I vattenverken renas vattnet som blir vårt dricksvatten. De stora betongkonstruktionerna slits. Men nu börjar en medvetenhet om betongunderhåll spridas.
– Det vi vill bort från är när det lappas och lagas. Om man istället gör grundliga reparationer och renoveringar går det i många fall att förlänga livslängden avsevärt, säger Mikael Jacobsson, betongexpert på RISE.
2016 kom rapporten ”Betongskador i vattenverk”. Den gjordes av RISE på uppdrag av Svenskt Vatten.
Rapporten blev på många sätt en ögonöppnare.
– Det finns en utbredd uppfattning om att betong håller för evigt. Och till viss del gör den det. Titta bara på Pantheon i Rom som står än i dag. Men i många fall i dag är det armeringen som ställer till det. Armeringsjärn gör att du kan bygga väldigt stora byggnader och med en mindre mängd betong än tidigare, men det innebär också att armeringen kan rosta som i sin tur leder till att byggnaderna skadas, säger Mikael Jacobsson.
Långsamma processer
Processerna när betongen skadas är långsamma. Går du förbi en liten fläck varje dag så är det inte säkert att du upptäcker att det är en långsamt växande betongskada. Det gör det extra viktigt med kunskap om skador i betong ute på vattenverken. För när det väl börjar rosta – då kan det gå snabbt.
– Ett annat problem är att det gjorts många estetiska lagningar ute på vattenverken. Vid exempelvis studiebesök går man mellan bassängerna. Då vill man att väggarna ska se hela och fina ut. Därför lagar man skadorna med snabba metoder, men efter att ytan lagats finns skadan kvar undertill – i värsta fall kan ingreppet till och med ha förvärrat skadan.
De flesta svenska vattenverk är byggda mellan år 1950-1970. Livslängden på dessa konstruktioner kan idag beräknas till runt 50 år. Det betyder att ägarna till många svenska vattenverk står inför beslut ifall de ska reparera, renovera eller bygga nytt. Ingen vill stå med konstruktioner som riskerar att rämna. Därför är det viktigt att de baserar sina beslut på fakta.
– Efter rapporten har vi jobbat vidare med att sammanställa ett kunskapsmaterial om interaktionen mellan vatten och betong. Jag tror att det kommer bli lika ögonöppnande när vi är klara med det materialet, säger Mikael Jacobsson.
Underhållsplaner ska förebygga problem
Vattenverkens huvudfokus är just vattnet. Att se till att det håller hög kvalitet. Därför är det inte konstigt att betongunderhållet eftersatts på sina håll.
– Om man jämför med Trafikverket som också har många viktiga betongkonstruktioner – så som broar och tunnlar – så har de tydliga underhållsplaner och regelbundna inspektioner av dessa. Om det gick att få in ett liknande sätt att jobba i vattenvärlden skulle man enkelt kunna öka livslängden på många vattenverk.
I dag blir betongexperterna på RISE oftast kontaktade när det redan har gått för långt – men med ökad kunskap om underhåll av betongkonstruktioner kanske hjälpen kan kallas in tidigare, eller rentav finns lokalt.
Vi jobbar idag på att vara behjälpliga redan vid byggandet av större betongkonstruktioner. Då kan vi göra mycket nytta snabbt. I fall där det finns problem som lagats i omgångar – då blir det ofta något av ett detektivarbete för att se vad som gjorts och inte gjorts. Det är förvisso väldigt spännande, men tar onödigt lång tid och kostar därför mer för kunden, säger Mikael Jacobsson.