Antalet plötsliga produktionsförluster, eller chocker, inom livsmedelproduktionen ökar. En ny studie som letts av forskare i Australien, Food production shocks across land and sea publicerad i Nature Sustainability, visar dessutom att vissa regioner och livsmedelssektorer drabbas oftare än andra. Flera sektorer och länder är dessutom starkt sammankopplade idag och därmed beroende av varandra. Sverige har en låg krisberedskap för förändringar i livsmedelsproduktionen och den varma sommaren 2018 ställer frågan på sin spets.
Under åren 1961 – 2013 drabbades jorden av 226 plötsliga livsmedelsproduktionsförluster, eller chocker, i 134 olika länder. Förlusterna var spridda över alla sektorer (växtodling, köttproduktion, fiske och vattenbruk) med en högre frekvens inom växtodling och köttproduktion.
Krisfrekvensen ökar på global nivå och det gäller inom alla sektorer. De främsta orsakerna till chocker är extremväder och konflikter, men orsakerna varierar mellan olika sektorer och regioner. Implikationerna är stora. Konflikterna söder om Sahara och i Mellanöstern kombinerat med klimatförändringar är till exempel orsaken till den första uppgången av världshunger på senare tid.
Torka drabbar odling
Ungefär hälften av förlusterna globalt inom växtodling beror på extrema väderförändringar, framför allt torka. Södra Asien drabbas hårdast av alla geografiska områden och är överrepresenterade gällande både förluster inom växtodling och köttproduktion. Dessa två sektorer är även starkt sammankopplade genom foderproduktion.
Inom köttproduktionen är cirka 41 procent av förlusterna orsakade av geopolitiska förändringar som konflikter och 23 procent av extrema väderförändringar.
Överfiske skapar stora förluster
Nära hälften av fiskets produktionsförluster globalt orsakas av dålig förvaltning av resurserna. Det vill säga överfiske. Rent generellt är orsakerna bakom chocker i sjömatsproduktion (vattenbruk och fiske kombinerat) mer varierade än för mer landbaserad livsmedelsproduktion. Sydamerika står för den högsta chockfrekvensen. En viktig faktor bakom plötsliga produktionsförluster inom vattenbruk är sjukdomsutbrott.
Sara Hornborg forskar kring uthållig sjömatsproduktion på RISE. Hon är medförfattare till artikeln Food production shocks across land and sea.
– Resultaten i artikeln är viktiga på olika sätt för olika länder. Sverige är ett rikt men importberoende land och har låg krisberedskap för kriser i det globala livsmedelsproduktionssystemet. Det är dessutom svårt idag att få till en ansvarsfull egen livsmedelsproduktion när det är så billigt att importera, säger Sara Hornborg.
En livsmedelskris skapar priskrig
Vid en livsmedelskris går priserna på produkterna upp rejält, och det är idag osäkert vem som kommer kunna betala bäst och hur tullar kan påverka dagens globala livsmedelssystem. För att stå bättre rustade inför framtida livsmedelskriser krävs att den inhemska livsmedelsproduktionen ökar.
– Vi behöver minska importberoendet och arbeta med hela livsmedelskedjan på flera nivåer, säger Sara Hornborg. Vi behöver se över de ekonomiska förutsättningarna för ansvarsfullt vatten och jordbruk i Sverige, samt minska överfisket av våra hav där. Det finns även fiskarter som vi knappt äter idag, som till exempel karp från våra sjöar. Och vi bör ta tillvara på mer än bara filéerna på fisken. Det behövs även produktutveckling för förbättrad resurshushållning, som mer hållbara och smakfulla alternativ till kött baserat på inhemska vegetabilier.
Den rekordvarma sommaren 2018 drabbade Sveriges jordbrukare hårt med både en stor andel uteblivna skördar och nödslakt av djur.
– Sommaren 2018 var en ögonöppnare för både allmänhet och för producenter, och vi vet inte hur kommande år blir. Sverige har inga beredskapslager, så om vi får problem att importera så blir det kännbart inom en vecka. Det kan jämföras med länder som till exempel Finland som har ett beredskapslager för att klara runt ett halvår, avslutar Sara Hornborg.
