Hoppa till huvudinnehåll
RISE logo

Målbild: ”Sverige är paradiset på jorden”

KRÖNIKA: De orden uttalade en av deltagarna på vår workshop för några dagar sen, där vi skulle hämta inspel till utvecklandet av RE:Source innovationsagenda. Det är lätt att tappa bort sig i detaljerna och sakfrågorna gällande cirkulär ekonomi, när kanske det viktigaste steget är att först måla upp en gemensam målbild och vision, vad det är omställningen ska leda till? Vad är det vi kämpar för?

För mig handlar det om att bevara allt det vackra vi har omkring oss, bevara och stärka de ekosystem som bidrar till att vi kan leva här och att se till att vi lever i samklang med naturen. Som deltagaren på workshopen sa: ”Få Sverige att bli en förebild genom att vara utopin eller paradiset på jorden där vi har välmående ekosystem och fantastiska naturupplevelser”.

Det är ju dit vi vill, att lyckas leva bra och verka inom planetens gränser. För att lyckas med det så behöver vi skapa cirkulära flöden, att vi är en del av naturens system, där inget spill skapas och där råvaror och material hanteras på hållbart sätt, den biologiska mångfalden skyddas och frodas och att vi på det sättet lyckas bygga upp resilienta samhällen världen över. Och här kan vi lära av naturen. Naturen har utvecklat en väl utformad cirkulär modell med olika ekosystem i balans med varandra och har finjusterat dem under minst 3,8 miljarder år.

Jag heter Elin Larsson och är programchef för RE:Source sedan mars i år. Innan dess har jag jobbat med omställning inom näringslivet och framförallt textilbranschen, något som gett mig förståelse för de utmaningar företagen står inför men också vilka möjligheter som finns. Jag har två tonårsdöttrar, Majken och Stella som är 15 och 16 år och jag vill vara med och skapa en bättre framtid för dem. Min drivkraft är att skapa förändringar till det bättre, att hitta lösningar på hur hur vi kan leva inom planetens gränser tillsammans med de människor jag jobbar med. Jag älskar att jobba med kompetenta, kreativa och modiga människor som är experter inom sina områden och tillsammans med dem hitta nya lösningar som driver utvecklingen åt rätt håll. Därför är jag så tacksam över att vara en del av både RE:Source och RISE, som är med och stöttar denna omställning.

RE:Source är ett av 17 strategiska innovationsprogram som finns i Sverige och som finansieras av Energimyndigheten, Vinnova och Formas. Vi stöttar forskning och innovation som utvecklar cirkulära, resurseffektiva materialflöden. Målet är att uppnå en hållbar materialanvändning där vi håller oss inom planetens gränser.

När vi pratar cirkulär ekonomi är det inte bara att sluta cirkeln med återvinning vi pratar om utan det handlar om att designa rätt från första början, se över vilka material vi väljer, hur vi producerar, vilka affärsmodeller vi bygger upp, hur vi kan optimera produktens värde i flera olika faser innan den slutligen går till återvinning. Och vi jobbar för att täcka upp alla dessa delar inom RE:Source.

Projekt och goda exempel blir bara fler och fler i samhället och vi ser ett stort intresse för cirkulär ekonomi. Och även om det är mycket som händer just nu och utvecklingen går åt rätt håll, så går det alldeles för långsamt. Vi behöver skynda på omställningen.

Många verkar vara överens om att det som krävs för att lyckas med omställningen är samarbete, systemperspektiv och beteendeförändring. Och beteendeförändringen eller kulturskiftet är kanske det grundläggande inslaget då det är den delen som genomsyrar alla andra delar. Och för att skapa en välmående planet behöver vi ha ett systemperspektiv i allt vi gör, att se till helheten i allt från de produkter och tjänster vi skapar till att förstå hur effekterna av vårt handlande påverkar och är en del av något större. Inom samarbete kommer det krävas att grundfundamentet i vårt samhälle bygger på samverkan och öppenhet istället för konkurrens och protektionism.

Re:source arbetar utifrån tre teman: Hållbara erbjudanden, Hållbart användande och Hållbart cirkulationssystem.

Temat Hållbara erbjudanden bidrar till utveckling av hållbara produkter och tjänster. Med hållbara menas här att produkten eller tjänsten är utformad på ett sådant sätt att nyttjandet av primära material minskar.

