Mängder av data om vår jord samlas in varje dag. Data som kan ge stor samhällsnytta – inte minst när det gäller klimatarbete. Men att lagra, processa och analysera data är kostsamt och kompetenskrävande. Plattformen Digital Earth Sweden samlar alla dessa funktioner, så att trösklarna för att använda den värdefulla informationen sänks – för såväl myndigheter som näringsliv och universitet.
Varje dag genererar satelliter som kretsar runt jorden en mängd data över vår jord, så kallad jordobservationsdata. Data som har en rad viktiga tillämpningar, från monitorering av jordbruk och vattenlinjer, till information om väder och klimatförändringar över tid.
– Möjligheterna är enorma, det går inte ens att sammanfatta dem. Men mycket är kopplat till klimatet, med satellitbilder kan du hålla koll på trender över tid, säger Ann-Christin Uusitalo Eriksson, affärsutvecklingsstrateg på RISE.
Flera pilotprojekt
För att jordobservationsdata ska kunna användas som den värdefulla resurs den är, krävs bland annat att den lagras, processas och analyseras på ett effektivt sätt med hjälp av AI-teknik. RISE har i samarbete med Rymdstyrelsen, LTU och AI Sweden drivit projektet Nationellt Rymddatalabb för att samla dessa kompetenser på ett ställe, och ett antal pilotprojekt har genomförts. Bland annat har man kunnat mäta torka i Mälardalen över tid, kunnat följa förändring av vattennivåer och strandlinjer och hjälpt Jordbruksverket utveckla metoder för att monitorera betesmarker.
– EU ställer krav på rapporter om hur marker används och under många år har det krävts fältbesök eller flygplan för att kunna följa upp varje år. Med satellitbilder blir det både billigare och mer effektivt. I projektet i Mälardalen kunde vi följa vegetationen och jämföra med föregående år, följer man trender över riktigt lång tid så synliggörs klimatförändringar, säger Ann-Christin Uusitalo Eriksson.
Ny plattform sänker trösklarna
För att fler aktörer ska kunna använda och dra nytta av Jordobservationsdata utvecklas nu Digital Earth Sweden, en plattform för forskning och innovation, utveckling av analysmetoder och inte minst tillgängliggörande av rymddata över Sverige och Östersjön. Här samlas information tillsammans med kompetens och samordning kring automatiserad datainsamling, förädling av data, kvalitetssäkring, samt analys och lagring.
– Tanken är att sänka trösklarna för användande av jordobservationsdata genom att skräddarsy informationen för just Sverige och landets geografiska läge, säger Ann-Christin Uusitalo Eriksson.
Data som kommer från European Space Agency är redan öppen för alla att använda. Genom att utveckla en plattform skräddarsydd för Sverige så behöver inte myndigheter eller andra aktörer själva göra det stora och resurskrävande jobbet med att processa, strukturera, kvalitetssäkra och analysera – allt det görs istället i den gemensamma plattformen.
– Det är mer kostnadseffektivt och enklare att en organisation samordnar utvecklingsarbetet och tillgängliggör information och metoder till alla svenska aktörer i behov av satellitdata, säger Ann-Christin Uusitalo Eriksson.
Mycket är kopplat till klimatet, med satellitbilder kan du hålla koll på trender över tid
Många potentiella användare
Plattformen är under uppbyggnad, med tanken att många olika aktörer ska kunna dra nytta av information från satelliter. I dag är det flera myndigheter som har användning av data från Copernicus, det europeiska programmet för jordobservation. Naturvårdsverket, SMHI, Skogsstyrelsen, Lantmäteriet, länsstyrelser, MSB – listan kan göras lång.
Visionen för plattformen är tydlig: ett samlat system som tar till vara synergier och gör stor nytta för Sverige.
– Målbilden är att skapa affärsmodeller och insteg så att näringsliv och universitet kan nyttja plattformen. Akademin kan exempelvis få tillgång för att utbilda ingenjörer och forskare, säger Ann-Christin Uusitalo Eriksson.
RISE bygger kompetens
På RISE finns stor kunnighet när det gäller att hantera och analysera stora datamängder, och under de senaste åren har man arbetat med att bygga kompetens specifikt kring rymd och jordobservation.
– Vi är dessutom jättestarka på AI. Den här plattformen behövs för att man verkligen ska kunna få ut så mycket nytta som möjligt av AI-metodiken. Nu har vi fokuserat på att bygga plattform, automatisera inhämtning av data och bygga gränssnitt som tillgängliggör informationen. När vi verkligen kan sätta AI-forskare på att utveckla nya analysmetoder så kommer användningsområdena att explodera till nytta för beslutsfattare inom såväl offentlig sektor som näringsliv.
Bild: Stockholm, Sweden by NASA used under CC BY 2.0 / cropped and colorized from original