Hoppa till huvudinnehåll
RISE logo

Hälsoinnovationer ökar livskvalitet hos äldre

Preventiv hälsa handlar inte bara om att få unga och friska människor att röra på sig, äta nyttigt och leva hälsosamt. Minst lika viktigt är innovationer som förbättrar hälsa, säkerhet och livskvalitet i alla livets faser, även hos kroniskt sjuka och gamla. GPS-larm, läkemedelsrobotar och sensorteknik som minskar antalet fallolyckor är några exempel.

Bibehållen eller förbättrad hälsa för personer som varit sjuka länge är ett område där preventivt arbete kan göra stor skillnad för många.

– Det finns enorma samhällsvinster att göra om vi kan få fler att ha större följsamhet till sin behandling. Diabetes och flera andra sjukdomar är ju starkt kopplade till levnadsvanor. Den som tar rätt dos medicin vid rätt tidpunkt, äter och dricker rätt, rör på sig, sover ordentligt och inte röker kan många gånger ha ett bra och långt liv trots sin sjukdom, säger Malin Edlund Fransson, projektledare på RISE.

Läkemedelsrobotar hjälper brukare, vårdpersonal och anhöriga

Läkemedelsrobotar är en lösning som hjälper användare att ta sin medicin enligt ordination. Utvärderingar från användare i Arvika och norska Röyken har visat att robotarna ger stora fördelar för såväl brukare och vårdpersonal som anhöriga.

För användare med demens eller andra funktionsnedsättningar ger de medicindistribuerande robotarna ökad hälsa och välmående samt större trygghet. Ofta har effekten även blivit ett självständigare och mycket aktivare liv. Samtidigt har oron bland anhöriga minskat.

– Det kan också ge fördelar ur arbetsmiljöperspektiv. Genom att avlasta hemtjänsten kan man minska medarbetarnas stress och oro och skapa lugn och fokus i mötet med brukaren, säger Malin Edlund Fransson.

Projektet med läkemedelsrobotar är en av cirka 40 fallstudier inom väldfärdsteknik och e-hälsa som RISE sammanställt. Studierna visar hur teknik kan användas för att människor trots sjukdomar och funktionsnedsättningar ska kunna leva ett så aktivt, tryggt och självständigt liv som möjligt.

GPS-larm ger större frihet och självständighet

En studie handlar om hur man i Norrtälje för några år sedan bestämde sig för att testa GPS-larm som alternativ till hemtjänstens ledsagade promenader för äldre (icke dementa) som bor kvar hemma.

­– Många av användarna upplevde en stor frihet och självständighet när de kunde gå ut när de själva ville. GPS-larmet gav dem trygghet och möjlighet att larma om det skulle inträffa något när de är ute, säger Malin Edlund Fransson.

Även här kände de anhöriga mindre oro och personalens arbetstid kunde ägnas åt andra uppgifter.

Artificiell intelligens minskar fallolyckor

Ett tredje exempel på välfärdsteknik för preventiv hälsa är sensorer för att minska antalet fallolyckor. En typ av olyckor som drabbar cirka 70 000 personer årligen och 2017 kostade samhället 25 miljarder kronor.

Systemet där användaren bär ett armband med inbyggd sensor har testats av Aleris Omsorg på boenden i Uppsala och Sundbyberg. Sensorn registrerar avvikelser från normala rörelser, till exempel om någon ramlar på väg till toaletten, och kan då skicka ett larm till vårdgivare och anhöriga. Data som samlas in används också för att analysera riskmoment och lära mer om hur fallolyckor kan förebyggas.

Systemet, som är ett exempel på medicinsk AI (artificiell intelligens), lär sig användarnas individuella rörelsemönster, exempelvis haltande.

Användandet av AI och annan ny teknik kommer att spela en viktig roll för att ta hand en befolkning som lever allt längre:

­– Fler kommer att bo kvar hemma längre. Hand i hand med det följer att ta större ansvar för den egna hälsan, även om man är kroniskt sjuk eller gammal. Där kommer väldfärdsteknik att spela en viktig roll för att förebygga ohälsa, säger Malin Edlund Fransson.