Hoppa till huvudinnehåll
RISE logo

Teknik och affärsmodeller för bättre trådlös täckning inomhus

Dålig trådlös täckning inomhus drabbar många som bor i moderna energieffektiva byggnader. Problemet kanske inte låter så allvarligt när man först hör om det – "det är väl bara att öppna ett fönster" – men när det visar sig att polis, brandkår eller räddningstjänst inte går att nå inser man allvaret. RISE har testat och utvärderat tekniska lösningar och visat att det går att förbättra täckningen för de flesta boende. Men för att det ska bli verklighet behöver även nya affärsmodeller finnas på plats.

– Dålig täckning inomhus är på väg att bli ett samhällsproblem i Sverige, säger Mikhail Popov, initiativtagare och seniorforskare på RISE. Vi bygger så välisolerade hus att signalerna helt enkelt inte kan tränga in eller gå igenom innerväggarna. Ofta behöver man öppna ett fönster, och då försvinner hela tanken med att bygga välisolerat och energieffektivt. Sen är det minst lika allvarligt att inte kunna ta emot samtal som att inte kunna ringa själv.

Dålig täckning i nya hus

Problemet uppmärksammades i början av 2010-talet av byggbranschen, som insåg att om man följde befintliga byggregler blev täckningen i husen dålig. 2014 initierade Mikhail Popov, seniorforskare på RISE, ett projekt inom Vinnovas program för utmaningsdriven innovation, UDI, för att komma tillrätta med problemet. I maj 2018 startade man steg 3 i projektet som går ut på att demonstrera högkvalitativ täckning för mobila samtal och andra tjänster. Samtidigt har man kompletterat med möjligheten att införa professionellt WiFi i hela fastigheten och i projektet ingår att utveckla en lämplig affärsmodell för flerbostadshus.

– Vi ska koncentrera oss på kritiska och krävande tjänster, i det här fallet röst och nödsamtal respektive eHälsa, vård-i-hemmet och omsorg, säger Mikhail Popov. Men det är lika viktigt att hitta en fungerande affärsmodell för lösningen. Där är det viktigt att vi kan komma in tidigt i byggprojekten och lösa de ekonomiska aspekterna.

Antenner inomhus nödvändiga

Rent tekniskt har man i tidigare steg i projektet sett att det inte är energieffektivt att "skjuta" in signalerna utifrån. Man måste helt enkelt ha ett lokalt nät med inomhusantenner om man vill säkra bra trådlös täckning inomhus. Enligt en rapport från PTS (2015) överväger knappt 70% av svenskarna idag att helt lämna fast telefoni och bara använda mobiltelefon. Det i kombination med att det är hundratusentals personer som idag bor i energieffektiva hus med täckningsproblem gör att det är kritiskt att få fram en lösning.

– Man ska kunna ringa ett nödsamtal överallt i huset, inklusive trapphuset, källaren och garaget, säger Mikhail Popov. Vi måste komma bort ifrån situationen som den är idag, där det inte finns fungerande kommunikation för bland anat polis och brandkår.

På liknande sätt sätter man upp en eller flera WiFi-antenner i lägenheter och gemensamma utrymmen i flerfamiljshus, och kopplar dessa till fastighetens bredbandsnät. Varje lägenhet får sitt eget privata, virtuella trådlösa nät, men det är också möjligt att skapa gästnät, nät för samhällstjänster och fastighetstjänster. På sikt, beroende på pris och prestanda, kan utrustningen uppgraderas till 5G.

Projektpiloter och affärsmodeller

Projektet kommer att initiera piloter i ett antal fastigheter, främst nybyggen. Att ta fram fungerande affärsmodeller och definitioner av de olika operativa rollerna är en viktig del i projektet.

– Det är viktigt att vi kan komma in tidigt i byggfasen och därigenom enklare lösa de ekonomiska aspekterna och prova antaganden i affärsmodellerna, säger Mikhail Popov.

Utvärderingen av piloterna kommer att koncentreras främst till tjänster som röst och nödsamtal respektive e-Hälsa i form av vård-i-hemmet och omsorg. I piloterna har projektdeltagare från Hyresgästförningen, SABO och Fastighetsägarna spelat en viktig roll.

Förutom RISE deltar Netmore, SABO, Hyresgästföreningen, JM, Atella fastigheter, Varbergs bostad, Förbo, Stockholms Kooperativa Bostadsförening, Ericsson och nWise i projektet, som ska pågå fram till maj 2020. De första pilottesterna beräknas komma igång i slutet av 2018.