Temat Hållbart användande fokuserar på bruksfasen och olika lösningar för att göra den så materialeffektiv som möjligt. Här ryms alltifrån möjligheten att förlänga en produkts livslängd genom reparation till olika modeller för delning.

Temat Hållbart cirkulationssystem fokuserar på utveckling av hållbara material- och avfallshanteringsprocesser. Genom att fokusera på förbättrade återvinningsprocesser inom materialhjulets sektorer material, molekyl och energi vill RE:Source bidra till lösningar som tar tillvara materialens värde på ett optimalt sätt.

Vi behöver skynda på omställningen

Fyra stora hinder

Under min tid i näringslivet har jag framförallt stött på fyra stora hinder; optimerade system, konventionella mindsets, silos och tidsbrist. Det första hindret handlar om att vi har byggt upp ett optimerat system baserat på linjära modeller. När något är optimerat är det väldigt svårt att ändra på.

Det handlar också om mindsets, att det är svårt att ändra invanda mönster och beteenden, även om viljan finns där så krävs det mycket för att sedan agera annorlunda.

En annan utmaning är att vi arbetar i silos, både inom företag mellan avdelningar, mellan olika aktörer i värdekedjan men också mellan olika samhällsfunktioner. Och för att få till cirkulära flöden krävs det att vi samarbetar på alla fronter.

Men den kanske största utmaningen är tidsbristen. Tid som är den mest värdefulla resurs vi har, men som vi anser oss ha det minsta av. Och samtidigt så är det just tid som krävs för att skapa medvetenhet, tid för att komma på nya idéer, tid för att testa och implementera dem.

Internt arbete, kultur och beteenden

Hur kan vi då utmana och övervinna dessa hinder? Dels handlar det om företagens interna arbete vad gäller kompetensutveckling och strategiutveckling men också om kultur och beteenden.

1. Kunskap skapar engagemang – För att skapa förändring, oavsett i vilken del av ekosystemet, är kompetens och förståelse avgörande. Det är först när man förstår vad som är fel och behöver rättas till som man kan komma med nya idéer och lösningar.

2. Fullt integrerad vision och riktning – När medvetenheten är på plats behövs en tydlig vision och riktning som är integrerad i hela verksamheten så att den blir en naturlig del av processerna och besluten.

3. Tydlig strategi och koncept – För att få alla delaktiga och bidra till visionen, behövs en tydlig och enkel strategi som alla kan relatera till och som skapar förståelse för hur de kan bidra.

4. Var modig nog att prova nya saker – Att utforska nya vägar kan vara tufft och man måste våga utmana och testa nya saker. Det krävs en hel del tålamod och övertygelse för att få den kritiska massan med dig. Det är ofta lättare att testa nya idéer och lösningar i mindre skala först, men med avsikten att de ska växa och bli en bidragande del av verksamheten.

5. Var ödmjuk nog att ändra längs vägen – När man utvecklar helt nya idéer och lösningar är det svårt att veta hur det kommer att fungera i verkligheten, hur kommer kunderna eller användarna att uppleva det, hur väl kommer det att kunna integreras med resten av verksamheten osv. Man får se det som en lärande resa där man gör justeringar längs vägen och låter lärdomarna och insikterna sprida sig vidare till resten av verksamheten och på det sättet skapa en större förändring än bara det specifika projektet.

Jag träffade en svensk buddhistmunk en gång som berättade en historia om en liten flicka. En sjuårig flicka gick helt ensam på en strand. Det hade varit en fruktansvärd storm natten innan och tusentals sjöstjärnor hade spolats upp på stranden. Den lilla flickan plockade upp dem en efter en för att kasta dem tillbaka i havet när en gammal man går förbi. Han säger till henne: ”Sluta, det gör ingen nytta, du kan ändå inte rädda dem alla”. Den lilla flickan böjer sig ner, plockar upp en till sjöstjärna och kastar den i havet och säger, ”Fråga den vad den tycker”. Den historien har fastnat hos mig, för den säger mycket om vikten av små handlingar och hur de kan spridas och skapa en större förändring i slutändan.

Även om företag eller verksamheter har visionen klar för sig är det många som inte vet vad eller hur de ska göra för att komma dit. Här behövs hjälpmedel och stöd från forskning, innovationsområdet och politiskt håll.

