Välfärdsteknik - Surfplattekurser ökar seniorers samhälls-deltagande

Många äldre känner idag ett utanförskap och har svårt att hänga med i samhällsutvecklingen för att de inte har tagit till sig ny teknik. Samtidigt flyttar mer och mer samhällsfunktioner över till just nätet vilket gjort att många äldre blivit beroende av att andra hjälper dem med vardagssysslor, som exempelvis att betala räkningar, beställa biljetter, handla mat, kommunicera med familj och vänner och i vissa fall, till och med att boka tvättid.

Även om teknikutvecklingen kan te sig naturlig och självklar för många är seniorerna ofta en samhällsgrupp som glöms bort – inte bara i utbildningssammanhang, utan även vad gäller produktutvecklingen av ny teknik. Detta är en relativt köpstark samhällsgrupp som har ingående kunskaper om samhällets utveckling ur historiskt perspektiv och som vi alla kan gynnas av.

– När vi startade upp Testmiljö Norrköping och frågade om de eventuellt skulle vara intresserade av att testa applikationer på en surfplatta så var några av de första frågorna: ’Vad är en applikation? Och vad är en surfplatta?’ Det kände inte till vad det var för något, berättar Ann-Christine.

– För att kunna uppnå syftet med projektet så var vi tvungna att genomföra utbildningar i hur man använder en surfplatta, innan vi kunde starta med att testa olika applikationer.

Testmiljö Norrköping gick ut med information till hushållen i bostadsområdena Vilbergen och Såpkullen. Dessa bostadsområden har en demografi (12–14% 80+) motsvarande Europas år 2060, vilket kan göra Testmiljö Norrköping internationellt intressant. Man tog också kontakt med pensionärsföreningar som t.ex. PRO som hjälpte till att sprida ordet om surfplattekursen och möjlighet att delta i olika tester till medlemmar som i sin tur informerade vänner och bekanta. Målet var att, på frivillig basis, lära äldre att förstå vad internet är för något och att lära dem hantera en surfplatta för att sedan kunna delta i testpaneler.

Kurserna varade i fem veckor som hölls i olika lokaler inom de utvalda bostadsområdena med ett tre-timmars långt lektionstillfälle i veckan.

Karl-Henric Österberg, projektmedarbetare och som hållit i flera av kurserna, säger att det första lektionstillfället brukar nästan helt ägnas åt att lära sig var knapparna sitter på surfplattan.

– Under det första mötet brukar jag visa hur man stänger av och på plattan och sedan går jag in på hur en touchscreen fungerar. Många är rädda för att trycka för hårt för de tror att plattan ska explodera. Det här med mjukvara är främmande.

Under kursens gång får deltagarna lära sig att googla, förstå vad sociala medier, som Facebook, Skype och YouTube, är för något och att hitta och ladda ned appar.

Varje deltagare fick också låna hem en surfplatta med 4G uppkoppling så att de kan träna på att surfa hemma utan att behöva ha internet i hushållet.

Efter kursens avslut erbjuds deltagarna att köpa en surfplatta och får även tillgång till fortsatt support vid behov. Efter första året hade 70 procent av kursdeltagarna tillgång till en egen surfplatta.

Testmiljö Norrköping leds av Norrköpings kommun och Hälsans Nya Verktyg med finansiering av VINNOVA, Sveriges innovationsmyndighet. Projektet beviljades medel i ett år med start i september 2013, detta blev sedan förlängt med ytterligare två år (totalt 5,4 miljoner kronor). Projektet drivs i samarbete med forskningsinstitutet SICS Swedish ICT, Norrköping Science Park, Linköpings universitet, pensionärsföreningar och de företag som deltar i testmiljön.

Projektledaren Ann-Christine Larsson håller i kontakten med företagen som är intresserade av att utnyttja testmiljön, medan Karl-Henric Österberg leder surfplattekurserna tillsammans med Caroline Bergfeldt.

Utöver att kurserna lett till en nyfikenhet för ny teknik och gjort att de äldre blivit mer öppna för att tillämpa tekniska hjälpmedel i sina hem, så har de nya kunskaperna i många fall bidragit till en högre livskvalité för deltagarna.

– Jag hade en dam som sa till mig att hon hade fått ett helt nytt liv, medan en annan sa att hon hade fått en sådan livsglädje tillbaka, säger Ann-Christine Larsson.

Kursen har även blivit en sorts mötesplats där deltagarna har fått många nya vänner och bekantskaper genom att samlas och umgås kring något gemensamt.

De äldre har också pekat på att de känner sig mycket mer stimulerade och självständiga tack vare surfplattorna som de nu nyttjar både för att spela spel med och för att utföra vardagssysslor som t.ex. att handla mat. Det har också lett till att de känner sig mindre ensamma eftersom de i mycket högre grad kan hålla kontakten med vänner och familj genom exempelvis Skype, mejl och sociala medier som Facebook.

Några av deltagarna säger också att genom att använda applikationer på surfplattan för att träna minnet, – ”att hålla hjärnan igång” – kan de eventuellt förskjuta vissa ålderssjukdomar som till exempelvis demenssjukdom.

– Flera har blivit väldigt öppna för exempelvis tillsyn via kamera om de skulle ha behov av nattillsyn som en del av hemtjänsten. När vi började med det här så var det bara ett stort ’nej’ när det gällde sådana frågor.

Karl-Henric Österberg håller med.

– Det är en stor fördel för samhället att äldre kan tekniken. Vissa av dem har nu skaffat internet och smartphones, och köpt kabel- och Apple TV, säger han.