Susanne Ekendahl.

Susanne Ekendahl. Foto: Dick Gillberg

Odlade alger – framtidens energikälla?

Publicerad 2009-11-11

Snabbväxande alger kan förse oss med råvara för produktion av allt från biodiesel till etanol och biogas. Susanne Ekendahl, forskare på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, undersöker villkoren för storskalig algodling i Sverige.

Alger bekämpar växthuseffekten på dubbla fronter – dels som förnyelsebar energileverantör, dels som glupsk konsument av koldioxid. En ytterligare fördel med alger är att de kan odlas i stort sett var som helst. De konkurrerar inte med livsmedel om produktiv odlingsmark. Ge tillgång till vatten, solljus, koldioxid och en handfull mineraler och celldelningen är igång.

BIodiesel, etanol eller biogas

Det finns flera spår att följa vid odling av alger för att utvinna energi. Antingen satsar man på alger som är rika på fetter, lipider, som kan utvinnas och förvandlas till biodiesel. Eller så tar man alger som är rika på kolhydrater och/eller proteiner vilket i sin tur kan bli etanol och biogas.

- Alger har förmågan att växa även med mycket höga halter koldioxid i luften, runt 12-13 procent, vilket gör att man kan leda koldioxidutsläpp direkt till odlingen och på så sätt reducera skadliga växthusgaser med en gång, säger Susanne Ekendahl.

BRa förutsättningar att växa i Norden

Just nu väljer Susanne Ekendahl bland de alger som kan tänkas passa i försöket. I urvalet har hon runt 3 000 alger som har identifierats i tidigare forskning. Det är ett spännande område att ta till sig, menar hon. Som forskare på SP har hon tidigare bland annat arbetat med att utvärdera nya bottenfärger till båtar. Nu handlar det om att maximera tillväxt istället för förhindra påväxt.

- Utmaningen blir att välja algsorter som verkar ha bra förutsättningar att växa i nordiska förhållanden. Utgångspunkten den här gången är alger som växer i sötvatten, säger Susanne Ekendahl.

Kan ge stora skördar

På SP ska algerna odlas i laboratorium under noggrant kontrollerade former. Ljus, temperatur och mängden koldioxid mäts kontinuerligt under tillväxtperioden. Efter skörden ska forskarna beräkna hur mycket biomassa som producerats och till vilken kostnad detta kan ske.

Alger kan ge förvånansvärt stora skördar. Om man ser till mängden producerad biomassa per ytenhet är alger helt överlägsna landlevande växter. Det finns siffror, framräknade från laboratorieförsök, som visar möjliga produktionsvolymer med alger på över 22.000 liter olja per hektar och år. Motsvarande siffror för exempelvis majs eller solrosor är 23 respektive 155 liter.

FINansierat av Värmeforsk

Projektet är finansierat av Värmeforsk och löper i ett och ett halvt år. Men om försöket går bra – om bränsle från odlade alger lyckas konkurrera prismässigt med andra bränslen, fossila såväl som förnybara, är målet att inom fem år uppföra en fullt fungerande demoanläggning.

- Visst är det en lång väg till vi kan framställa biobränsle i stor skala, men jag är övertygad om att alger har en jättepotential, säger Susanne Ekendahl.