Hoppa till huvudinnehåll
RISE logo

Industrin satsar på utfasning av PFAS

18 januari 2022, 07:55

Kunskapen om negativa hälso- och miljöeffekter från kemikaliegruppen PFAS ökar. Ett av de största problemen är att de inte bryts ner när de hamnar i miljön, vilket gör att mängden PFAS fortsätter att öka tills vi slutar att använda dem. Många företag vill fasa ut PFAS, och är beredda att gå före kommande regleringar. Nu samlar projektet POPFREE Industri 22 aktörer som vill samarbeta för en utfasning och hitta alternativ.

RISE leder projektet att ta fram en plan för kompetenscentrumet POPFREE Industri, som ska stötta företag i utfasningsarbetet. Vinnova samt partners bidrar med finansiering.

- Jag ser stort värde i att vi samarbetar över branschgränser och inkluderar flera steg i leverantörs- och värdekedjan. Vi kommer behöva hjälpas åt för att klara detta och fler aktörer är välkomna att ansluta till POPFREE Industri, säger Lisa Skedung, projektledare på RISE.

Idag är bara en liten andel av alla PFAS reglerade, men EU-kommissionens kemikaliestrategi som publicerades i oktober 2020 lyfter behovet av utfasning av PFAS som grupp. Kemikalieinspektionen i Sverige arbetar tillsammans med sina motsvarigheter i Norge, Danmark, Nederländerna och Tyskland med att ta fram ett begräsningsförslag som kommer omfatta all icke-essentiell användning av PFAS.

Allt fler konsumenter och företag ifrågasätter användningen och många företag vill fasa ut sin användning. Därför har förfrågan om att bilda ett kompetenscentrum rönt stort intresse. Tonie Wickman, biträdande projektledare för POPFREE Industri och rådgivare på Substitutionscentrum på RISE, är en av initiativtagarna:

- Att ta fram bra alternativ tar tid, och det är också ett omfattande arbete att testa och produktutveckla för varje specifik användning, även om det finns alternativ på marknaden. Idag är det också en stor utmaning bara att veta om det finns PFAS i varor, produkter och processer eftersom brist på reglering också inneburit brist på information. Utan krav är leverantörer av material, komponenter, blandningar och hela varor och produkter inte vana att redovisa innehåll, säger Tonie Wickman, RISE.

En annan utmaning är kopplad till avfall och återvinning. PFAS kommer under överskådlig framtid behöva hanteras, samtidigt som vi idag har väldigt begränsad kunskap om hur den hanteringen borde ske, för att ämnena inte ska fortsätta spridas till mark, vatten och luft vid avfallets sluthantering eller vid material- eller varucirkulation.

Den 18 januari har projektet POPFREE Industri digital kick-off och samlar alla projektpartners: Apoteket AB, Bagaren och Kocken AB, Biltema Nordic Services AB, BRAV Norway AS, Cervera AB, ChemSec, ClasOhlson AB, Houdini Sportswear AB, IKEA of Sweden AB, iPinium AB, Kemikalieinspektionen, Nordic Paper Seffle AB, Order Nordic AB, Ragn-Sellsföretagen AB, RISE AB, Rusta AB, Stena Recycling International AB, Stockholms Universitet, Substitutionscentrum, Umeå Universitet, Volvo Car Coprporation och Zound Industries International AB.

Under året förväntas företagen både avancera sitt eget utfasningsarbete och bidra till en långsiktig plan för det tilltänkta kompetenscentrumet.

Kontakt:

Lisa Skedung, Projektledare RISE

mail: lisa.skedung@ri.se

tel. +46 10 619 60 16

Tonie Wickman, Biträdande projektledare RISE, Substitutionscentrum

mail: tonie.wickman@ri.se

tel. +46 10 516 53 40

FAKTA PFAS

PFAS är en förkortning för per- och polyfluorerade alkylsubstanser, och ett samlingsnamn för en stor och komplex grupp av ämnen, där minst en helfluorerad kolatom ingår. PFAS-kemikalier produceras och används för att de ger ytor vatten- och smutsavvisning och de är även filmbildande, ger låg friktion och tål höga temperaturer. Dessa unika egenskaper har gjort att de används i många olika tillämpningar, som matförpackningar och fettresistent papper, filmformande produkter, ytbehandling och impregnering av kläder, möbeltyg och skor, non-stickbeläggningar i stekpannor, skidvalla, skönhetsprodukter, elektronik och brandskum. PFAS började framställas i större skala på 1950-talet och ett huvudproblem är att PFAS-kemikalier är väldigt svårnedbrytbara, vilket gör att de ansamlas i naturen. Vissa PFAS är också mobila i luft och vatten och sprids lätt över stora områden samt kan bioackumuleras. Det gör att de idag finns överallt i miljön och mängden ökar med tiden. PFAS har t.ex. uppmätts i kommunalt dricksvatten, i spädbarn och i isbjörnar på Arktis.

När det gäller effekter är kunskapen om de flesta PFAS-ämnena fortfarande liten. Det finns studier av enskilda PFAS-ämnen som påvisat negativa hälsoeffekter, som ökad cancerfrekvens, ökad svårighet att bli gravid, effekt på njurar, lever, kolesterolhalt samt på kroppens immunförsvar och ett försämrat immunsvar på vaccinationer. Ämnesgruppen består av mer än 4 700 olika industriframställda ämnen och effekter har bara studerats för ett fåtal av dessa ämnen, som idag ofta substituerats av andra mindre studerade PFAS-ämnen.