EU:s forskningsmedel

EU:s ramprogram för forskning och innovation - Horizon 2020 - löper under perioden 2014-2020.

EU:s åttonde ramprogram Horizon 2020 har en budget på omkring 80 miljarder euro vilket gör det till världens största program för forskning och innovation. Det generella målet för Horizon 2020 är att bidra till att skapa en ekonomi baserad på kunskap och innovation inom hela unionen genom att fungera som en hävstång för ytterligare finansiering av FoU och innovation i medlemsländerna. I programmet finns tre strategiska målsättningar: Spetskompetens (Excellent Science), Industriellt ledarskap (Industrial leadership) och Samhälleliga utmaningar (Societal Challenges).

Spetskompetens

Målsättningen Spetskompetens ska förstärka och utöka EU:s vetenskapliga bas och främja spetsforskning. Det omfattar finansiering av europeiska forskningsrådet (ERC), mobilitetsprogrammet (Marie Sklodowska-Curie Actions), samverkansforskning inom framtida och ny teknik (FET) och tillgång till forskningsinfrastruktur.

Det europeiska forskningsrådet stödjer enskilda forskarlag, oavsett område, inom vetenskaplig och teknisk grundforskning. Forskarna kan komma från världens alla länder men forskning ska bedrivas i Europa. Mottagare av de utdelade medlen är forskarna själva, alltså inte den organisation de representerar. Inkomna förslag bedöms genom inbördes utvärdering med excellens som enda kriterium.

Området framtida och ny teknik (FET) har som mål att stödja visionära samarbetsprojekt med hög risk, stimulera nya områden samt hantera stora tvärvetenskapliga och tekniska utmaningar.

I mobilitetsprogrammet (Marie Sklodowska-Curie Actions) finns stöd för forskare, oavsett ålder, att kunna utveckla sin karriär. Detta sker genom stöd till forskningsprogram där universitet och näringsliv medverkar. Mobilitetsprogrammet ska främja spetskompetens genom gräns- och sektorsöverskridande rörlighet för erfarna forskare. Utbyte av personal inom FoU mellan länder, discipliner och sektorer är ett tredje område som stöds av mobilitetsprogrammet.

Forskningsinfrastruktur-satsningarna har som mål att främja infrastrukturens innovationspotential och humankapital.

Industriellt ledarskap

Målsättningen Industriellt ledarskap har en affärsdriven agenda och omfattar finansiering av tre delområden: möjliggörande teknik och industriteknik, tillgång till riskfinansiering och innovation i SME.

Som möjliggörande teknik och industriteknik räknas sådan som kan användas inom flera sektorer, som kan ha stor betydelse för näringslivets konkurrenskraft samt för att lösa samhällsutmaningar. Några exempel är informations- och kommunikationsteknik (IKT), nanoteknik, bioteknik och avancerad tillverkning och bearbetning.

Innovation i SME omfattar aktiviteter som stärker företags interna förmåga att hantera innovationsprocessen, från idégenerering till lönsamhet på marknaden.

RISE leder ett projekt, med stöd från Vinnova och Tillväxtverket, som omfattar en kostnadsfri EU-supporttjänst för små och medelstora företag . Tjänsten går igenom möjligheterna till forskningsstöd från Horizon 2020. Vill du ha hjälp, klicka här.

Samhälleliga utmaningar

Precis som namnet anger, tar Samhälleliga utmaningar avstamp i de av EU prioriterade samhällsutmaningarna. Ett problemorienterat angreppssätt används, där resurser och kunskaper från skilda teknikområden, humaniora och samhällsvetenskap sammanförs. Perspektivet omfattar hela cykeln från forskning till marknad, med fokus på innovationsrelaterad verksamhet som pilotprojekt, demonstration, provningsanläggningar och stöd för offentlig upphandling.

Det omfattar finansiering för att lösa utmaningar inom:

  • Hälsa, demografiska förändringar och välbefinnande
  • Livsmedelstrygghet, hållbart jordbruk och skogsbruk, havs- och sjöfartsforskning och bioekonomi.
  • Säker, ren och effektiv energi.
  • Smarta, gröna och integrerade transporter.
  • Klimatåtgärder, miljö, resurseffektivitet och råvaror.
  • Europa i en föränderlig värld - inkluderande, innovativa och reflekterande samhällen
  • Trygga samhällen - säkerställa frihet och trygghet för Europa och dess medborgare (som exempel kan nämnas hälsa, energi och ett inkluderande och säkert samhälle).

Fokuseringen på utmaningar medför att några av de tidigare tematiska områdena blir bredare samhällsutmaningar i Horisont 2020. Ett exempel är hälsoområdet. Miljö, samhällsvetenskap och IKT är områden som blir horisontella delar i utmaningarna. Tidigare tematiska områden som material och bioteknik blir nyckelteknologier.

Utöver Spetskompetens, Industriellt ledarskap och Samhälleliga utmaningar innehåller Horisont 2020 även Euroatoms forsknings- och utbildningsprogram för forskning inom kärnenergi och strålskydd, för perioden 2014-2018.

Det nya ramprogrammet Horisont 2020 har en budget på omkring 80 miljarder euro vilket gör det till världens största program för forskning och innovation. Den totala budgeten för FP7 var omkring 55 miljarder euro över en sjuårsperiod.

RISE och Horizon 2020 

Inledningen till Horizon 2020 har varit framgångsrikt, RISE (inkl. Swerea) befäster sin position som en av de största mottagarna av EU-medel i Sverige. Sammantaget ligger RISE på 5e plats och är involverad i närmare 90 EU-projekt.

Fokus för RISE deltagande ligger inom Industrial Leadership och Societal Challenges. Här är RISE sammantaget den största svenska mottagaren av medel från EU. I nedanstående tabell görs en jämförelse med de fem största svenska deltagarna inom Horizon 2020. Tabellen bygger på information från Vinnova.

Diagram över största deltagarna

Mer information om Horizon 2020 hittar du på kommissionens webbplats och på Vinnovas webbplats.