Livscykeln i åtanke vid ritbordet

Som till exempel när man designar en produkt eller tjänst, behöver man ha hela dess livscykel i åtanke redan vid ritbordet. Där i designfasen avgörs mycket av hållbarheten och cirkulariteten. För att få till det behöver man engagera och samarbete med flera aktörer redan vid uppstarten. Och för att skapa dessa nya partnerskap är transparens och öppenhet viktiga faktorer, så att en tillitsfull relation kan byggas upp och där det finns en win-win-situation för alla inblandade parter. Annars är risken överhängande att parterna går tillbaka till det som varit och det man känner till, det vill säga det linjära systemet. Nyfikenhet och en vilja att leta efter nya lösningar och aktörer utanför ens vanliga ekosystem kommer vara en stor hjälp på vägen. Och att knyta kontakt med forskning och innovation som kan guida en i rätt riktning, ta de rätta besluten vid ritbordet, hjälpa till att utvärdera erbjudande, som till exempel att gå från produktförsäljning till funktionsförsäljning.

Forskningen behöver göra sina resultat mer synliga, lättillgängliga och attraktiva

Lösningarna finns där ute

För att få till dessa nya kontaktytor behövs en förståelse för vad den andra parten behöver. Som till exempel att forskningen behöver göra sina resultat mer synliga, lättillgängliga och attraktiva för de aktörer som ska använda dem, så att de både upptäcker dem och inspireras av dem. Samtidigt krävs det av företagen att vara mer nyfikna och villiga att ta till sig nya rön och resultat och att våga testa dessa i sina respektive miljöer. Forskning visar till exempel att textilindustrin skulle kunna halvera sin miljöpåverkan till 2030 genom att konsumtionen minskas från 50 plagg/år till 45 plagg/år och om industrin bara skulle använda ”best available technique” i deras produktionsprocesser. Det betyder att många av lösningarna finns redan där ute, men det gäller att företag är nyfikna och villiga testa dem så att efterfrågan växer.

Den ökade medvetenhet kring konsumtionens fotspår kommer till viss del driva företagen och verksamheter i rätt riktning för att ställa om till medvetna val vad gäller material, produktion och affärsmodeller. Efterfrågan på mer informativa köp ökar, där en stor del av kunderna börjar ställa helt andra krav på transparens och spårbarhet vad gäller både miljöpåverkan, arbetsförhållanden och rättvis prissättning. Vi ser fler och fler nystartade bolag som erbjuder ett annat värde till kunderna.

Vi behöver alla vara en del av en ny resa

Dåliga val billigare och lättare

Men det är tufft att ta marknadsandelar eller få igenom nya upphandlingsrutiner till exempel, när det idag är både billigare och lättare att göra de dåliga valen, när det borde vara precis tvärtom om. Vi kan och bör ställa krav på näringsliv och offentlig sektor att driva på omställningen men vi ska också vara öppna för att politiska styrmedel och regler kommer behövas där marknadskrafterna inte räcker till. En stabil politisk situation och förutsägbara regler och lagstiftning är det som gör att organisationer vågar satsa på innovation och omställning. Och då kan vi nå en kritisk massa som tar oss över den tipping point som behövs för att få till en systemförändring.

Vi behöver tänka om och rekonstruera många av våra processer och strukturer, vanor och beteenden för att lyckas ställa om. Vi behöver alla vara en del av en ny resa, en resa som bygger på övertygelse, samarbete och kreativitet. Men den kräver också mod, envishet och driv.

För att säkerställa långsiktig hållbar framgång måste vi ha ett holistiskt perspektiv på det vi gör, förstå hur alla delar interagerar och påverkar varandra och se till att våra värdekedjor är långsiktigt hållbara och cirkulära. Att inkludera och samarbeta med alla intressenter är helt avgörande, för det finns ingen som kan skapa förändringen själv.

Några exempel på projekt som RE:Source är med och finansierar är;

Återvinning av kväve

EkoBalans Fenix AB har utvecklat en världsunik teknik för att återvinna kväve ur våta flöden. Tekniken kallas eco:N och ger en fast produkt med 21 procent kväve som kan blandas med andra återvunna näringsfraktioner för att ge en mer komplett gödselprodukt.

– Processen är en revolution inom vattenrening, då fosfor och kväve i avloppsvatten kan återvinnas och omvandlas till gödselmedel, som kan ersätta konstgödsel, säger Erik Kvarmo, vd på EkoBalans.

