt, tjänst, process, organisation eller annan värdeskapande lösning. Innovationer uppstår i ett dynamiskt och komplext samspel mellan näringsliv, akademi, entreprenörer och samhälle. För att forskningsbaserade innovationer ska kunna uppstå och utvecklas krävs incitament för inblandade aktörer, strukturer som tillhandahåller kommersiell och annan kompetens samt finansiering och regelverk som inte lägger hinder i vägen.
Ett väl fungerande system för kunskapsöverföring mellan akademi och näringsliv är en av grunderna för utvecklingen av de stora svenska högteknologiska företagen. Propositionen innehåller en modell för ett bättre fungerande innovationssystem. Modellen kan sammanfattas på följande sätt:
Några universitet och högskolor får finansiering för att bygga upp särskilda servicefunktioner – innovationskontor – för forskare som uppnått eller närmar sig ett forskningsgenombrott och vilkas forskning bedöms kunna kommersialiseras. Valet av lärosäten baseras på att de har omfattande forskning inom framför allt medicin eller teknik. En förutsättning för det särskilda stödet kommer att vara att innovationskontoren även verkar för kommersialisering vid de andra universitet och högskolor som inte har motsvarande resurser för denna uppgift.
Innovationskontoren bör samverka med övriga lärosäten så att forskning vid dessa lärosäten ges likvärdigt stöd. På alla lärosäten bör finnas tillgång till viss kompetens med uppgift att arbeta med innovation, det vill säga kartlägga forskningsresultat som kan ha kommersiellt intresse och ge en grundläggande hjälp till de berörda forskarna att få kontakter med de rätta instanserna, till exempel ett innovationskontor.
Möjligheten att stärka de holdingbolag som finns vid vissa lärosäten ökar.
Erfarenhet av samverkan, tillämpad forskning och utveckling inom företag, innovationsarbete, ledning, internationellt engagemang och andra adekvata erfarenheter från det omgivande samhället ska vägas in som en viktig bedömningsgrund vid anställningar.
Det nyss nämnda systemet med strategiska forskningssatsningar kan förväntas effektivisera nyttiggörande av resultaten, eftersom ett av kriterierna för urvalet av strategiska områden är att det finns företag i Sverige som kan bidra till och utnyttja resultaten i sin verksamhet.
Innovationsbron AB stärks i sin roll som nationell aktör för såddfinansiering och affärsutveckling utifrån forskningsrelaterade idéer med marknadspotential.
Samverkansprogram med näringslivet är en uppskattad form för att bedriva forskning. Samverkansprogram med näringslivet bör vidareutvecklas inom ramen för de utpekade strategiska forskningsområdena.
Industriforskningsinstituten spelar en viktig roll som brygga mellan akademisk forskning och behovsmotiverad, företagsnära forskning och utveckling. De institut som finns gör i många fall mycket värdefulla insatser och bör få större möjligheter att fullgöra sina uppdrag.
En plikt bör införas för forskare att till lärosätet anmäla kommersialiserbara resultat.
En ändring görs i högskolelagen (1992:1434) med innebörden att samverkansuppgiften ska integreras med lärosätenas övriga uppgifter och att samverkan ska inbegripa nyttiggörande av forskningsresultat.
Att förbättra innovationsklimatet i ett land är dock en bredare uppgift än vad som faller inom ramen för denna proposition. Det allmänna entreprenörsklimatet styr i hög grad om forskningsgenombrott ska bli till företagande, detta klimat påverkas av sådant som riskkapitaltillgång och företagens regelbörda.”
Ett lyft för forskning och innovation 2008/09:50
