Hoppa till huvudinnehåll
RISE logo

Människan i centrum i byggprocessen

Budget, miljö, form och funktion – vid byggande finns det en mängd aspekter att ta hänsyn till. Det paradoxala är att den det byggs för, människan och dess behov, lätt hamnar i skymundan. Det vill Lisa Andersson och Stefan Molnar och de andra forskarna på RISE ändra på.

Även om människans roll i stadsutveckling alltid varit central glöms eller prioriteras den överraskande ofta bort i det moderna stadsbyggandet. I högre grad är det siffror och ekonomiska värden som styr.

– När vi börjar prata om sociala hållbarhetsfrågor, som har med människors liv och välmående att göra, blir det lätt att frågorna inte riktigt tas på allvar eftersom de ses som lite luddiga, säger Stefan Molnar, doktorand på RISE.

Städer med goda livsvillkor

Inom stadsutvecklingsgruppen vid RISE, men även på många andra håll i forskningsinstitutet, pågår en mängd olika projekt med det övergripande syftet att utveckla och skapa städer som främjar goda livsvillkor för dagens invånare, men också för framtida generationers invånare, vilket brukar kallas för just social hållbarhet.

Till exempel har man utvecklat olika verktyg för att förvandla de ”luddiga” frågorna till siffror.

– Vi har till exempel tagit fram ett verktyg som heter Renobuild, där kan man analysera miljöeffekter, sociala effekter och ekonomiska effekter vid olika renoveringsalternativ, säger Stefan Molnar.

Viktigt med överlämning i byggprocessen

Ett annat verktyg, Prisma, har skapats för att öka fokus kring social hållbarhet genom hela stadsbyggnadsprocessen. Att behålla alla de tankar och idéer som finns i ett projekt inledningsvis är nämligen inte det lättaste, bland annat på grund av att personer inom involverade organisationer successivt byts ut i takt med att bygget fortskrider.

– De personer som arbetar senare i byggprojekt tenderar att ha mer fokus på det fysiska och specifika, så som mer detaljerade konstruktioner, säger Stefan Molnar.

En annan utmaning är att få alla aktörer att lyfta blicken och se bortom kortsiktiga ekonomiska analyser och istället värdesätta andra mål som långsiktigt bidrar till samhällets utveckling.

– Det kan till exempel vara värt för en kommun att satsa på mer grönområden. Kortsiktigt innebär det minskade intäkter i markförsäljning, men långsiktigt kan man potentiellt få tillbaka det i form av exempelvis bättre hälsa, säger Stefan Molnar.

Tillgänglighet för alla

Ytterligare en aspekt i arbetet med social hållbarhet är att utforma städer och bostadsområden tillgängliga för alla. 

– Det ska funka för människor med olika bakgrund. Exempelvis ska inte fysiska funktionsnedsättningar eller vilken ålder man har spela någon roll. Men ofta finns det en norm i hur vi utvecklar våra städer där vi omedvetet utvecklar den för vissa grupper och så glömmer man bort andra, säger Stefan Molnar. 

Från att ha stått i skymundan har sociala hållbarhetsfrågor de senaste åren fått större uppmärksamhet och blivit något allt fler lägger vikt vid. 

– Det finns idag en ökad förväntan på att både offentlig och privat sektor ska beakta och bemöta sociala aspekter eftersom man ser ett gemensamt ansvar för frågorna, säger Lisa Andersson, projektledare på RISE. 

Vad vinner man då långsiktigt på att inbegripa social hållbarhet vid stadsbyggande? Svaret är en hel del. 

– Jättemycket, att jobba utifrån de här perspektiven innebär att man aktivt bemöter sociala samhällsutmaningar och därmed kan bidra till mer jämlika städer med välmående människor, säger Lisa Andersson. 

– Det är saker som alla känner till och pratar om, olika aspekter av bättre hälsa, både fysiskt och mentalt, ökad trygghet och minskad brottslighet och bättre förutsättningar att växa som människa och leva i linje med sina livsmål, säger Stefan Molnar.