Fler återtillverkade el-produkter

Remometer™  vill se till att öka utbudet av återtillverkade el-produkter på marknaden. För att återtillverkningen av el-produkter ska ta fart behövs stöd.

– "Remometer är ett verktyg för bedömning av beredskap och potential när det gäller att initiera återtillverkning av el-produkter. Genom att mäta de ekonomiska, ekologiska och sociala fördelarna med återtillverkning kommer Remometer att stödja tillverkarna med ett beslutsverktyg för hur återtillverkning kan bli en nyckel i deras cirkulära affärsmodell.", säger Jelena Kurilova-Palisaitiene vid Linköpings universitet som leder projektet som genomförs tillsammans med bland andra Husqvarna.

Bygga nytt och vackert med återbrukat

Att bygga nytt av gammalt kommer att bli allt viktigare i framtiden. Men först måste vi lära oss mer om hur. Ett äldreboende i Trelleborg kan ge viktig information och ny kunskap.

Cirkulära materialflöden är viktiga att få till inom alla områden. Just inom byggbranschen är de dock helt avgörande för att vi ska kunna minska vårt resursuttag till nivåer inom planetens gränser. Grovt räknat står bygg- och infrastruktur för runt 40 procent av vår materialförbrukning i samhället. I detta ska Skanska och återvinningsföretagen ÅGAB och Sysav bygga ett äldreboende tillsammans med Trelleborgs kommun. Bygget, som genomförs som ett demonstrationsprojekt, ska bestå av så stor mängd återbrukade, återanvända och återvunna material som möjligt. Målet är att ta fram enkla arbetssätt och visa på effektiva metoder för hantering och kvalitetssäkring av materialen.

Cirkulär upphandling testas och utvärderas

I detta projekt ska 15 organisationer genomföra varsin cirkulär upphandling med stöd av RE:Source. Metoder som använts i Nederländerna och Belgien ska testas för att se om de fungerar även här.

Femton organisationer, de flesta kommuner eller kommunalförbund, men också ett par företag, regioner och statliga myndigheter deltar i projektet med ett brett spektrum av praktiska case:

  • Rester från fällningskemikalier i vattenrening
  • Entreprenad (el, ventilation, brandskydd)
  • Gips
  • Avfallshantering plast
  • Skyltar
  • Möbler/inredning
  • IT
  • Förpackningsmaterial för matdistribution

I projektet tar deltagarna del av metoder och erfarenheter från Circular Procurement-projekt genomförda av Circular Flanders (Flandern, Belgien) och Rijkswaterstaat (Nederländerna).

Askåterföring med hjälp av drönare

Stora mängder näringsrik aska går idag till deponi eller fyllnadsmassor. Nu testas ifall drönare kan göra det möjligt att återföra större volymer aska och därmed berika skog och mark.

När man förbränner biomassa får man miljövänlig energi. Men man får också en hel del aska som idag mestadels läggs på deponi eller blir till fyllnadsmassa. För ett hållbart skogsbruk skulle det vara mycket bättre att föra tillbaka askan till skogen, bland annat eftersom den innehåller viktiga näringsämnen och bidrar till att minska risken för försurning. Idag återförs bara en mindre mängd av askan eftersom spridningen är dyr och ofta komplicerad på grund av svårtillgängliga marker.

Målet är att visa att tekniken kan sänka kostnaderna för att sprida askan och möjliggöra spridning även där markförhållandena tidigare försvårat arbetet.

Cirkulära plastflöden inom Västra Götalandsregionen (VGR)

Hösten 2019 genomförde VGR ett pilotprojekt för att utnyttja uttjänt plast från hälso- och sjukvården för tillverkning av produkter av återvunnen råvara. Syftet var att identifiera plastflöden som har bäst förutsättningar att nå ett lönsamt, giftfritt och resurseffektivt cirkulärt flöde. Resultaten från projektet visade att de utsorterade plastförpackningarna höll en mycket god kvalitet.

Fler projekt finns att läsa om i Re:source projektdatabas

Published: 2020-08-31

Kontaktperson

Elin Larsson

Programchef

Läs mer om Elin

Kontakta Elin

* Obligatoriskt Genom att skicka in formuläret behandlar RISE dina personuppgifter.