Hoppa till huvudinnehåll
RISE logo

Distansvård ökar livskvalitet för KOL-patienter

I samverkan med Karolinska Universitetssjukhuset, Riksförbundet HjärtLung och ett 20-tal andra organisationer har RISE utvecklat en vårdmetod där hemmet blir en plats för en mer aktiv behandling för KOL-patienter.

Det finns nästan en halv miljon människor som har den kroniska lungsjukdomen KOL. Patienter med allvarlig KOL upplever ofta syrebrist i varierande grad. Ibland uppstår akuta förändringar, men vården i dag har små förutsättningar att förutse när de inträffar. 

– Det vi i dag kan erbjuda är att patienten kommer på akutbesök, ringer in, eller genomför återbesök med fasta tider, vanligen var tredje eller sjätte månad eller årligen. När vi träffas är det många saker som ska förmedlas och sammanfattas. Men för att jag som läkare ska kunna ge en bättre vård behöver jag få en bättre uppfattning om hur de haft det över tid. Jag vill snabbt kunna få reda på när en försämring håller på att ske. Ju fler akuta insjuknanden, desto sämre går det för patienten, säger Michael Runold, överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset

Det egna hemmet utrustats med ny teknik

I ett forskningsprojekt där tredje fasen startade 2016 har en ny vårdmetod testats av KOL-patienter. Utgångspunkten är att låta patienten delta mer aktivt och löpande i sin vårdprocess från det egna hemmet, som utrustats med ny teknik. Här finns sensorer som gör att patienten själv mäter olika hälsovärden och rapporterar in dem digitalt till sjukvården. Patienterna kan också koppla upp sig via video och prata med en vårdoperatör, en personlig kontakt som fungerar som länk till resten av vården.

Genom kontakterna med vårdoperatören och kontinuerligt insamlande av patientens hälsodata får vården en bättre överblick över sjukdomens utveckling.

Michael Runold, som varit medicinskt ansvarig i projektet, arbetar nu för att kunna införa lösningen bredare i sjukvården. Han menar att patienter som deltagit i den nya vårdmetoden upplever en ökad livskvalitet.

– De blir sedda och känner sig trygga. Genom tätare kontakter vet vi mer om dem än tidigare och har lättare att se om förändringar är på gång. Det gör att vi kan agera snabbare, till exempel sätta in antibiotika i ett tidigare skede. Metoden skulle mycket väl kunna fungera på alla kroniska patienter, säger han.

Behöver kunna filtrera fram relevant information

Samtidigt pekar Michael Runold på det faktumet att KOL-patienter genererar stora mängder data och att de behöver hitta ännu bättre sätt att filtrera fram relevant information. Insamlandet av data har skett både genom olika typer av sensorer som till exempel accelerometrar, vågar och pulsgivare men också genom olika enkäter, där patienten får beskriva sitt hälsotillstånd. Dessa data ger ett bra underlag för vårdoperatören att följa tillståndet på patienten. Utifrån detta kan olika åtgärder vidtas och i allvarliga fall koppla in ansvarig läkare. I en förlängning av projektet kan man koppla tillståndsförändringen för patienten till olika åtgärder och därmed få ett lärande AI-system där vi kan se effekter av olika åtgärder.

I lösningen fungerar idag vårdoperatören som ett intelligent filter och presenterar patienten i virtuella ronder för ansvarig läkare.

Utmanande projekt på många sätt

Ett komplext projekt med många projektpartners och juridiska frågeställningar kring hantering och ägandeskap av patientdata och säkerhet har varit en utmaning. 

– RISE har fungerat jättebra, De är lösningsorienterade och har hjälpt oss formulera frågor som vi inte visste att vi behövde ställa, säger Michael Runold.

– RISE har utifrån sin neutrala roll fungerat som en facilitator i projektet. Det har gjort att vi tillsammans med partners kunnat lyfta på alla stenar som varit i vägen för ett brett införande av vård på distanslösningar. Projektet har varit viktigt för RISE då vi förmått lösa ett komplex av problem där olika experter samverkat över gränserna internt och externt, säger P-O Sjöberg, ledare för projektet.


KOL

KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, är en sjukdom som påverkar lungorna och luftvägarna. Sjukdomen gör att man får svårare att andas och orkar mindre. KOL utvecklas långsamt under flera år och orsakas framför allt av tobaksrökning. Med behandling minskar oftast besvären och risken för akuta exacerbationer.

Profile image

Per-Olof Sjöberg

Affärs- och innovationsområdeschef Digitalisering

+46 70 519 04 91
per-olof.sjoberg@ri.se

Läs mer om Per-Olof