Hoppa till huvudinnehåll
RISE logo

Människan en framgångsfaktor i säkerhetsarbetet

Att införa nya regler och rutiner är inte alltid det bästa sättet att skydda en verksamhet från olyckor, bränder eller andra kriser. Istället är det ofta människors handlingskraft och initiativförmåga som blir den verkliga framgångsfaktorn vid akuta händelser. Forskare inom RISE arbetar med att undersöka och lyfta fram den mänskliga aspekten i säkerhetsarbetet.

Dagens säkerhetsarbete fokuserar mycket på olika tekniska lösningar för att förhindra exempelvis bränder och olyckor. Helene Degerman som forskar inom samhällssäkerhet på RISE menar att det här är ett något förlegat synsätt som föddes i samband med industrialiseringen för hundra år sedan. Hon vill istället lyfta fram ett systeminriktat säkerhetsarbete som har ett mycket mer komplext synsätt på säkerhet.

– Det ensidiga fokus på tekniska aspekter som präglar dagens säkerhetsarbete innebär problem. Om en verksamhet bygger barriärer mot kända hot blir man samtidigt mindre rörlig och flexibel när det kommer till att hantera överraskande scenarier. Det skapas lätt så mycket regler och rutiner att det inte går att överblicka, säger Helene Degerman.

Människan i fokus

Systeminriktat säkerhetsarbete handlar mycket om att förstå komplexa system, och inte avgränsa tekniken från den som använder den. Istället för att se människors handlande som hot mot de system som byggts, bör man se människan som en framgångsfaktor som kan lösa många problem. Det handlar också om att skapa en förståelse för utmaningarna som finns i det verkliga arbetet istället för att utforma rutiner som inte är förankrade i verksamheten. Enligt det här synsättet finns det inga standardlösningar att tillgå. Istället är det flexibilitet och förmågan att anpassa sig till oväntade händelser som är nyckeln till framgång.

I en kris behöver man kunna ha möjlighet att bryta mot uppsatta regler

Yrkeskunnande och kreativitet

I många fall är det personalens yrkeskunskap och kreativitet som blir räddningen i akuta situationer.

– Det kunde vi exempelvis se under flyktingkrisen 2015 då medarbetare på Migrationsverkets boenden kunde stå inför en situation då det stod en kö med 250 barn som behövde boende för natten. Det akuta läget löstes genom att personalen frångick de vanliga rutinerna för att nå det övergripande målet att ordna mat och sovplatser åt alla.

Att frångå regler och rutiner är ofta inte helt enkelt, särskilt inte inom offentlig sektor som är hårt reglerad och behöver ta hänsyn till rättssäkerhet och lagstiftning. För att kunna skapa ett mer systeminriktat säkerhetsarbete är det viktigt att lita på medarbetarnas yrkeskunnande och omdöme. Man behöver fokusera mer på att bygga kreativitet och flexibilitet istället för att införa nya rutiner, menar Helene Degerman.

– I en kris behöver man kunna ha möjlighet att bryta mot uppsatta regler. Det är viktigt att prata om detta i den vardagliga verksamheten. Det finns också mycket att lära av de sätt personalen hanterat och förändrat sina arbetssätt i en oväntad krissituation.

En annan viktig aspekt i det här nya sättet att tänka kring säkerhet handlar om att gå ut i den verkliga miljön och prova för att se vad som fungerar. Och de som jobbar i verksamheten behöver ha tolkningsföreträde när säkerheten utformas.

Helene Degerman berättar om när man inom ett projekt undersökte brandrutinerna på en IVA-avdelning på ett sjukhus. Enligt rutinen skulle sängarna med de svårt sjuka patienterna rullas ut till en annan avdelning om det skulle börja brinna. När projektdeltagarna provade att göra detta i verkligheten visade det sig att dörrarna var för smala för sängarna.

Användarperspektivet centralt

Bränder i industrin kan innebära svåra utmaningar och stora konsekvenser för både liv och egendom. Arbetet kring brandsäkerhet fokuseras fortfarande mycket på material, teknik och utrymning. Mer sällan tittar man på vad som faktiskt fungerat bra i situationer där man lyckats hantera en brandincident. I projektet SEBRA som finansierats av BrandForsk studerades förutsättningarna för ett fungerande brandskydd ur systemperspektiv. Man undersökte bland annat hur produktionen och personalen samverkade med brandskyddslösningar i vardagen och hur brandskyddet påverkade brandsäkerheten. Även här kunde man se att en viktig framgångsfaktor var personalens yrkeskunnande och förmåga att agera. Om det brinner i en maskin är det viktigt att förstå maskinens roll i industriprocessen för att inte utsätta sig för fara. I flera fall har personalens kunnande gjort att räddningstjänsten inte gjort fel genom att släcka med fel släckmedel.

Det är inte heller säkert att människor automatiskt agerar enligt de säkerhetsregler som finns när det väl händer något akut.

– Enligt rutinerna förutsätter man att alla ska utrymmas ur lokalerna när det börjar brinna, men det visar sig att på en industri stannar personalen ofta kvar och försöker släcka branden. Människan är en underutnyttjad säkerhetsaspekt, men just här befinner de sig i ett lagstiftningstomrum. Det riskerar att leda till problem vid eventuell personskada, säger Helene Degerman.

Published: 2020-02-11
Helene Degerman

Kontaktperson

Helene Degerman

Projektledare

Läs mer om Helene

Kontakta Helene

* Obligatoriskt Genom att skicka in formuläret behandlar RISE dina personuppgifter.