Användning av IR-teknik inom räddningstjänster

Alla föremål som är varmare än absoluta nollpunkten (-273 °C) avger energi i form av elektromagnetisk strålning. Denna strålning klassificeras efter våglängd, och våglängderna direkt ovanför synligt ljus betecknas som värmestrålning eller infraröd strålning. Värmekameror innehåller en sensor som känner av infraröd strålning och omvandlar den till elektriska signaler som visas som en bild på en LCD-skärm. Därmed går det att se infraröd strålning, som normalt är osynlig för det mänskliga ögat. Bilden blir tydligare när skillnaden i infraröd strålning mellan föremål ökar. Två föremål som har samma temperatur kan se ut att ha olika temperatur när man tittar på dem med en värmekamera. Det beror ofta på att olika material skiljer sig med avseende på hur de avger infraröd strålning. Denna egenskap kallas emissivitet, och en högre reflektivitet ger lägre emissivitet. En förenklad tumregel är att blanka material generellt ser kallare ut än de är. Därmed blir temperaturvariationer tydligare hos ett föremål som består av ett enda material än hos en samling föremål tillverkade av olika material.

Bättre prestanda när bilder integrerar

En värmekameras prestanda beror på antalet pixlar och IR-sensorns upplösning, kamerans hårdvara samt displayens upplösning och storlek. Vissa kameror tar både IR- och digitalbilder och integrerar dem till en bild med högre detaljgrad. En brandmiljö är ofta kontrastrik, vilket innebär att det kan vara svårt att fånga subtilare detaljer med låg kontrast. HDR (High Dynamic Range) är en bildteknik som används för att få bättre klarhet i bilden genom att ta med ett större exponeringsintervall i bilden, vilket ger en högre detaljnivå. Värmekameror kan också ha problem med bildbrus och upphettning av bildytan, vilket ger överkänslighet och bildfördröjning. 

Från kameror för rökdykare ... 

När värmekamerorna började bli populära hos räddningstjänsterna var de konstruerade för användning inomhus vid bränder i byggnader. Mest användes de av rökdykare som behövde orientera sig och söka efter människor i rökfyllda byggnader. Dessa handhållna värmekameror var också konstruerade för att ge rökdykare underlag för att bedöma sannolikheten för att ackumulerade brandgaser skulle antändas. Med IR-tekniken går det att följa brandgasers temperatur och rörelse, vilket gör det lättare för brandpersonalen att kyla brandgaser för att förhindra att de antänds. IR-tekniken gör det lättare att tolka hur en pågående brand inne i en byggnad förändras och kan ge insikter som kan ligga till grund för bekämpningsstrategin och valet av metoder. När en insats utvecklar sig kan de valda släckmetoderna studeras i realtid och strategiska val kan göras baserat på bilder från värmekameran. 

... till skanning av byggnader 

En rökdykarinsats med fokus på att släcka i rummet där branden började var tidigare den strategi räddningstjänsterna föredrog. Men den arbetsmiljö brandpersonalen utsattes för innebar höga temperaturer, dålig sikt och giftig rök. Bland annat säkerhets- och arbetsmiljöbestämmelserna har lett till en gradvis förändring av de operativa prioriteringarna, och fokus har flyttats till släckning från utsidan. Det blir också allt vanligare att använda mindre fordon när personalfaktorer gör att inga rökdykarinsatser går att göra. I sådana scenarier är släckstrategin att fördröja brandens spridning och tillväxt tills den antingen har släckts eller tills förstärkningar har kommit. Ventilationsfläktar med positivt tryck och nya släcksystem ger brandpersonalen bättre förutsättningar att inleda en insats från byggnadens utsida. Här kommer IR-tekniken till sin rätt eftersom den gör det lättare att hitta brandkällan, avgöra hur snabbt branden sprider sig i byggnaden och analysera resultatet av släckinsatserna i realtid. 

Fler tillämpningsområden 

IR-teknik kan även användas för att: 

• Upptäcka dolda bränder efter att en primärbrand har släckts. 
• Utföra sök- och räddningsinsatser, oberoende av dagsljus. 
• Utföra riskbedömningar på säkert avstånd, exempelvis av bränder i el- eller gasdrivna fordon. 
• Upptäcka skogs- och markbränder och fastställa effekten av olika släckmetoder på bränderna. 
• Upptäcka bränder i solpaneler.  
• Inspektera utsläpp från eller vätskenivåer i tankar med farligt gods.  

En värmekamera kan vara ovärderlig under en insats, men det finns många parametrar som kan påverka utfallet, och det krävs både teoretisk kunskap och övning för att tolka bilderna korrekt i en given situation.  

Faktorer att tänka på vid köp av IR-utrustning 

När man ska köpa IR-utrustning är det viktigt att fastställa vilka behov den aktuella räddningstjänsten har och hur den utrustning man överväger kan bidra. IR-utrustning kan fungera som stöd vid många olika typer av arbetsuppgifter, och värmekamerorna bör väljas utifrån de specifika ändamål de ska användas för. Nedan finns ett antal frågor en räddningstjänst kan använda för att välja IR-utrustning:

• Inom vilket insatsområde ska kameran användas? Rökdykning, beslutsstöd, skanning av utsidan av byggnader? 
• Behövs flera olika kameror, eller en som kan användas för flera arbetsuppgifter under insatser? 
• Vilka i personalen ska använda värmekameran? 
• Vilken upplösning behöver displayen ha? En högre upplösning innebär att små detaljer syns bättre, och en kamera med hög upplösning kan hitta temperaturhöjningar i ventiler och andra svaga punkter i strukturer som en kamera med lägre upplösning inte ser. 
• Vilka krav ställs i de officiella vägledningsdokumenten? Vilka funktioner ska kameran fylla, och hur ska uppföljningen göras? 
• Ska det gå att använda kameran som stöd vid uppföljning av insatser? Finns det behov av att ta bilder, spara bilder och/eller spela in bild och ljud? Minneskort?
• Hur mycket introduktion och utbildning behövs, och hur ska den genomföras? 
• När det gäller priset för enskilda produkter: räcker det för våra behov med en billigare kamera? 

Foto: Per Rohlén