Hoppa till huvudinnehåll
RISE logo

I morgondagens kretslopp är avfall en resurs

Världen står inför stora globala utmaningar, med ett överutnyttjande av de resurser som finns. Det strategiska innovationsprogrammet RE:Source är Sveriges största satsning på forskning och innovation inom hållbar materialanvändning – en viktig del i omställningen till cirkulär ekonomi.

Globalt lever och konsumerar människan som om det fanns 1,6 jordklot. Svenskarna lever och konsumerar som om det fanns cirka fyra jordklot, enligt forskarnätverket Global Footprint Network och Världsnaturfonden. För en hållbar framtid behöver vi minska uttaget av resurser från planeten.

– RE:Source ska skapa innovationer som ger en hållbar materialanvändning och därigenom  bidra till konkurrenskraft för Sverige. RISE ansvarar för samordning i form av programkontoret, säger Evalena Blomqvist, RISE, programchef för RE:Source.

Inte mindre än 150 olika projekt med stor spännvidd har startats under de tre år som innovationsprogrammet funnits. Det forskas om bland annat plast, textil, mat, elektronik och byggavfall.

– Listan kan göras ännu längre. Det är en otrolig bredd vilket behövs för att möta denna viktiga utmaning. Lösningar behövs från många delar av samhället så därför behövs både bredden och djupet, säger Evalena Blomqvist.

Återanvändning av byggmaterial ökar hållbarheten

Ett av många pågående projekt handlar om att använda återvunnet material i byggkonstruktioner. Varje år transporteras stora mängder byggmassor onödigt långa sträckor på grund att det saknas samordning. En del av massorna deponeras, trots att de skulle kunna användas i andra sammanhang där kraven på innehållet är annorlunda.

– Det är ett av våra strategiska projekt ”Ökad användning av sekundära material”. Vi vill minska användningen av jungfruliga material och mängden massor och material som bildas vid byggnationer men inte nyttjas effektivt idag är gigantiska. Det här är en fråga som oftast inte får samma publicitet som t ex årets julklapp, det återvunna plagget, men potentialen är väldigt stor med att öka cirkulariteten och skapa hållbar materialanvändning.

"Fixotek" gör det lätt att laga, låna, byta och återanvända

I Göteborg har ett projekt skapat lokala ”fixotek”, dit allmänheten kan komma och låna verktyg för att laga sina trasiga saker. På fixoteken finns även miniåtervinningscentraler. Tanken är att det ska vara lätt att laga, låna, byta och göra nytt av gammalt, så att man kan konsumera hållbart. Det återstår att se om fler kommuner inför fixotek, men metoder som utvecklas inom ett RE:Source-projekt ska helst kunna användas av fler aktörer.

– Vi vill att lösningen ska vara skalbar hos många så att vi kan bidra till en normförändring och förnyelse. Om ett projekt utvecklar en affärsmodell för delningsekonomi så vill vi att många företag ska kunna använda samma metod.

Stärker svenska aktörer internationellt

Forskningen inom RE:Source handlar också om att titta på större strukturer, till exempel att ge värdefulla underlag till beslutsfattare. Det kan handla om fakta kring hur styrmedel kan påverka. RE:Source ska bidra till internationell konkurrenskraft och attraktionsförmåga för svenska aktörer.

– Vissa saker handlar ju om sånt som innerst inne är enkelt att förstå. Till exempel att det går åt mer resurser om vi hela tiden köper nya kläder. Det är smartare om en sak kan användas under en längre tid. Men vi måste hitta strukturer för detta och det är en viktig uppgift som RE:Source har, att satsa på de insatser som har störst effekt. Vi håller samman forskningen och innovationen för att material ska användas på ett hållbart sätt.

Finansiärerna Energimyndigheten, Formas och Vinnova har totalt delat ut runt 150 miljoner till olika projekt inom ramen för RE:Source. Projekten själva bidrar genom en 50-procentig medfinansiering.

Strategiska innovationsprogram

Inom strategiska innovationsprogram utvecklar företag, akademi, offentlig sektor och organisationer tillsammans framtidens hållbara produkter och tjänster. Genom samverkan inom områden som pekats ut som strategiskt viktiga ska Sveriges internationella attraktionskraft öka. Det finns 17 strategiska innovationsprogram i Sverige och de finansieras av Vinnova, Energimyndigheten och Formas.