Utvecklingen av ett läkemedel är en dyr och resurskrävande process. Det är därför viktigt att redan från början planera för alla nödvändiga steg i resan mot den nya produkten. En välstrukturerad process ger ökad kunskap och minskar risken för misslyckande, både vad gäller substans och effekt.
Processen att utveckla ett läkemedel kan illustreras som två parallella spår. Det ena omfattar stegen där man sätter upp de modellsystem som behövs för att ta fram och utvärdera effekt under utvecklingsfasen, men även tillgängliggörande och uppföljning under marknadsfasen. Den andra beskriver tillverkningen av den farmakologiska produkten. Vissa delar av processen är reglerade utifrån fastställda krav.
Grundläggande forskning
Det första steget i processen mot marknaden är den grundläggande forskning som är själva förutsättningen för att kunna starta utvecklingen av en läkemedelsprodukt. I detta steg är det viktigt att skaffa kunskap kring den sjukdom som ska behandlas, förstå vilka målstrukturer man bör inrikta sig på i behandlingen samt att undersöka vilka verktyg som ska användas vid utvecklandet av substansen.
Produktidé
I nästa steg tas ett mentalt steg; från forskning till resan mot en kommersiell produkt och en hypotes för hur man ska påverka sin målstruktur för att åstadkomma önskad effekt byggs, en så kallad mode of action. Redan i detta steg bör en affärsplan upprättas som tar sikte på slutmålet – en ekonomiskt hållbar produkt som kommer patienter till nytta. Ett litet startup-företag, som kanske inte har så mycket intern expertis, behöver tidigt ta hjälp av experter och fundera på sin affärsmodell; hur ska jag tjäna pengar på denna produkt? Tänk också på slutmålet; vilket är behovet hos patientgruppen, hur ser konkurrenssituationen och marknaden ut?
Preklinisk fas
Den prekliniska fasen kan ha mycket varierande längd, beroende på approach, tillgång till modellsystem och hur komplicerat det är att ta fram en produkt med önskad profil vad gäller effekt och säkerhet. Men det finns några generiska steg som ofta ingår.
En screening för att identifiera för ändamålet intressanta startpunkter genomförs ofta. Startpunkterna optimeras sedan för att uppfylla de krav som ställts upp. Det prekliniska arbetet omfattar olika typer av tester och experiment i laboratoriemiljö, både in silico, in vitro, in vivo och på patientmaterial.
Sammantaget bör det prekliniska arbetet ge kunskap om hur läkemedelskandidaten påverkar sin målstruktur, bakomliggande molekylära mekanismer och kopplingen mellan dos och effekt. Förhoppningen är att läkemedelskandidatens verkningsmekanism ska kunna bekräftas i efterföljande kliniska studier.
Hur kan vi hjälpa dig?
RISE erbjuder expertis och stöd genom hela utvecklingsprocessen för läkemedel. Fyll i formuläret så hör vi av oss!
Proof of concept
Det hela utmynnar i vad som kallas ett proof of concept, det vill säga bevis för att konceptet, exempelvis den egna unika molekylen, fungerar. I detta steg bör även både en translationell plan för framtagandet av biomarkörer för både effekt och säkerhet och en regulatorisk plan för att planera för både aktiviteter och kostnader med sikte på marknadsgodkännande upprättas.
Säkerhetsutvärdering
Innan det är dags för kliniska studier på människa krävs en säkerhetsutvärdering, både i cellkulturer och i levande djur, med syftet att kartlägga eventuella toxiska effekter av läkemedelskandidaten och väga dem mot den positiva effekten på sjukdomen. I detta steg prediceras även inom vilka intervall den optimala dosen ligger.
Godkännande
För att få genomföra kliniska prövningar krävs godkännande från Läkemedelsverket och Etikprövningsmyndigheten. De kliniska studierna genomförs ofta i tre faser där den första (fas I) i allmänhet sker på friska personer och där toxicitet och tolererbarhet studeras. I fas II-studier studeras behandlingseffekten på ett mindre antal patienter och i fas III-studier sker mer omfattande studier på ett större antal patienter. I fas III-studierna ska de tidigare resultaten bli statistiskt säkerställda.
