Kontaktperson
Frida Vermina Plathner
Forskare
Kontakta Frida VerminaUnder sommaren 2018 härjade stora skogsbränder över landet och hundratals människor tvingades lämna sina hem. Modeller som kan ge underlag för åt vilket håll och hur långt bränderna skulle sprida sig hade givit räddningstjänsten en stor fördel i insatsplaneringen. Målet med detta projekt är att förbättra kunskapen om svenska bränders beteende.
Med ett förändrat klimat förväntas fler naturolyckor inträffa. Antalet dagar med hög brandrisk kommer att bli både fler och mer extrema. Detta ställer ökade krav på aktörer, exempelvis den kommunala räddingstjänsten som förebygger och hanterar skogsbränder, men även skogsbruket. För att stödja dessa aktörer kommer mer kunskap tas fram om hur olika svenska skogstyper brinner. Dessa modeller kommer att kunna förutsäga brandspridning och kan därmed också generera kunskap om när branden utgör ett hot mot människan eller bebyggelse – något som inte finns idag.
Bränder sprider sig olika snabbt i olika typer av skog. Detta beror på att skogsbeståndets trädslag, ålder och täthet till stor del avgör vilket bränsle som kan brinna. I projektet undersöks hur snabbt några av våra vanligaste skogstyper för fram en brand under olika väder- och lutningsförhållanden. Dessa resultat används sedan för att undersöka hur väl bränder kan modelleras och vilka parametrar som måste förändras för att modellerna ska fungera för svenska förhållanden.
I en första del av projektet utförs mätning av väderförhållanden, bränsleegenskaper och spridningshastighet vid planerade naturvårdsbränningar. Vid behov utförs ytterligare bränningar i samråd med kommunal räddningstjänst och markägare, för att få en större bredd i vilka bränsletyper som undersöks. Därefter kalibreras brandspridningsmodeller utifrån fältförsöken. Fältförsöken kommer dessutom generera utökad kunskap om vilka skogsbestånd som är brandbenägna – och vilka som kan ha en riskreducerande effekt.
Målgrupp för projektets resultat är främst kommunal räddningstjänst och länsstyrelser, som kommer att få ett bättre beslutsstöd vid stora incidenter samt ett förbättrat underlag för förebyggande scenarioanalyser och underlag för utbildning. Att få en närmare inblick i svenska biotopers brandpotential innebär på sikt också unika möjligheter för både industrin (t.ex. skogsindustrin, standardiseringsgrupper och produktföretag för brandskydd) och för privata aktörer (tex försäkringsbolag, brandskyddskonsulter och allmänhet/husägare).
Brandbeteende i svensk naturmiljö
Pågående
Projektledare
1.5 år
1900000
Myndigheten För samhällsskydd och beredskap