Hoppa till huvudinnehåll
RISE logo

Lagstiftning och regelverk kring PFAS

Rapport om vad som händer gällande lagstiftning och regelverk på såväl global nivå som på EU-nivå och nationellt. Rapporten skrevs i juni 2019.

Denna text är skriven av Stefan Posner.

På global nivå

UNEP / Stockholmskonventionen

Den vetenskapliga kommittén i Stockholmskonventionen (POPRC) rekommenderade nyligen att perfluoroktansyra (PFOA), dess salter och PFOA-relaterade föreningar ska listas i Annex A som innebär eliminering av produktion och användning. Relaterade ämnen till PFOA används i stor utsträckning i teflonbehandlade stekpannor och apparater, som ytbehandlingsmedel i textilier, papper och färger samt i brandsläckningsskum.

POPRC antog nyligen riskprofilutvärderingen  för perfluorhexansulfonsyra (PFHxS), dess salter och PFHxS-relaterade föreningar som därmed gör att  perfluorhexansulfonsyra (PFHxS)  går vidare för riskhanteringsutvärdering, som inkluderar en analys av möjliga kontrollhanteringsåtgärder samt val av en sk intersessional arbetsgrupp som operativt ska arbeta med detta.

OECD / FNs arbetsprogram för PFAS och dess alternativ

Gruppens nuvarande arbetsprogram består av sex arbetsområden. Vart och ett av dessa områden beskrivs nedan med respektive utgångar och status.

1. Förbättra information och kunskapsdelning om alternativ till PFAS, inklusive alternativ på korta kedjor:

  • Arrangera publika webinars för informationsutbyte (cirka tre per år): Nio webinars har arrangerats till och med våren 2019  , med syfte att utbyta information om alternativ och andra relevanta riskreduceringsaktiviteter. Dessa webinars omfattade följande ämnen:
    - Övergripande trender i utvecklingen och användningen av alternativ.
    - Branschfallstudier som illustrerar en övergång till alternativ.
    - Kortkedjiga PFAS - Är kortkedjiga PFAS ett alternativ till långkedjiga PFAS?
    - Ett regleringsperspektiv: Guide kring alternativ till PFOS och dess relaterade kemikalier som utvecklats av POPRC för Stockholmskonventionen och andra aktiviteter i Basel-, Rotterdam- och Stockholmkonventionen.
    - PFAS-grupperingar för Inventory Multi-tiered Assessment and Prioritization (IMAP) Framework.
    - Presentation av den nya databasen om per- och polyfluoralkylämnen.
    - Best Environmental Practices (BEP) för textilier.
    - Mot grönare vatten- och oljeavstötningsmedel i textilindustrin
    - Fallstudier: Bästa miljöpraxis för brandsläckningsskum av klass B (AFFF).
    De flesta webbinspelningar finns på OECD PFAS webbplats.
     
  • Samla information om marknadstrender och kommersiell tillgång till alternativ till PFAS: ett frågeformulär togs fram 2018 för att samla in information om nuvarande användningar av alternativ till PFAS vid produktion av produkter och artiklar inom tre industrisektorer: textilier, brandsläckningsskum samt livsmedelsförpackningar. Detta frågeformulär skickades till medlemmar i Global PFC Group och publicerades också öppet för allmänheten på OECDs Webportal. Tolv svar mottogs i frågeformuläret från både länder och företag. Nästa steg är nu att göra en rapport som kommer att baseras på enkätstudien samt på ytterligare efterforskningsarbete. Våren 2019 fanns dock inte tillräcklig finansiering tillgänglig för att utarbeta en sådan rapport och projektet är uppskjutet.
     
  • Samla in vetenskaplig information om alternativ, inklusive deras riskprofiler. Det här arbetet har ännu inte påbörjat, men denna typ av information har också sökts i undersökningen om alternativ som nämns ovan.

2. Information om användningsområden av PFAS och produktinnehåll: detta arbetsområde är delvis täckt av pågående projekt om aktuella användningar av alternativ - se ovan. Det finns också ett projekt som leddes av Schweiz om att se över den nuvarande terminologin för PFAS. Projektutfallet är planerat för offentliggörande i början av 2020. Detta projekt kommer att i större utsträckning än tidigare möjliggöra kommunikation och informationsutbyte om befintliga PFAS och därmed underlätta identifiering och att dela information om PFAS i produkter.

3. Undersökning om produktion och användning av PFAS: Efter offentliggörandet år 2015 av en rapport om "Working Towards a Global Emission Inventory of PFASs – Focus on PFCAs" beslutade OECD/UN PFC arbetsgrupp att pausa detta arbetsområde tills en lösning hittades för att försäkra deltagande från viktiga tillverkarländer i en sådan undersökning.

4. Uppdatering av OECD-listan över PFOS, PFAS, PFOA, PFCA, relaterade föreningar och kemikalier som kan brytas ned till PFCA: detta projekt har slutförts och den uppdaterade listan publicerades i juni 2018.

5. Riskreduceringsmetoder för PFAS: ett frågeformulär skickades till medlemmar i gruppen för att samla information om de senaste riskreduceringsinitiativen. Denna information kommer direkt att ingå i webbportalen under andra kvartalet 2019. Planen är att regelbundna uppdateringar görs på webbportalen och att landspecifik information hålls uppdaterad.

