Hoppa till huvudinnehåll
RISE logo

Så ska Sverige bli ledande inom ATMP

Enligt Vinnovas program Visionsdriven Hälsa ska Sverige år 2030 vara ledande inom området avancerade terapier, det vill säga läkemedel baserade på gen-, cell- och vävnadsterapeutiska produkter. Det femåriga initiativet mot detta mål rullade igång i slutet av 2019 och har kommit en bra bit på väg mot några av delmålen.

Avancerade terapier, eller ATMP, är en helt ny typ av läkemedel där den aktiva substansen är gener, celler eller vävnad. En del sådana läkemedel finns redan ute på marknaden och forskning pågår på flera områden. Läkemedlen är både svåra att utveckla och dyra att tillverka och det finns stora utmaningar kring logistiken när de gäller att lagra och transportera läkemedel som är baserade på levande celler.

Vinnova finansierar och stödjer långsiktiga, visionära innovationsmiljöer som engagerar aktörer över hela samhället för att tillsammans göra skillnad för invånares hälsa. En av dessa innovationsmiljöer fokuserar på avancerade terapier. Arbetet för att Sverige ska bli ledande inom området avancerade terapier till år 2030 drivs inte som ett vanligt projekt utan är mer av ett samarbete där forskare, företag, sjukvård, myndigheter och politiker tillsammans löser ett antal utmaningar med målet att förverkliga visionen. Arbetet koordineras av ett kärnteam av sju personer från olika organisationer, där docent Jukka Lausmaa och forskaren och biomedicinaren Jim Lund vid RISE ingår. Båda ser det som självklart att visionen ska bli verklighet.

– År 2030 ska alla processer och all infrastruktur vara på plats, det ska vara attraktivt att utveckla de här läkemedlen i Sverige och de skall vara tillgängliga för patienter, säger Jukka Lausmaa, senior forskare på RISE.

18 partners

Ett knappt år efter starten är 18 olika partners involverade i arbetet, bland annat större och mindre forskningsföretag, Läkemedelsverket, SKR, universiteten, patientföreträdare och läkemedelsindustrins branschorganisation – alla med olika perspektiv och drivkrafter. Tillsammans jobbar de mot ett antal delmål.

– Ett delmål handlar om att kraftsamla, titta på vad som redan finns i landet och hitta synergier. Vi måste också nätverka och samarbeta internationellt, säger Jukka Lausmaa.

– Hittills har vi gjort en kartläggning av hur det ser ut i Sverige och jämfört oss med åtta andra europeiska länder. Resultaten visar att Sverige har forskning av mycket hög kvalitet – vi är faktiskt näst bäst med hänsyn tagen till storleken på landet, tillägger han.

På sikt måste det även finnas en ny typ av logistikkedja inom sjukvården

Ett tjugotal bolag i Sverige

Kartläggningen har också visat att det i dagsläget finns ett 20-tal bolag i Sverige som forskar inom området ATMP och att de är mycket duktiga på att få finansiering från EU.

Ett annat delmål fokuserar på den infrastruktur som är nödvändig för att kunna kommersialisera de nya läkemedlen.

– Det behövs utveckling på processnivå och möjlighet att producera läkemedlen enligt de regler och kriterier som finns. På sikt måste det även finnas en ny typ av logistikkedja inom sjukvården, säger Jim Lund.

RISE har samlat ett antal små innovationsbolag i ett separat råd för att kartlägga behoven vad avser infrastrukturen, både nu och längre fram. Utifrån behoven tittar man på olika koncept som redan finns i andra länder.

– Vi har kommit fram till att en infrastruktursatsning måste tillgängliggöras nationellt och inte endast regionalt. Vi ser också att processutveckling och produktion helst skall ligga under ett och samma tak och i samma organisation för att göra övergången till produktion effektiv, säger Jim Lund.

Infrastruktur behövs

Med tanke på hur snabbt den internationella utvecklingen inom ATMP-området rör sig, behöver vi få en effektiv infrastruktur på plats i Sverige så snart som möjligt. Jim Lund hoppas att arbetet med att börja implementera detta skall komma igång redan under 2021. Det krävs dock att både staten och andra aktörer är villiga att investera.

– För bästa möjliga effektivitet tror vi att det behöver skapas en helt ny och fristående entitet. Den får inte baxas in i en befintlig organisation och den måste absolut vara högspecialiserad. På så vis skapar vi värden och arbetstillfällen i Sverige, säger Jukka Lausmaa.

Han tillägger att flera av landets universitetssjukhus redan har byggt upp viss kapacitet på området, men den infrastrukturen är inte avsedd för kommersialisering utan är anpassad för sjukhusens behov av att exempelvis kunna utföra kliniska studier med ATMP.

Sjukvården står i fokus för ett tredje delmål. Det handlar om organisation, kompetens och infrastruktur men också om ekonomi. De avancerade terapierna är mycket dyra men kan också vara mycket effektiva och exempelvis bota en kronisk sjukdom med en enda behandling.

– Hälsoekonomernas sätt att räkna bygger på dagens mediciner och deras effekt. Det ligger en stor utmaning i att få de hälsoekonomiska bedömningarna och sjukvårdens betalningssystem att fungera ihop, säger Jukka Lausmaa.

Nätverk för sjukhusapotek

Inom ramen för initiativet har man hittills skapat ett nätverk för landets sjukhusapotek, tillsatt en grupp sjukhusjurister som diskuterar sådant som avtal och liknande samt arrangerat olika typer av utbildningar.

Ett annat delmål handlar om just utbildning. Det är redan i nuläget svårt för de svenska bolagen att hitta nödvändig kompetens inom landets gränser och dessutom gäller det att säkra kompetensen inför framtiden.

– Även beslutsfattare, allmänhet och patienter behöver informeras om de möjligheter och utmaningar som dessa läkemedel innebär. En del tror till exempel att ATMP är detsamma som precisionsmedicin. Det stämmer inte. Precisionsmedicin är ett begrepp som till stor del handlar om diagnostik av den enskilde patienten. ATMP kan användas inom precisionsmedicin, exempelvis genom att man baserat på genetiska eller andra diagnostiska analyser på en patient gör specifika ändringar i dennes genom. Men man kan inte jämställa begreppen, säger Jim Lund.

Båda framhåller att ATMP är ett oerhört viktigt framtidsområde för sjukvården och understryker att Sverige måste satsa för att hänga med i den utveckling som redan fått upp farten.

– Vi kan inte bara satsa på forskning utan behöver även bygga infrastrukturer samt se över processer och lagar så att forskningsinvesteringarna på effektivaste sätt skapar värde och gagnar patienter och samhället i stort. Men jag är optimist, vi kommer att nå målet till 2030. Att misslyckas är inte ett alternativ, säger Jim Lund.

– Allt eftersom området utvecklas kommer det att finnas ett ökande behov av personer med specialistkompetenser inom ATMP-området. I dag finns ingen akademisk utbildning inom ATMP i Sverige. Ett av våra mål är att få till en nationell forskarskola inom området och ska försöka intressera Vetenskapsrådet och universiteten för detta, säger Jukka Lausmaa.

Publicerad: 2020-10-09