Hoppa till huvudinnehåll
RISE logo

Internet of things mer än bara uppkopplade prylar

Internet of things är högaktuellt, samtidigt som det inte finns på riktigt än. Det menar forskaren Claus Popp Larsen som efterlyser gemensam teknisk plattform och öppna data.

”Vi är inte där än”. Orden kommer från RISE-forskaren Claus Popp Larsen och syftar på att internet of things än så länge är ett modeord som i praktiken endast finns i sin linda. Internet of things förknippas ofta med smarta klockor, uppkopplade prylar och vitvaror eller lampor som du stänger av med en app, men i själva verket handlar det inte om produkterna utan snarare om hur vi använder och hanterar data.

– Företagen bakom produkterna saknar en öppen och gemensam plattform för internet of things. De vill ha kontroll över mätdata och lämnar ogärna ifrån sig information som sensorerna samlar på sig. Men det är först när data är tillgänglig och när vi börjar dela den som vi kan prata om internet of things på riktigt, menar Claus Popp Larsen.  

Företagen behöver släppa kontrollen

Ett exempel på detta är om vi har en larmtjänst hemma, med en rörelsedetektor som samlar data. En rörelsedetektor kan också användas för att styra belysning eller kopplas till ett passivitetslarm som larmar hemtjänsten då en äldre inte rört sig i hemmet under en viss tid. Men att dela rörelsedetektorns data till andra tjänster skulle bara fungera om företagen släppte på kontrollen.  

Trots att internet of things verkar dröja finns det ändå steg åt rätt håll menar Claus Popp Larsen och nämner SMHI som ett belysande exempel. De erbjuder meteorologiska observationer i realtid som öppna data. Vem som helst kan använda dessa, antingen för information eller i en annan tjänst som behöver väderdata. Fartyg kan till exempel använda väderdata för att räkna ut ankomsttid.

– På liknande sätt borde det fungera även i hemmet eller i andra delar av samhället, säger Claus Popp Larsen.  

Flera fördelar med internet of things

Inom industrin finns många exempel på hur uppkopplade enheter kan effektivisera produktionen och leda till nya typer av tjänster. Claus Popp Larsen menar att vi bland annat ser en ökad ”tjänstefiering”, förr erbjöd man sin kund ett helt system men nu erbjuder man bara en tjänst som matchar kundens behov. Data är dock fortfarande inlåst i en leverantörs system, eventuellt bara delat med underleverantörer eller partners.

När det gäller offentlig sektor är situationen annorlunda eftersom man har en multiaktörsmiljö med många olika datakällor och många olika tjänsteleverantörer. För ”smarta städer” är det viktigt att en kommun väljer en gemensam plattform som stadens förvaltningar kan använda och där staden kan låta en tredjepart få tillgång till data för att utveckla nya typer av tjänster. Alternativet är att data förblir inlåst hos respektive förvaltning och inte kan användas av andra förvaltningar i städerna, eller inlåst i leverantörernas system vilket hämmar innovationskraften i städerna.

Vård och omsorg är ett annat exempel på en multiaktörsmiljö som kan förbättras med internet of things. När det gäller data som rör vårdtjänster menar Claus Popp Larsen att det dock behövs ny lagstiftning.

– Det borde vara du som patient som äger dina egna vårddata och som därmed kan bestämma vem man vill dela data med och hur de ska användas.  

RISE har en viktig roll

Claus Popp Larsen tycker att RISE har en viktig roll i utvecklingen av internet of things.

– Vi har en teknisk roll med allt från att utveckla sensorer och kommunikationsprotokoll som är mer strömsnåla än Wifi och Bluetooth till att studera nya affärsmodeller. Dessutom har vi en utbildande roll för att få organisationer att förstå hur de ska använda internet of things. Tekniken är det minsta hindret, det svåra är hur en organisation måste förändras för att dra nytta av tekniken, säger Claus Popp Larsen

Published: 2018-10-04