Smarta fartyg gör sjöfarten säkrare, effektivare och mer hållbar

Självkörande eldrivdrivna pendelbåtar mellan Södermalm och Kungsholmen mitt i Stockholm city. En närmast ljudlös och stabil elektrisk pendlarfärja som “flyger” över vattnet och mer än halverar restiden. Och självkörande elektriska bilfärjor vars sensorer kan upptäcka till och med en simmande älg. 

Det här är bara några exempel på olika  initiativ som just nu planeras för att elektrifiera och automatisera sjöfarten, runt om i världen. 

– På de här områdena händer det mycket. Med elektrifieringen ser redare och regioner möjlighet att uppfylla sina klimat- och miljöåtaganden. Med hjälp av kompletterande digitalisering och autonomisering kan man också stödja besättningen med beslutsunderlag, effektivisera transporten och höja säkerheten. I vissa fall kan man redan nu till och med använda helt förarlösa fartyg, säger Mikael Hägg. 

Självkörande fartyg i urban miljö 

Utvecklingen bland smarta fartyg kan delas in i tre huvudområden: 

• Mindre enheter som främst används för datainsamling. 
• Urban logistik med färjor för transporter som exemplen ovan. 
• Internationell sjöfart med riktigt stora fartyg. 

Utvecklingen går olika fort inom de olika områdena. 

Bland mindre enheter utvecklas främst små drönarliknande farkoster på 2-3 meter som är självkörande, men under kontroll från land. Dessa enheter används i första hand till att samla data av meteorologisk och oceanografisk karaktär. 

– Det pågår experiment över hela världen i olika forsknings- och innovationsprojekt. I Sverige har både KTH och Chalmers gjort olika försök. Vi bidrar genom att initiera, leda och delta i projekt där universitet eller kommersiella aktörer utvecklar nya tjänster och produkter, säger Mikael Hägg. 

Utvecklingsområde urban logistik är det kanske just nu mest spännande området, där massor av projekt, som de ovan, som kommer märkas bland den breda allmänheten redan är igång eller på väg att rullas ut. Den stora drivkraften är att minska miljöpåverkan. I exempelvis Göteborg har passagerartrafiken över Göta Älv elektrifierats stegvis i flera år för att möta stadens egna mål om att sänka koldioxidutsläppen med 90% fram till 2035. 

– Det här är greppbara projekt där man tar steg för att förbättra effektivitet, miljöpåverkan och säkerhet. Rent tekniskt kan man redan i dag göra fartygen helt autonoma, men fortfarande finns utmaningar, exempelvis vad gäller möjligheten att evakuera om något går fel. 

Komplicerat med internationella transporter 

Slutligen har vi de riktigt stora fartygen, ofta med internationella transporter över stora avstånd. Flera krafter trycker på utvecklingen: Internationella sjöfartsorganisationens strategi för minskade växthusgaser är att utsläppen, som står för 2-3 procent av världens koldioxutsläpp kopplat till transporter, ska ner 50 procent  fram till 2050 jämfört med 2008. Men andra drivkrafter - som att öka säkerheten eller hitta sätt att kompensera en ökande brist på sjöbefäl - bidrar också. 

– Men det har visat sig mer komplicerat än vad man kanske kan tro. Tekniken finns, men de internationella regelverken är oerhört komplexa att uppdatera. 

Det är främst FN-organet IMO som sätter det internationella regelverket kring internationella autonoma transporter. 

– Den stora frågan är hur man certifierar ett stort skepp och det är något vi på RISE jobbar med i detta nu. Det vill säga hur ska vi testa och kvalitetssäkra olika funktioner och hur behöver regelverket se ut för att vi ska kunna genomföra tester. 

Det pågår konkreta försök med stora skepp i exempelvis Norge och Japan, men vägen till fullständig autonomi är ändå lång. Istället lär teknikutvecklingen bidra med olika former av förbättrade beslutsunderlag, effektivisering eller minskade utsläpp. 

– Det handlar inte bara om regler, man måste också göra ordentliga business case som motiverar de stora investeringar det innebär för rederierna. Därför jobbar vi med utgångspunkten att smarta fartyg kan förbättra befintliga transporter på massor av olika sätt. Det är dessa stegvisa förbättringar som kommer att driva utvecklingen. 

Autonoma fartyg behöver övervakas från land 

Digitaliseringen gör det möjligt att övervaka alla typer av fartyg från land. Samtidigt har storleken på besättningar stadigt minskat sedan segelfartygens tid. Därför krävs ny teknik för att ha konstant kontroll på läget i och runt fartyget och policies behöver förnyas för att stödja den nya typ av sjöfart som växer fram.  

I branschen finns därför ett stort behov att hitta best practice, expertis och nätverk. Dagens urbana fartyg är som “små städer på vatten”, med en komplex väv av olika tekniska lösningar för brandskydd, cyberskydd, navigations- och positionsbestämning, kalibrering av utrustning, miljötestning och mycket mer. 

– Ingen aktör klarar att vara expert på och uppdaterad inom alla dessa områden, så en viktig uppgift för oss på RISE är att tillgängliggöra det här nätverket av erfarenhet, kunnande och kompetens, exempelvis genom att våra olika divisioner samverkar. Den här bredden gör att vi också kan ta hand om konceptutvecklingen av de innovativa beslutsunderlag som behövs när man ska välja hållbart bränsle, och få rätt navigationsstöd från land.