6. Kapacitetsbyggande aktiviteter: kontinuerliga satsningar har gjorts för att öka deltagandet inom OECD/UN Global PFC-gruppen, bland annat genom att nå ut till SAICM-kontaktpunkter. Detta har dock haft begränsad framgång. UN Environment hade accepterat att utveckla en strategi för kapacitetsuppbyggande aktiviteter för detta arbetsområde, men arbetet är pausat.

Alternativ för framtida arbete i OECD / FN-gruppens post 2020

Efter diskussioner med medlemmar i OECD / FN Environment Global PFC Group var följande arbetsområden av största intresse för gruppen under perioden 2021-2024:

  1. Upprätta en mekanism för att identifiera prioriteringar för ytterligare samordnade insatser relaterade till PFAS. Fokus skulle kunna vara på vilka PFASs bör ligga i fokus för vetenskapliga och regelverks- relaterade insatser och för vilka vetenskapliga data behöver genereras för att stödja dessa insatser. Mekanismen kan använda kriterier som (det här är en icke-uttömmande lista): produktionskvantiteter, typ av användning, kvantifiering av utsläpp från användningar som anses kritiska och / eller utan alternativ.
  2. Arbeta mot en utfasning av PFAS i av icke-väsentliga användningar. Det finns ett särskilt intresse för att arbeta med en definition av termen "väsentlig användning" med avseende på tillämpningar av PFAS.
  3. Genomföra gemensamma bedömningar för grupper av PFAS. En fråga uppmärksammade att riskbedömningsprocessen kan skilja sig från länder och detta kan komplicera ett sådant projekt. Detta kan dock minimeras genom att fokusera på risk- och / eller exponeringsbedömning. Om detta skulle vara ett intresse för det framtida arbetet skulle det ”Joint Meeting” kunna överväga var arbetet bäst placerades (Global PFC-grupp eller arbetsgrupp för riskbedömning etc.).
  4. Löpande utvärdering av säkrare alternativ till PFAS (inklusive icke-kemiska alternativ). Detta kan göras genom att fortsätta att dela med sig av information om alternativ och bästa praxis via webinars och även genom att slutföra det nuvarande projektet om kommersiell användning av alternativ.
  5. Identifiera PFAS som finns på den globala marknaden. Detta skulle vara en fortsättning på det nuvarande arbetsprogrammet, som bygger på den nya listan över PFAS-föreningar och det arbete som initierades för att utöka den nuvarande PFAS-terminologin

Andra intressanta områden som nämnts är:

  • Generera information om de toxiska effekterna av enskilda PFAS: till exempel kan delning av information som genereras av tillsynsmyndigheter i denna fråga på PFASs Webportal (eller via andra OECD-verktyg som eChemPortal) hjälpa länder att genomföra riskbedömningar. 
  • Förstå livscykeln för polymera PFAS;
  • Att öka medvetenheten om PFAS-relaterade frågor bland beslutsfattare och allmänheten, samt bland användare av PFAS-kemikalier.
  • Fortsätta "vetenskap-policy dialogen" för att identifiera vad som har uppnåtts på vetenskaps- och policy arenor sedan Zürichs workshop 2017 och identifiera ytterligare prioriteringar.
  • Identifiera typer av faror och risker, utöver de konventionella, som behöver riskhanteringsåtgärder.
  • Det föreslås att gruppen även inkluderar i nästa arbetsprogram sina pågående aktiviteter:
  • Organisation av regelbundna webinarier, som täcker ett brett spektrum av intressanta ämnen.
  • Uppdatering av de olika sektionerna i Webportalen, särskilt avsnittet om insamling av information om riskreduceringsinitiativ och andra relevanta projekt per land, samt avsnitt som presenterar gjorda inspelningar på webbsidan.

 EU / EES

Tyskland föreslår en begränsning av PFAS C6-kemi inom REACH
Tyskland kommer att lämna in en restriktion dossier enligt REACH bilaga XVII. Denna dokumentation syftar till att begränsa tillverkningen och utsläppandet på marknaden av undecafluorohexansyra (PFHxA), dess salter och relaterade substanser, som till vardags benämns C6 PFAS-kemi. Det förväntade inlämningsdatumet till ECHA för denna restriktion dossier är den 27 september 2019.

Norge
Norge har nyligen börjat utvärdera polyfluorerade etrar för möjliga framtida regleringsåtgärder. Polyfluorerade etrar används mest som ytaktiva medel i fluorpolymerproduktion och som medel i papper i kontakt med livsmedel.

Sverige
Krav på att rapportera kemiska produkter som innehåller PFAS och som marknadsförs i Sverige till det nationella produktregistret
1 januari 2019 ändrade Kemikalieinspektionen sina bestämmelser om kemiska produkter och bioteknologiska organismer (KIFS 2017: 7). Ändringen innebär att företag som idag rapporterar till Kemikalieinspektionens produktregister måste också ange om produkterna innehåller avsiktlig tillsatta PFAS-ämnen. Detta gäller oavsett mängden av ämnena, men mängden i sig behöver inte anges.

Det första tillfälle då företag är skyldiga att lämna information om PFAS till produktregistret kommer att vara vid rapporteringen som ska göras senast i februari 2020. Ett exempel på en sådan produkt är en impregneringsspray för skor (med PFAS).