Piska eller morot?
Miljöekonom Haben Tekie undersöker hur man får oss människor att göra rätt. Utan att det inkräktar för mycket på vår livsstil.
Att kartlägga, utvärdera och analysera styrmedel kanske inte låter särskilt skoj. Faktum är att Haben Tekie tycker att det är något av det mest spännande som finns.
— Jag arbetade med ett statligt uppdrag som handlade om att undersöka varför så liten andel av kläder och annan textil återvinns. Vi slänger årligen 15 kilo per person och bara tre kilo återanvänds. Ett enormt resursslöseri. När vi jämförde med andra områden blev det så tydligt: det fanns inget producentansvar!
Till skillnad från vid tillverkning av glas och plast har producenten av textil inget ansvar för att ta emot varan när den tjänat ut sin roll. Där och då väcktes Haben Tekies intresse för policyfrågor och styrmedel. Vad kan man mer göra för att styra människors, företags och organisationers beteende? Om det nu inte räcker med att upplysa. Kan man främja innovation med hjälp av styrmedel? För att på så vis utveckla nya smarta idéer som främjar den nödvändiga omställningen av hur vi lever. Och vad är då mest effektfullt, att lägga på exempelvis en skatt som kan upplevas som bestraffning av den som nyttjar varav/tjänsten – eller införa en belöning i form av skattelättnad eller annan morot för den som gör rätt?
I dag arbetar Haben Tekie och hans forskargrupp på RISE med flera olika frågor. För Vinnova undersöker de hur återbrukade möbler kan ta plats i offentliga organisationer. Vilka vinster finns att göra, för plånbok respektive miljö?
Ett annat område gäller ökad användning av sekundär råvara i mer slutna loopar så som bilar, batterier och bygg- och rivningsmaterial
— Där frågar vi oss om det finns drivkrafter och hinder som är gemensamma och skulle kunna lyftas för att underlätta och ge materialåtervinningen en skjuts, säger han.
Ytterligare ett forskningsprojekt Haben Tekie deltar i gör han på uppdrag av Göteborgs stad och handlar om att göra bottenvåningar i hus mer levande. Hur kan vi visa värdet av sociala eller kulturella verksamheter i levande bottenvåningar?
Haben Tekie ackompanjerade hela sin uppväxt med att vara mittfältare i först Öis, sen Gais, men även skolan var viktig. Han valde naturvetenskapligt program på gymnasiet och var tidigt ute med att välja den då nya inriktningen mot miljö. Han fortsatte på inslagna linjen med samhällsvetenskapligt miljövetarprogram inriktning national- och miljöekonomi och slutligen en master i nationalekonomi från Handelshögskolan i Göteborg.
I januari 2018 började han på RISE där han ingår i en grupp om ett tiotal forskare inom samhällsvetenskap: beteendevetare, jurister, statsvetare och ekonomer.
— Visst går förändringar av politik och beteenden långsamt ibland, men det händer ändå saker. Våra resurser är ändliga. Jag hoppas kunna bidra till omställning och skapa en förändring. Jag vill tro att vi kan det. Och där ser jag RISE och min grupp som nyckelaktörer, säger Haben Tekie.
Medarbetare på RISE
Träffa Yalda Bogestål, forskare och projektledare på RISE, eller laboratorieingenjören Anders Reimann i sin jakt på farliga ämnen i bland annat plasthandskar.