För att den nya läkemedelsprodukten ska kunna registreras är det viktigt att de kliniska studierna är utformade så att de omfattar all den dokumentation som krävs för att få Europeiska läkemedelsmyndighetens (EMA) godkännande, men designen behöver planeras så att den stöttar medicinsk utvärdering för subventionering och införandet i vården vilket sker i nästa steg.
Hälsoekonomisk utvärdering
Läkemedlets produktresa är inte klar vid marknadsgodkännandet. Många steg ingår i det som på engelska kallas market access, vilket bland annat omfattar eventuell subventionering av läkemedelsprodukten baserat på en hälsoekonomisk utvärdering. Ibland behövs även en försäkran om att sjukhussystemet är tillgängligt för behandling med och uppföljning av läkemedlet. För vissa produkter, såsom cell-, gen- och immunterapier kan det finnas krav på uppföljning i samband med behandlingen.
Uppföljning
Det sista steget att beakta är möjligheten att följa upp läkemedlet i registerstudier eller i registerbaserade randomiserade kliniska studier (RRCT). Kunskap från sådana studier kan både vara viktig för att optimera behandlingsrutiner, men även ge uppslag till nya läkemedelsprojekt.
Tillverkningsprocessen
Parallellt med den prekliniska fasen där evidens för den föreslagna verkningsmekanismen byggs måste man arbeta med utvecklingen av själva produkten. Här finns många frågor att utreda, till exempel: Går produkten att producera och formulera i industriell skala? Är den föreslagna dosen rimlig? Vilken är kostnaden?
Framtagning av prövningsläkemedel måste ske enligt GMP, vilket står för Good Manufacturing Practice, eller god tillverkningssed. Grundprincipen är att kontrollerade procedurer måste användas i hela tillverkningen och att alla steg ska vara dokumenterade och spårbara.
Pre-GMP
Men innan produktionen kan inledas enligt GMP måste produktionsprocesserna optimeras, metoder och protokoll för formulering som passar det aktuella läkemedlet och hur det ska administreras tas fram, samt kontroller och tester av alla ingredienser och material som ska ingå i processen genomföras. Dessutom måste operatörer, lokaler och utrustning vara godkända. Allt detta görs i pre-GMP fasen.
Kraven för GMP finns att läsa om i Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2004:6) om god tillverkningssed för läkemedel.
Viktigt att förstå processen
– Det är viktigt att små- och medelstora företag som forskar om läkemedelssubstanser förstår vilka steg som måste klaras av på vägen mot ett godkänt läkemedel, säger Anna Ridderstad Wollberg, ledare för fokusområdet ya terapier på RISE.
Hon understryker att innehållet i stegen kan variera beroende på vilken typ av läkemedel det handlar om, men betonar att principen ändå är densamma, det vill säga att gradvis bygga evidens för sin verkningsmekanism och effekt samt att minska risk för bieffekter eller att läkemedlet inte går att producera.
– RISE är inget läkemedelsbolag, men vi har kunskap om hela kedjan och kan verka i den och därmed stötta företag i de olika stegen, säger Anna Ridderstad Wollberg.
Säkerhetsutvärdering nyckelsteg
Ett av nyckelstegen där många projekt stupar är säkerhetsutvärderingen.
– Hela denna process är oerhört komplex och det är nödvändigt att anlita expertis med en gedigen kunskap om industriell standard, säger Björn Glinghammar, specialist i toxikologi och projektledare på RISE.
Det är en god idé att göra en tidig utvärdering av de toxikologiska riskerna i projektet, både vad gäller föreslagen målstruktur och läkemedelskandidat.
– Gör man rätt från början sparar man oftast både tid och pengar säger Björn Glinghammar och detta är något vi kan hjälpa till med på RISE. Till vårt stöd har vi flera olika databaser och programvaror, där vi använder AI för att predicera risker och möjligheter i olika läkemedelsprojekt och med vår unika expertis kan vi hjälpa projekten att tolka resultaten och att anpassa projektplanen för att undvika eller lösa de identifierade riskerna längs vägen.
– Över huvud taget gäller det att göra rätt från början och förstå vilka steg som är mest kritiska, så man inte hamnar i en återvändsgränd. Det minskar risken för misslyckande, både vad gäller tillverkningen av substansen och av dess effekt, säger Anna Ridderstad Wollberg.
