Chris Hull, generalsekreterare för de europeiska forskningsinstitutens samarbetsorgan Earto. Foto: Henrik Berglind-Dehlin

Vid navet i europeisk forskning

Published 2012-08-16

Earto arbetar för främjandet av europeisk forskning och innovation. Ri.se har träffat dess generalsekreterare Chris Hull. Enligt honom har Earto ett dubbelt uppdrag – marknadsföring utåt och nätverkande inåt.

European Association of Research and Technology Organisations, Earto, är en medlemsförening för europeiska forskningsinstitut. Earto grundades 1999 och har sitt huvudkontor i Bryssel. Föreningen stöder och marknadsför forskningsinstitutens intressen gentemot beslutsfattare i EU-kommissionen, Europaparlamentet och andra intressenter och institutioner som arbetar med europeisk forsknings- och innovationspolitik. Earto har omkring 80 medlemmar, bland dem RISE Holding och dess koncernbolag SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Swedish ICT Research och Swerea. Medlemmarna i Earto representerar runt 350 forskningsinstitut.

- Vi har ett dubbelt uppdrag, säger generalsekreterare Chris Hull när ri.se träffar honom i Bryssel i slutet av maj. Dels att påverka europeisk politik kring tillämpad forskning och liknande frågor av intresse för våra medlemmar, dels internt nätverkande inom Earto. Det interna handlar inte så mycket om vetenskapliga eller tekniska ämnen, utan mer om saker som är av allmänt intresse för medlemmarna och särskilt sådant som borde intressera forskningsinstitutens företagsledningar. Vi har till exempel arbetsgrupper om saker som att förvalta avknoppningsföretag, licensiering och att arbeta med små och medelstora företag, SME. Meningen med dessa arbetsgrupper är att ge medlemmarna en möjlighet att mäta sig gentemot varandra – att se vad de andra har för sig, få idéer till nya tjänster och tillvägagångssätt de kan erbjuda varandra, jämföra erfarenheter och så vidare.

Samlingsnamn saknades

På Eartos kontor i Bryssel har Chris Hull en handfull kollegor som hjälper till med att bevaka aktuella händelser inom forskning och forskningspolitik och förbereda strategier och arbetsmaterial, men att etablera forskningsinstitut som begrepp i det allmänna medvetandet har inte varit en helt enkel uppgift. Innan Earto grundades 1999, så hade Chris Hull redan jobbat i flera år med europeisk innovations- och forskningspolitik och då upptäckt att folk inom samma intressesfär nästan bokstavligen gick förbi varandra på gatan i Bryssel till ingen nytta.

- Det handlade helt enkelt om namn. En massa forskningsinstitut som definierade sig själva olika: offentlig forskning, kontraktsforskning, kollektiv forskning, forskningsföreningar, teknologicentrum och mycket mer… De hade alla olika etiketter, mestadels med ursprung i hur instituten uppfattade sig själva i sitt nationella sammanhang. Därför skapade vi kategorin RTO, Research and Technology Organisation, och började marknadsföra den med att säga "vi är inte näringsliv och vi är inte universitet, men det finns rätt många av oss, så vi måste ju vara någonting viktigt".

- Att ha en etikett på vad vi är var, och är, livsviktigt för att höras, fortsätter Chris Hull. Begreppet RTO har inte helt blivit allmängods än, men nu ser man det dyka upp alltmer i EU-kommissionens skrivelser och folk på kommissionen och annorstädes hänvisar till RTO:er i sina tal.

Underskrift bekräftar relevans

Som ett exempel på hur långt Earto har kommit i sitt arbete, avslöjar Chris Hull att Earto ska bli en av fem intressenter som ska skriva under en gemensam förklaring om European Research Area (ERA) i närvaro av EU:s forsknings- och innovationskommissionär Máire Geoghegan-Quinn. Övriga intressenter är Science Europe, ett nätverk för de nationella organen för forskningsfinansiering; Nordforsk, Nordiska ministerrådets forskningsfinansiär; European University Association (EUA) med 800 universitet som medlemmar samt Leru, nätverk för 21 världsledande forskningsuniversitet i Europa, bland dem Lunds universitet. Förklaringen presenterades sedermera den 17 juli.

- Detta är ett erkännande att vi uppfattas som viktiga och det hade förmodligen inte varit möjligt ens för fem år sedan, säger han.

Historiska skillnader

Tanken att forskningsinstitut är någonting mittemellan universitet och företagande har inte varit densamma i hela Europa, utan snarare ett begrepp för Nord- och Västeuropa och det av historiska skäl, berättar Chris Hull:

- De flesta länderna i södra Europa var inte särskilt industrialiserade fram till andra världskriget och i vissa områden inte förrän nyligen. Och i Mellan- och Östeuropa var grundmodellen under det kalla kriget akademiinstitutet frikopplat från universitetssektorn. Där uppmuntrades och utfördes världsledande forskning mestadels för militära syften. Denna tid är nu förbi, men instituten finns fortfarande och måste byta affärsmodell och bli forskningsinstitut i västerländsk mening.

Finns det fortfarande skillnader i attityder när det gäller traditionell grundforskning gentemot tillämpad forskning?

- Om du pratar med intelligenta människor på endera sidan, så vet de att den andra sidan måste få finnas, säger Chris Hull. Men det finns motsättningar och de kommer tillbaka då och då. Vi kan mycket väl få se det under de närmsta månaderna i diskussionerna kring Horizon 2020-programmet. EU-kommissionen har föreslagit 80 miljarder euro, Europaparlamentet har bett om 100 miljarder och så finns det folk som säger att vi ska vara glada om det blir 60 miljarder. Och det är EU-ländernas finansministrar som har mest att säga till om när det gäller detta, inte forskningsministrarna. Min poäng är att om det till slut blir mindre än 80 miljarder, så är det som kommissionen föreslagit inte längre möjligt. I så fall måste det bli nedskärningar någonstans, alla kommer att vara upptagna med att försvara sina hörn och så är vi tillbaka till de gamla bråken mellan grundforskning och tillämpad forskning.

Tas på allvar

Men bortsett från oron för mindre pengar till Horizon 2020, så påpekar Chris Hull att det är ett tydligt tecken på att industriforskning och tillämpad vetenskap tas på allvar av politiska beslutsfattare när Earto är med och skriver under ERA-förklaringen tillsammans med prestigefyllda universitetsorganisationer. Att förekomma i samma sammanhang som EUA och Leru hjälper i marknadsföringen av forskningsinstitut.

- Man får inte glömma att nästan alla som jobbar på EU-kommissionen och i Europaparlamentet, liksom även parlamentsledamöterna, har läst på universitet. Om du säger "universitet", så har de genast en bild av vad du talar om. Och eftersom de vanligtvis hade rätt skoj när de pluggade, så är det en positiv bild. Om du å andra sidan säger "forskningsinstitut", så kan många av dem fortfarande inte placera det på sin inre karta. Men vi är på väg dit.

Henrik Berglind-Dehlin