När bakterierna utvecklar skydd mot antibiotika måste nya lösningar hittas. I ett EU-finansierat projekt som letts av RISE har man kunnat visa att peptider är en möjlig väg. – Resultaten visar att det här kan leda till utvecklingen av nya antibiotikapreparat, säger Lovisa Ringstad, projektledare för FORMAMP.
Antibiotikaresistens är ett växande problem. Infektioner som tidigare gick lätt att behandla kräver nu större insatser. Sjukdomar som förr behandlades rutinartat kan ge svåra men – eller till och med ha dödlig utgång.
Enligt WHO smittades 600 000 människor av multiresistenta tuberkulosbakterier under 2016 och 240 000 avled på grund av infektionen.
Motståndskraftiga gula stafylokocker (MRSA) som är vanliga i sjukhusmiljöer orsakar bara i USA samhällskostnader för 25 miljarder kronor årligen.
Fem länder samarbetar
Det är bland annat med den bakgrundskunskapen som EU finansierade FORMAMP. Sexton samarbetspartners. Från fem länder. I ett projekt över fyra år. Akronymen innehåller de två viktiga beståndsdelarna FORM – för formulering och AMP – för Antimikrobiella peptider.
– Det vi gjort är att vi systematiskt testat olika sätt att leverera peptiderna till det infekterade området, i lunga och på hud. Det har inte gjorts tidigare i den skala och omfattning som vi gjort, säger Lovisa Ringstad.
Antimikrobiella peptider är en del av kroppens egna försvar mot bakterier. De är korta proteinkedjor som slår till snabbt och därmed försvårar att bakterien utvecklar resistens. Att dessa peptider kan ta död på bakterier är inget nytt, problemet har varit att få dem till smitthärden innan de bryts ner.
Och det är här som arbetet med nanoformulering kommer in. Fem olika varianter av bärare har testats. Alla med sina specifika fördelar för att leverera peptiderna till önskad plats. Till exempel är lipidpartiklar fördelaktiga för administrering till huden, med hjälp av mikrogeler kan frisättning kontrolleras och mesoporös silica lämpar sig bra för att tas upp i kroppen vid inhalering.
– Vi testade en peptid som gav väldigt bra effekt mot tuberkulos när den formulerades tillsammans med våra bärare. Bättre effekt än vad vi hade väntat oss och nanobäraren stärkte effekten, säger Lovisa Ringstad.
Framgångsrik forskning
Projektet har hittills resulterat i 14 vetenskapliga publikationer, flera patent, utlicensering av peptid ägd av en projektpartner för vidare utveckling av produkter för behandling av hudinfektioner och inte minst lagt grunderna för fortsatt forskning i framkant.
– Vi har under hela projektet haft som mål att utveckla nya koncept som leder till tillväxt för de deltagande företagen, bland annat genom möjligheten att söka nya patent. Vi har också gjort det regulatoriska grundjobbet för att förbereda för framtida kliniska studier av de mest framgångsrika formuleringarna som utvecklats inom projektet. Vi har varit noga med att delta på konferenser och berätta om forskningen för en bred publik – vi har hittills gjort över 50 presentationer, säger Lovisa Ringstad.
RISE har projektlett samarbetet. Med tanke på omfattningen organiserades FORMAMP tidigt i bestämda arbetspaket för att fokusera arbetet.
– Vi har jobbat mot ett tydligt mål och det har varit en förutsättning för samarbetet. Koordineringen är viktig – och det har krävts en aktiv projektledning. Vi har haft tajta deadlines som vi hållit. Något som underlättat är att hela konsortiet har träffats två gånger om året – då har det kunnat knytas personliga kontakter på olika nivåer.
RISE har bidragit inom flera områden
Utöver projektledningen har RISE kompetens inom flera forskningsområden kommit till nytta. Bland annat kring nanoformuleringen och de pulmonära bärarna. RISE har också lett en stor del av effekttesterna, de toxikologiska utvärderingarna, uppskalningen och det regulatoriska arbetet.
Nyligen blev FORMAMP uppmärksammat och lyftes fram av EU-kommissionen som en framgångshistoria. För RISE del har projektet redan skapat ringar på vattnet.
– Under resan har intresset kring antibiotikaresistens ökat i samhället. Det har gjort att många fått upp ögonen även utanför de vetenskapliga skrifterna. För vår egen del har FORMAMP även gjort att vi kunnat fokusera all den kompentens vi har – vilket också kommer underlätta framtida ansökningar och projekt.
En stor del av kunnandet förs nu också in i det Vinnovafinansierade projektet NextBioForm. Där ska arbetet riktas in mot att förbättra beredningsformer och produktion av biologiska läkemedel.
– Det är ett fristående projekt – men även där har vi har nytta av arbetet som gjordes i FORMAMP, säger Lovisa Ringstad.
Nanoformulering
Formulering handlar om att skapa den bästa möjliga enheten utav flera komponenter. När det kommer till läkemedel är utmaningarna bland annat att hitta rätt mängd aktiv substans, välja rätt distributionsform i form av exempelvis tabletter eller krämer, att skapa rätt balans av ingredienser som gör att den aktiva substansen ger effekt på rätt plats och så vidare. Allt för att ge så bra effekt som möjligt och för att läkemedlet ska vara säkert för patienten att använda.
Nanoformulering har samma uppgift, men här utnyttjas mycket små strukturer. En nanometer är en miljarddels meter – eller lika långt som tre guldatomer uppradade efter varandra. I FORMAMP har partiklar i denna lilla storlek använts för att skapa bärare till peptiderna.
