Klimatpositiva koleffektiva flygbränslen, går det? – potential och kostnader

I tillverkningsprocessen för att framställa biodrivmedel (t.ex. flygbränslen) från biomassa hamnar bara en viss del av biomassans kolatomer i produkten. En icke försumbar andel av kolatomerna släpps i de flesta processer ut som koldioxid direkt i tillverkningsprocessen. Detta innebär på kort sikt att klimatnyttan med biodrivmedel minskar eftersom det bidrar till ”kolskulden” som är upphov till en stor del av den debatt som finns kring biodrivmedels hållbarhet (f3, 2018). I ett längre perspektiv innebär utsläpp av koldioxid i tillverkningsprocessen att biomassan utnyttjas mer ineffektivt än om alla biogena kolatomer skulle ingå i produkter som ersätter t.ex. fossila drivmedel. Framtidens tekniker för omvandling och nyttiggörande av biomassa förväntas behöva ha ett högt utnyttjande av biomassans kolatomer för att vara legitima och konkurrenskraftiga.

Infångning och lagring av en del av biomassaråvarans kol ger dessutom möjlighet att tillverka koldioxidnegativa bioflygbränslen. För flygtransporter kan koldioxidnegativa bränslen dessutom ha en speciell betydelse p.g.a. de höghöjdseffekter som i vissa fall kan utgöra en lika stor klimatpåverkan som koldioxidutsläppen (Moldanova et al., 2018). Att enbart byta till förnybara drivmedel rår inte på den del av klimatpåverkan orsakad av höghöjdseffektera, vilket innebär att flyg med ”normala” biobränslen ibland bara kan reducera klimatpåverkan till hälften. Med koldioxidnegativa bioflygbränslen erhålls en möjlighet att kompensera även för dessa höghöjdseffekter och därmed nå flygtransporter med potentiellt ingen eller liten total klimatpåverkan.

Detta projekt syftar till att öka kunskapen, kvantitativt såväl som kvalitativt, om möjligheter och utmaningar kopplat till att öka koleffektiviteten vid bioflygbränsleproduktion för en mer effektiv användning av biomassa samt minskad klimatpåverkan. I projektet utvärderas tekniska och ekonomiska möjligheter och förutsättningar för koldioxidlagring (s.k. BECCS, bio-energy carbon captura and storage) eller koldioxidanvändning (s.k. BECCU, bio-energy carbon captura and utlization). Både termokemiska och biokemiska produktionsvägar beaktas, liksom kommersiella såväl som nya tekniker för koldioxidseparation och biodrivmedelsproduktion. Det beslutsunderlag som tas fram blir relevant för att peka ut tekniker som är långsiktigt konkurrenskraftiga. Underlaget från projektet är relevant på kort sikt (innan implementering av BECCS/BECCU) för att undvika val av tekniker som saknar möjlighet att utvecklas till hög koleffektivitet.