Forskning för resurseffektivare fjärrvärme- och fjärrkylanät

Mer än hälften av alla bostäder i Sverige värms idag med fjärrvärme. Det finns omkring 24 000 kilometer fjärrvärmledningar i landet, värda mer än 100 miljarder kronor. Dagens system byggdes ofta för eldning med fossila bränslen och är anpassade för höga temperaturer. I dag finns en strävan efter att behålla de existerande näten och ställa om till lågtemperaturfjärrvärme, som i större utsträckning kan integrera förnybara energikällor och spillvärme.

Utmaning

Fjärrvärmenätet behöver underhållas och förnyas men det kräver kunskap om när investeringar eller underhållsåtgärder bör ske. Vilken förväntad livslängd har rören? När de byts, vilka material ska användas för bästa hållbarhet och effektivitet? Det saknas dock en övergripande strategi för hur gamla ledningar ska hålla så länge som möjligt. Vidare saknas kunskap om förnyelse med nya eller alternativa hållbara material och deras livslängd.

Lösning

Projektet Resurseffektiva fjärrvärme- och fjärrkylanät - nya material, statusbedömning och livslängdsuppskattning kommer att höja kunskapsnivån kring ledningars egenskaper och utveckla metoder för statusbedömning och livslängdsprediktering. Projektet kommer också att utvärdera alternativa material för medierör i både fjärrvärme-och fjärrkylaledningar och för isolering. Sådana alternativa material blir möjliga att använda vid övergången till lågtemperaturnät.

Effekt

Övergången till lågtemperaturfjärrvärme förväntas kunna leda till en effektivare användning av råvaror och energi samt påskynda processen att ersätta fossilbaserad energi med förnybar eller återvunnen energi. Projektet ökar den svenska industrins konkurrenskraft och utveckla nya produkter och tjänster vilka förväntas skapa ytterligare affärsmöjligheter. Konkreta steg på vägen är metodbeskrivningar för nya innovativa och digitala metoder och kvalificeringskriterier för polymera material som kan användas för både medierör och isolering.